================================================================================ AI-TRANSKRIBERING: SLSA_56617_manuskript_1.pdf ================================================================================ Datum: 2026-02-11T15:38:58.835687 Modell: gemini-3-flash-preview Temperature: 0.0 Thinking level: Minimum (128) Media resolution: High ================================================================================ ================================================================================ SLSA_56617_manuskript_1.pdf - Sida 1 ================================================================================ Transkription: 1. Undret. Flickan: Jag blev så glad, då jag dio . . o syster Jag blev så glad, att någ n far än spelfulla ekon och tr Du gick helt lån att hinna upp Dyster och str allvaret blicka men här och fo för hjärtan som - - - - - - - Ack syster, syste men denna vår Ty den jag äls Han tog min för sin låga ven och lämnade v Tungt har mitt Nu har att ja en b Drömma om jag s Nunnan: Du får ej drömma så, mitt barn så får du icke drömma en gång sin Nu är den heliga livsprickningstiden då jorden är full av änglar, den som lyssnar, skall ständigt höra vingsl. i luften. ================================================================================ SLSA_56617_manuskript_1.pdf - Sida 2 ================================================================================ Transkription: The provided image contains a piece of lined paper that is heavily damaged and torn, with no visible text or handwriting. Therefore, there is no content to transcribe. ================================================================================ SLSA_56617_manuskript_1.pdf - Sida 3 ================================================================================ Transkription: 2. Nu är den [skym]ningstiden, då ängla[rna gå] i kyrkan och fylla [det] heligt vigvatten, och ovan [ser] Guds moder med ett [leende] på sina läppar. Gå dit, [böj di]na knän ... och vänta. Ack, när [Gud ser] ner på dig, då kän[ner du r]ast. Jag vet d[et, ty sm]ärtan sakta domnar — inom [dig har du g]lömt dina sorger och lätta [och s]nälla bli dina tankar som änglarnas steg [på] golvet av sten, och stiger du upp, du skyndar dig ofrivilligt mot utgången, flöda tårarna över ditt ansikte och du är lycklig och milt försjunken hela dagen och intet ont ord kommer över dina läppar och om natten drömmer du lyckligt och fromt som barnen drömma om julenatten. Gå in i kyrkan, mitt barn, jag väntar härute i stilla bön. Flickan (återvändande) Vad... mitt sinne ... är ... tungt. Svaga äro dina böner, o syster, det heliga vigvattnet verkade intet. Jag lade mig på knä framför altaret, länge höll jag mina ögon slutna och tänkte ingenting. i väntan på undret. Hade jag aldrig öppnat mina ögon!! jag såg det åter ... det jag sett i drömmen... dock var det tusen gånger olycksdigrare att se härpå det heliga altaret. På golvet såg jag några droppar blod, en strimma levrat blod på altarduken, men uppe på altaret låg — kniven. ================================================================================ SLSA_56617_manuskript_1.pdf - Sida 4 ================================================================================ Transkription: The provided image contains a piece of lined paper with a large piece of tape or adhesive residue at the top, but there is no visible handwritten or printed text on the page. ================================================================================ SLSA_56617_manuskript_1.pdf - Sida 5 ================================================================================ Transkription: 3 Jag ville gripa den och kyssa den - vad älskar jag i världen så som detta blod? Golvet vaggade underligt under mina knän, en skräck mig grep, - jag kom ihåg Gudsmoder och jag blickade upp till henne med en bön om förlåtelse och sökte hennes skydd. Men hon såg mig icke, hon blickade ut i fjärran förskräcklig och hög. ================================================================================ SLSA_56617_manuskript_1.pdf - Sida 6 ================================================================================ Transkription: [Ingen text kunde extraheras] ================================================================================ SLSA_56617_manuskript_1.pdf - Sida 7 ================================================================================ Transkription: 4. din ångers ljuvhet, mitt barn, onda har skett. har jag levat fjärran från det onda, har varit ljus som den vita liljan ängeln håller i sin hand. jag lärt mig att det icke finnes något godt från synden. är våra böners nödvändighet? tvivlars styrka som betvingar våra helgon? vi Gudsmoder? kunna vi icke leva utan henne? Vi äro icke mogna för paradiset: de rena själarna skola kastas i elden och börja brinna. Förkrympta äro alla hjärtan som icke blommat fritt. Försiktiga äro våra själar i sina vita skrudat. Det finnes allt för många i världen som tåla att kallas fega. Men lyckliga äro de själar på vilka det onda förlorar sin högsta insats. Gå mitt barn, jag skall be för dig. Jag har intet annat. 1915. Edith Södergran. ================================================================================ SLSA_56617_manuskript_1.pdf - Sida 8 ================================================================================ Transkription: Hysteen sen nase regni S. 2. ty