================================================================================ AI-TRANSKRIBERING: SLS_445.pdf ================================================================================ Datum: 2026-07-31T06:33:59.716476 Modell: gemini-3.1-pro-preview Temperature: 0.0 Thinking level: Minimum (128) Media resolution: High Request delay: 0.5 ================================================================================ ================================================================================ Sida 1 ================================================================================ Transkription: 1 I. A. Brottning. 1/ bratas (Brottas) Två personer fatta om varandra så, att ena armen är över och andra under motståndarens. Sedan gäller det att få omkull varandra. Den, som får den andre på skuldrorna, utgår som segrare. (Herman Rosenborg, 28 år (Lillby, Rågö (lilla), Estland). gam 1/a t i f a m s (Till famns) Samma som I, A, 1 (Johannes Pöhl, 45 år, Storby, Lill-Rågö (Nuckö) Estland). armspänas = Armspännas Bild s. 2. 2/ (armräkas) (Armräckas) Motståndarna fattade med framsträckta armar varandra i skuldrorna och försökte få omkull varandra. Armarna skola hela tiden hållas raka. När man fått omkull motståndaren, skall han även nere hållas kvar av den andre. (Joh. Pöhl, 45 år, Storby, Lill-Rågö (Nuckö) Estland) ================================================================================ Sida 2 ================================================================================ Transkription: 3 1/b frest kraftena (Försök krafterna) gäm fredas -"- (Kom och försöka -"-) gäm brötas (Kom brottas). Alla benämningar voro samma lek som I, A, 1 Brottning (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) armdräas 2/a (armrykas) (Armryckas) Lika som I, A, 2, (Matts Österberg, 67 år, Lillbyn, Lill-Rågö, (Nuckö) Estland), men armarna behövde inte hela tiden vara raka. 3/ kast yve hyve eller hykunste (Kasta över huvudet eller huvudkonst.) Likadan fattning som I, A, 2/a Armryckas, men man gick på sidan om motståndaren, böjde knäna samt lyfte motståndaren upp och över huvudet på samma gång som man själv böjde sig bakåt. Motståndaren gjorde en volt i luften och kom ned på rygg mot marken (Matts Österberg, 67 år, Lillbyn, Lill-Rågö, (Nuckö) Estland). ================================================================================ Sida 3 ================================================================================ Transkription: 4 4/ b r k s p e n (Byxspänn) Motståndarna togo tag om varandras byxor, vid sidorna om bältet. Vardera hade ena armen under och den andra armen ovanom den andres arm. Det gällde även nu att få motståndaren på rygg. (Mats Österberg, 67 år (Nuckö) Lillby, Lill-Rågö, Estland). 5/ k r o a s p e n (Kragspänn) Lika som T H 2/a Armryckas, men nu fattade man tag i motståndarens kraguppslag och skulle med detta grepp få omkull den andre och lagd på rygg (Mats Österberg 67 år, Lillby, Lill-Rågö (Nuckö) Estland). 6/ r a g_s p e n (Ryggspänn) Två personer fattade varandra om livet: den ena något lägre ned, den andra något högre upp. Det gällde sedan att få motståndaren på rygg. (Mats Österberg, 67 år, Lillby, Lill-Rågö, Estland). (Nuckö) 7/ s i k u n s t r (Sidkonst). Deltagarna fattade tag ================================================================================ Sida 4 ================================================================================ Transkription: 5 i sidorna av varandras byxor. Den ena deltagaren fällde sig själv ned på marken och drog den andre över sig i fallet, så att dennen gjorde en kuller- bytta och kom att ligga på rygg mot marken. Samtidigt skulle den förre vrida sig åt sidan så att han lätt kom ovanpå motståndaren. (Mats Österberg, 67 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). (Nuckö). 1/c maktfrestas (Maktfrestas) Lika som I. A. 1. Makt = kraft. frestas = prövas. Segraren kallades vinstmannen (= vinstmannen) (Kjellman, 35 år, Kors socken, Estland) 2/b kättemadlus (Kättemadlus = Handbrottas) Lika som I. A. 2. (Husbonden i Anders-stu, 45 år, Kors, Estland) 1/d sylepitimadlus (Sylepitimadlus = Famnbrottas) I. A. 1. Lika som ================================================================================ Sida 5 ================================================================================ Transkription: 6 5/a r i n a m a d l u s (Rinnamadlus = Bröst- brottas) Lika som I. A. 5. (Husbonden å Anders-Stu 45 år Kors. Estland) ================================================================================ Sida 6 ================================================================================ Transkription: 7 I. B. Ta nacktag, bryta arm, bryta eller räta ut ben o.d. Bild s. 8. 1/ f r e i s t h u s t i v m a n e i h a s e n (Försöka huru styv man är i halsen). Två personer ställa sig emot varandra. Den ena knäpper händerna över den andres nacke och försöker genom tryck böja den andres huvud framåt. Turvis provar man detta på varandra. Den är segrare, som är nackstyvast. (Herman Rosenborg, 28 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 2/ f r e i s t t a n a v a n l o y s a n (Försök att taga näven lös) Det gällde att taga upp knytnäven på en annan person. Lyckades det så hade man fått vinsten (v i n s t e n) d.v.s. blivit segrare. Lyckades det ej, så sades det att den andre var t r o f a s t (trofast) d.v.s. stark. Turvis provade man varandras nävar (Herman Rosenborg, 28 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 7 ================================================================================ Transkription: 8 Freist huru styv man är i halsen. Lilla Rågö, Estland Bild 1 ================================================================================ Sida 8 ================================================================================ Transkription: 9 3) frest ko stark tin arm ę (Försöka huru stark din arm är) Tvenne personer ställde eller satte sig på vardera sidan om ett bord, stödde högra armbågen mot bordsskivan samt fattade tag i varandras händer, så att handflatorna voro emot varandra. Det gällde nu att pressa ned motståndarens arm och handrygg emot bordsskivan. Då hade man besegrat sin motståndare. (Rosenborg, 35 år, Lilla byn, Lilla Rågö, Estland) 3/a handbrokning (Handbrytning) Lika som I.B.3. (Kjellman 30 år, Kors socken, Estland). 1/a kaelapainutas (Kaelapainutus = Hals- brottning) Lika som I.B.1 (Gamla gumman Kjellman Kors Estland) ================================================================================ Sida 9 ================================================================================ Transkription: SLS 445 Idrottslekar från Rågöarna SLS 445 23 bilder och Kors socken i Estland av M. Steiskal. Sid. I Tävlingslekar 1-24 A Brottning 1-6 B Ta nacktag, bryta arm, bryta ben o.s.v. 7-9 C Dragkamp 10-15 D Påpasslighetsprov 16-22 E Balanstävlan mellan två — F Hårdhetsprov 23-24 II Prov på vighet, balanseringsförmåga, styrka o.s.v. 25-90 A Vighetsprov 25-41 B Styrkeprov 42 C Balansprov 43-51 D Armhävning o. klättring 52-56 E Lyftning o. liknande styrkeprov 57-64 ================================================================================ Sida 10 ================================================================================ Transkription: Sid F. Löpning o. hopp 65-71 G. Hjulning o. kullerbyttor 72-74 H. Kast. 75-81 J. Träffsäkerhetsprov o. färdighetsprov 82-90 III Parlekar 91-95 IV Upptågs- o. överraskningslekar 96-108 A. Blindbockslekar 96-98 B Lekar med burleska situationer 99-108 V Spring- o. tafattlekar 109-126 VI Boll-lekar — VII Slå o. kastlekar 127-134 VIII Sommarlekar 135-140 [UPPREPADE TECKEN] 17 Ut som allt 202 idrottslekar av vilka 69 äro varianter; 32 bilder av vilka 5 äro tecknade av stud. Hedberg. ================================================================================ Sida 11 ================================================================================ Transkription: 10 I. C. Dragkamp. Bild s. 11. 1) dras halk (Dra halk) Två tävlande sätta sig på marken med fötterna mot varandra, hålla i händerna en käpp så att den ena har sina händer bredvid varandra, den andra åter har sina händer ytterom den andres. Vid ett givet tecken börja båda samtidigt att draga. Den segrar, som lyckas draga upp den andre. (Herman Rosenborg 28 år, Lillbyn Lill-Rågö, Estland). 2) dras halk yve bräde (Dra halk över bräde) Lika som I, C, 1, men ett bräde lades mellan de tävlandes fötter (Herman Rosenborg, 28 Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 3) dras figer (Dra finger) Tvenne del- ================================================================================ Sida 12 ================================================================================ Transkription: 12 tagare stodo med högra sidan emot varandra, samt högra foten mot den andres högra fot. Med högra handens ląŋstfıŋrə (långfingret) tog man tag i den andres motsvarande finger. Vänstra handen fick ta tag i något fast föremål, träd el. dyl. Vid ett bestämt tecken begynte man draga åt var sitt håll. Den, som lyckades räta ut den andres finger, hade segrat. Man brukade även draga med de andra fingren, utom med tummen, som kal- lades tumlıŋən (tumlingen). fræmst- fıŋrə (= framfingre, pekfingret), namløstfıŋrə (= namnlösfingret, ringfingret), lılfıŋrə (lillfingret). Gamla benämningar på fingrarna voro: tωmlıŋstık (tumlingsstick = tummen), gųlbrænd (guldbrand = pekfingret) ląŋman (långman = långfingret) kılılıŋk (kililing = ring- fingret) och lılshænds (lillshands = lillfingret) (Herman Rosenborg, 28 år, Lillbyn, Rågö (lilla), Estland). ludəbıǧs pekfingre ================================================================================ Sida 13 ================================================================================ Transkription: 13 4/ dræas hænd (Dra hand) handreas eller handadræas (Handadrejas). Samma ställning som i att dra finger I, C, 3, men nu användes alla fingrar att dra med. Ena deltagaren hade fingrarna uppåt, den andra nedåt. Den segrade som lyckades räta ut den andres hand. (Herman Rosenborg, 28 år, Lällbyn, Lill-Rågö, Estland). Bild s. 14. 5/ armdræas (Armdras) Samma ställning som i att dra finger I, C, 3, men de tävlande hade t.ex. den högra armen i armkrok och det gällde att räta ut den andres arm. (Herman Rosenborg, 28 år, Lällbyn, Lill-Rågö, Estland). 6/ dræas ein hænd (Dra en hand) Två del- tagare sutto mitt emot varandra på marken med fotsulorna mot den andres fotsulor. Med t.ex. högra ================================================================================ Sida 14 ================================================================================ Transkription: 121 Armdras Lilla Rågö, Estland Bild 2 ================================================================================ Sida 15 ================================================================================ Transkription: 15 handen fattade man tag i den andres högra hand. Vid ett givet tecken skulle man börja draga bakåt och försöka draga upp den andre. (Herman Rosenborg, 28 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 1/a kęvęłdræs (Kaveldras = kaveldragas). Lika som I C 1 Dra halk (Matts Österberg, 67 år, Lillbyn, Lilla-Rågö, Estland (Nuckö)] 1/b dræges hałk (Dra halk) Lika som I. C. 1 (Frida Ekenäs, 23 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland] 1/c stoka dræ (Dra stock) Lika som I. C. 1 ================================================================================ Sida 16 ================================================================================ Transkription: 16 I. D. Påpasslighetsprov 1/ stik rumbguben nər (Strika ned julgubben) Tvenne personer ställa sig med ryggarna emot varandra, stundom med 0,5-1 m:s mellanrum. Båda stodo bredbenta samt höllo i en lång käpp, som var mellan benen. Framför den ena personen placerades en trefoting av tvin- nad halm, som var c:a 0,5 m. hög och kallades rumbguben (julgubben). Den som stod vänd från julgubben, skulle med käppen stöta omkull den, medan åter den andra deltagaren skulle försöka hindra detta, genom att föra käppen åt sidorna. Då julgubben fallit omkull var leken slut och två nya deltagare begynte leken. (Herman Rosenberg, 28 år, Lillbya, Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 17 ================================================================================ Transkription: 17 Sticka med julgubben Lilla Rågö, Estland Bild 3 ================================================================================ Sida 18 ================================================================================ Transkription: 18 ================================================================================ Sida 19 ================================================================================ Transkription: 19 2/ S l o p o h a n d e (Slå på hand) En eller flere personer lade sina händer på ett bord ell. dyl. En annan skulle med sin knutna näve eller med handen slå på någons hand. De andra skulle försöka undvika slagen genom att draga undan sina händer. Blev någon träffad, fick denne börja slå, medan den som slagit fick gå med i leken tillsammans med de andra. Det gällde att vara kvick och påpasslig (Herman Rosenberg, 25 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 1/a s t i k j u l b o k s y g g o n e n (Sticka julbocksögonen) Lika som I, D, 1 (August Espling, 32 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 1/b s t i k j u l b o k e n b l e n d (Sticka jul- bocken blind) ( Rosenberg, 35 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 20 ================================================================================ Transkription: 20 Benslå Stora Rågö, Estland. Bild 4 ================================================================================ Sida 21 ================================================================================ Transkription: 21 Bild s. 20. 3/ bęnslō (Benslå) Tvenne pojkar lade sig på rygg på marken bredvid varandra samt vän- da åt var sitt håll. Man tager armkrok samt lyfter upp det inre benet, försökte fånga motstånda- rens ben vid knävecket samt pressade ned eget ben så att motståndaren gjorde en kullerbytta bakåt. Då hade man besegrat den andre. (Rosenborg, 35 år, Lillaby, Lilla Rågö, Estland). 1/c stīk skamakąn (Sticka skoma- karen blind) blīnd Samma som I. D. 1. (Gustav Palmkron, 60 år, Rickels, Estland). 1/d kīŋsę̄p (Kingsepp = kenkäseppä = käng- smed = skomakare) Samma lek som I D 1 Deltagarna gjorde frågor till varandra förrän de begynte leken. Den person, som skulle "sticka skomakaren", frågade av den bakom stående B: "O skamakąn hę̄m? (Är skomakaren hemma? ================================================================================ Sida 22 ================================================================================ Transkription: 22 ɛa (Ja), svarade B. "Ko gær han?" (Vad gör han?"; frågade A. "han gær skåer (Han gör skor) "gær han ot mį o? (Gör han åt mig också?") "nɛi han gær int ot dɛi" (Nej, han gör inte åt dig") om int han gær steker ja āra āndra ȳt hyvɛ bōt (Om han inte gör så sticker jag det andra ögat bort ur huvudet) stik stik om du roger (Stick stick om du kan (egentligen = förstår). Resten lika I, D. 1. (Katarina Jernot, 71 år, Kors socken, Estland) 1/e kɪŋsɛp (kingsepp) Stundom voro del- tagarna tre eller fyra; två på vardera sidan eller en mot två. Käppen var då mera lång och kallades stɪkstokən (=stickstocken) (Eino Tammerman, 12 år, Kors, Estland.) ================================================================================ Sida 23 ================================================================================ Transkription: 23 I. F. Hårdhetsprov. 1) lęta stęin ap a livę ot an (Lägga sten på livet åt honom). En person lade sig på rygg på marken. Han skulle hålla andan, varvid man försiktigt lade en sten på hans bröst. Stenen fick ligga en kortare stund, beroende på den liggandes styrka och uthållighet. Stenens stor- lek berodde även på huru stark den liggande var. /Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lall-Rågö, Estland. 2) stąŋas el. okslęrkęn el. lęrk oksar el. kaęvlęminę (Stångas eller oxleken eller leka oxar eller kaevlemine = kåvi- teminen = att gå stångas) Då pojkarna voro ute på vall på betesmarkerna brukade de leka denna lek. Två pojkar ställde sig på alla fyra på marken ================================================================================ Sida 24 ================================================================================ Transkription: 24 mitt emot varandra och skulle prova sina styrkor på varandra genom gå framåt på händer och knän samt med axlarna skuffa motståndaren bakåt. Den segrade, som lycka- des skuffa sin motståndare bakåt ett på för- hand bestämt stycke. (Gamla gumman Kjellman Kors. Estland). ================================================================================ Sida 25 ================================================================================ Transkription: 25 II Prov på vighet, balanseringsförmåga, styrka, färdig- het. A. Vighetsprov 1/ krāk gınom kįępen o ap yve rigen (Kråka genom käppen och upp över ryggen) Med handflatorna uppåt fattade man tag i ändarna på en c:a 1 m. lång käpp. Först steg man med båda benen över käppen, sedan skulle man föra käppen bakom ryggen, över huvudet och slutligen tillbaka till ursprung- lig ställning. (August Klingberg, 26 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) 30 b 2/ lāt bęıne po haşn eller hwvę (Lägger benet på halsen eller huvudet) En person satte sig på marken och lade ena eller båda benen bakom huvudet på halsen (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 26 ================================================================================ Transkription: 27 Bild s. 26. 3) ta pęniŋęn mę myn op om v gǫlvę (Ta penningen med munnen upp ur golvet) Man lade sig på rygg på marken. En slant lades strax bakom huvudet. Man skulle nu böja sig bakåt och med munnen taga pen- ningen. Händerna fingo stödas emot marken (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 4) hęŋ mę bęinęn om stąŋi, slæpt hęndęr lǫs o kom mę hyvi mot jǫrdin (Hänga med benen om stången, släppa händerna lösa och komma med huvudet emot jorden). Man tog tag i en upplagd, vågrät stång, lade knävecken över den, släppte händerna lösa samt hängde rakt ned med överkroppen. Därefter gick samma väg tillbaks och återtog ursprunglig ställning. (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 27 ================================================================================ Transkription: 28 5) t a v a b e n e n a g e n o m h ä n d r e (Taga benena genom händerna). Man fattade tag i en spole på undre sidan av en stege, som stod lutad mot en husvägg. Man hängde i spolen armarna, lyfte upp benen samt stack dem mellan ar- marna och fällde ner sig så långt som möjligt. Därefter drog man benen samma väg tillbaks. (Blomqvist, 35 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 6) g a l a g s u t å t s t å n g e m e r y g e n o p i t å t (Gå längs utåt stången med ryggen uppåt) Två män höllo en stång på sina axlar. En tredje person ställde sig framför en av männen, fattade tag i stången, lyfte benen uppåt bakåt samt lade dem om stången så, att kroppen hängde ned från stången med ryggsidan uppåt. Man skulle nu börja gå bakåt längs stången från den ena till den andra ändan. hela tiden i denna ställning. (Torsten Blomqvist, 35 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 28 ================================================================================ Transkription: 29 7/ Lęta bęnęna yvr hyvı tı jǫdı (Lägga benen över huvudet till jorden) En person lade sig på rygg på marken, lyfte benen uppåt så långt att tåspetsarna träffade marken bakom huvudet. Stundom försvårades provet genom att man skulle taga något före- mål med tåspetsarna t.ex. en sticka, halmstrå el. dyl. Därefter skulle man återtaga ursprunglig ställning. (Torsten Blomqvist 35 år Lillbyn Lill-Rågö, Estland). 8/ Lıg mę hęndrı ǫpą brystı o stą ǫp (Ligga med händerna på bröstet och stå upp) En person låg på rygg på marken med händerna i kors på bröstet. Det gällde nu att komma upp till stående ställning utan tillhjälp av armarna. Fötterna skulle sättas mot marken så långt som möjligt under kroppen, då hjälpte de till att få kroppen i upprätt ställning. (Torsten Blomqvist, 35 år Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 29 ================================================================================ Transkription: 30 Hör till II. D. 2. 8) gā rynt om stāŋę (Gå runt om stången) Två personer höllo en stång på sina axlar. En tredje person fattade med båda händerna tag i stångens mitt, lyfte ena benet över stången (så den blev under knävecket. Man satte nu kroppen i gungning och försökte snurra så många gånger som möjligt omkring stången Man snurrade ända till 25 varv runt. (Torsten Blomqvist 35 år Lillbyn Lill-Rågö Estland). 9) lęta armar koṣ om hasṇ (Lägga ar- marna kors om halsen). En person lade armarna i kors på bröstet, krökte långfingrarna om varandra samt skulle träda huvudet genom den öppning som bildades av handryggarna och underarmarna. Om man lyfte den yttre armen bak huvudet och började denna väg så gick det lättare. (Torsten Blomqvist 35 år Lillbyn Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 30 ================================================================================ Transkription: 37 10/ t a v a p e n i g e n a n b e n k i n (Taga pen- ningen från bänken). En slant lades på en långbänk ungefär ovanom ena ändans ben. En person ställde sig grensle över bänken, stödde händerna mot mitten av bänken. På raka armar skulle man nu lyfta upp kroppen till våg- rätt läge, luta sig framåt samt taga slanten med mun- nen. Provet var mycket svårt emedan armarna skulle hållas raka. Det var sällan någon var i stånd att göra det fullstän- digt riktigt. Vanligtvis böjde man armarna eller stödde armbågarna emot veka livet. (Torsten Blomqvist, 35 år, Lilla byn, Lilla Rågö, Estland.) 11/ t y h o k e r i t b e r a h a l m s t r o e o p (Du orkar inte bära halmstrået upp) Man tog ett halm- strå, som var lika långt som från marken till knäna. Man ställde sig framför en vägg på ett avstånd som var lika långt som halmstrået. Från marken uppåt väggen mättes ett avstånd, även det lika med halmstrået. Emot denna ================================================================================ Sida 31 ================================================================================ Transkription: 32 punkt lades huvud. Halmstrået höll man i båda händerna emot ena axeln. Benen skulle vara raka. Från denna ställning skulle man nu resa sig bakåt upp att stå, utan att benen böjdes. Vanligtvis var det för svårt, men för en vig och stark person kunde det lyckas (Anton Blomqvist 35 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 12) Knäp händren om hasn. (Knäppa hän- derna om halsen). En person satte sig på marken med högt uppdragna knän. Under knäna stack man käpp. Armarna skulle nu stickas under käppen, mellan benen, samt händerna skulle man försöka knäppa om halsen. Man måste vara rätt så mjuk för att det skulle lyckas. (August Blomqvist, 35 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 13) Kraka genom biksrem a. (Krypa genom byxremmen) Man lade en rem under ena foten samt spände fast den över knäet. Nu togs remmen bort från knäet. ================================================================================ Sida 32 ================================================================================ Transkription: 33 Taga slant från stolen Kors socken, Estland Bild 5 ================================================================================ Sida 33 ================================================================================ Transkription: 34 Man skulle nu träda huvudet, båda armarna, kroppen och benen igenom remmen utan att den fick lossna från sin plats under foten. (August Blomqvist, 35 år, Lillbyn, Lill-Rågö Estland). 3/ a hokar dy tova kniven op (Orkar du taga kniven upp?) Samma lek som II A 3, men man tog med munnen en kniv som lagts på marken bakom huvudet (Värdinnan Espling, 30 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) Hör till II. A. 4. Bild s. 33 4/ toa pęnigen ur sętę (Taga penningen ur sätet) Man stjälpte en stol framåt omkull, lade en slant på stolkarmen, fattade med händerna tag i stolsitsen, lyfte upp bålen i vågrätt läge samt skulle med munnen taga penningen. Armarna fingo böjas i armbågsleden. Man måste hålla balansen så att inte stolen stjälpte och man ramlade omkull. (August Malberg, 30 år, Lill-by, Lill-Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 34 ================================================================================ Transkription: 35 Bild 1. 36. 14/ t a v a h a l m s t r o e o p (Taga upp halmstrået) Samma ställning som II, A, 11, men halmstrået fick ligga på marken. Händerna höllos på ryggen, benen skulle vara raka och man skulle taga upp halmstrået med munnen. Detta var mycket svårt. Stundom underlät- tades provet genom att man fick taga halmstrået med ena handen, benen skulle hållas raka och pannan var stödd emot väggen vid samma höjd som knäna. Man skulle sedan draga sig upp till stående ställning. (August Milberg, 30 år, Storby, Lilla Rågö, Estland 4/a k l a n k e r o m s t o n e r n (Klänger om stången = Hänga i knävecken) Lika som II, A, 4. (August Milberg, 30 år, Storby, Lilla Rågö, Estland). 15/ t a j u l b o k e n m e t e n d r e (Ta julbocken med tänderna). Denna lek brukades inomhus om julen, då man hade halm på golvet. Ett rep hängde ned från ================================================================================ Sida 35 ================================================================================ Transkription: 36 Taga upp halmstrået Lilla Rågö, Estland. Bild 6 ================================================================================ Sida 36 ================================================================================ Transkription: 37 en krok i intakas. En pojke lade sig på mage därunder Repändarna bands nu om hans fötter. Därefter skulle han på händer gå framåt till en av halm gjord trefoting, som föreställde en julgubbe, samt taga den med tänderna. Julgubben placerades på ett sådant avstånd att pojken just nätt och jämt kunde nå den med munnen då kroppen, benen och repet voro alldeles spända. (Aug. Sydman, 68 år, Storbyn, Lilla Rågö, Estland.) 16/ ga gemęnd knęsmęlt (Gå genom knäkem). Samma som II A 13 (Frida Ekenäs, 23 år, Stora byn, Stora Rågön, Estland) 14/a lęft halmstragǫr ǫp (Lyfta upp halmstrået) Lika som II. A. 14 (Frida Ekenäs, 23 år, Stora byn, Stora Rågön, Estland) 17/ hlęnkar po tonęnda (Hänga på tåspetsarna) Man tog tag i en spole i en stege, som stod lutad mot en husvägg. Man hängde först i spolen, lyfte sedan ================================================================================ Sida 37 ================================================================================ Transkription: 38 upp fötterna till spolen samt lade tåspetsarna ovanpå spolen. Långsamt lossade man händernas grepp samt hängde med huvudet nedåt. Sedan fattade man åter tag med händerna, lossade fötterna samt hoppade ned (Johannes Lind- man, 52 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). Samma idrottsprov 18/ ta peningan o golove (Taga penningen från golvet) En person ställde sig i bredgren- ställning, framåtböjd med händerna fattade om vristerna. Mitt emellan benen på golvet hade man lagt en slant. Denna skulle han nu taga upp med munnen. Det fordrades rätt så stor böjlighet i ryggen och dessutom måste man vara försiktig att man inte stjälpte framåt över ända. (Frida Ekenäs, 23 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 38 ================================================================================ Transkription: 39 Gå längs stången Kors socken, Estland. Bild 7 ================================================================================ Sida 39 ================================================================================ Transkription: 40 19/ gå yndr staven (Gå under staven) Man fat- tade tag i en c:a 1 m lång käpp från vardera ändan. Högra handen hade motgrepp, vänstra frångrepp. Den högra ändan stöddes nu emot marken, varefter man skulle med överkroppen gå under käppen utan att falla eller förlora fattningen. Det gällde att vara rätt så mjuk i ryggen. (Valter Brunberg, 14 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). Bild s. 39. 6/a gå langs stang (Gå längs stången) Lika som I, A, 6, men ryggen var vänd nedåt och man förflyttade sig framåt i riktning emot benen. Stången kunde stundom vara flere meter lång. (Jakob Punder, 67 år, Strandbyn, Stora Rågö, Estland). Bild s. 41. 17/a (Hänga på tåspetsarna) Lika som N:o 17, men idrottsprovet utfördes på en stång, som två personer höllo på sträckta armar (Alex. Pella, Kors socken, Estland) ================================================================================ Sida 40 ================================================================================ Transkription: 41 Hänga på tåspitsarna Kors socken, Estland. Bild 8 ================================================================================ Sida 41 ================================================================================ Transkription: 412 II B. Styvhetsprov. 1/ l i g e r a p a s e t e n a (Ligger på sätena = stolarna). En person skulle ligga på rygg o två stolar med stöd blott för huvudet och yttersta delen av fötterna. Kroppen skulle hållas så styv som möjligt. Stundom lades stenar på den lig- gande, för att ytterligare försvåra provet (Maria Bertholm, 46 år, Lill-byn - Rågö lilla, Estland). 1/a b r o l e k el. s i l a m e n k (Bro- lek eller sillamenk) Samma som II. B. 1 (Alexander Pella, Kors, Estland). ================================================================================ Sida 42 ================================================================================ Transkription: 413 II. C. Balansprov 1/ g a m e t r a n a r (Gå med tränar = styltor) Man hade två c:a 2 m. långa, 5-6 cm. tjocka träd- stammar, från vilka kvistarna tagits bort, utom en stadig kvist c:a 30-50 cm från marken på vardera. Kvistarna voro c:a 10 cm. långa, avhuggna. Stående på dessa kvistar med fattning om övra delarna av träd- stammarna, brukade man gå framåt på dessa. (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 2/ g a a p a h a n d r e (Gå på händer och hålla o h o l e r b e e n o u p benen upp). Man skulle gå en viss bestämd, mindre vägsträcka t.ex. över ett golv, på händer. Stundom skulle man endast stå på stället o. balansera stående på händer. (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 43 ================================================================================ Transkription: 44 Stå på huvudet Lilla Rågö, Estland Bild 9 ================================================================================ Sida 44 ================================================================================ Transkription: 415 Bild s. 44. 3/ st_a_ o p a h y v i (Stå på huvudet) Man ställde sig att stå på huvudet i gräset. Armarna voro snett utåt och händerna fingo vara stödda emot marken. Stundom visade man dock sin skick- lighet genom att lyfta armarna utåt i luften. (Maria Burholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). Bild s. 46. 4/ g_a_ o p a t a l r i k a (Gå på tallrikar) Då man höll på med dryckesgillen, brukade man stundom visa sin skicklighet i att gå över golvet på tallrikar, gjorda av askträ. Tallrikarna placerades i händerna, med kanten mot golvet. Stödd på dessa samt tåspetsarna skulle man nu gå från ena ändan av rummet till den andra. Lyckades man, brukade de andra bjuda på dricka, i annat fall måste man bjuda de andra. (Mats Österberg, 67 år Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). (Nuckö) ================================================================================ Sida 45 ================================================================================ Transkription: 416 Gå på tallrikar Lilla Rågö, Estland. Bild 10 ================================================================================ Sida 46 ================================================================================ Transkription: 47 5) s i t i u p a p o t i l a (Sitta på pätila = butelj.) Man skulle sätta sig på omkullstjälpt flaska samt hava benen raka, lagda på varandra. I ena handen hade man en tråd, i andra en synål. Det gällde nu att träda tråden på synålen, utan att falla omkull från buteljen (Matts Österberg, 67 år, Lill-byn Lill-Rågö, Estland). (Nuckö). 6) K r u p g e n o m l o k a n (Kryp genom lokan) Med motgrepp, handflatorna uppåt, fattade man tag i en loka, stödde den mot marken samt började gå under den med benen först, krop- pen fick ej vidröra marken. När man fått huvu- det förbi lokan, skulle man vrida sig åt ena sidan, samt försöka komma ovanpå lokan. Händer- nas grepp måste nu flyttas till framgrepp, handfla- torna nedåt. (Matts Österberg, 67 år, Lillbyn, Lill-Rågö (Nuckö) Estland). ================================================================================ Sida 47 ================================================================================ Transkription: 48 Kolakass Stora Ragö, Estland Bild 11 ================================================================================ Sida 48 ================================================================================ Transkription: 49 2/a gạ apạ hyvı o bles yt ly sı (Gå på huve och blås ut ljuset) Man skulle gå på händer liksom II C 2 (Gå på händer) samt blåsa ut ett ljus, som ställts på något avstånd på golvet ifrån den, som skulle utföra provet. (Johannes Pöhl, 45 år, Storby, Lill-Rågö, (Nuckö) Estland) 7/ Se II, A, x. 1/a gạ mȩ trȩbȩn (Gå med träben) " " " sjöstęvlar " " sjöstövlar " " " krykȩr " " kryckor. (Samma som II, C, 1. (Rosenborg, 35 år, Lilla byn, Lilla Rågö, Estland) Bild s. 48. 8/ kωlakas (Kolakass = Bära på ryggen) Småpojkarna brukade stundom bära varandra på ryggen eller rida på varandras axlar. Man hade ================================================================================ Sida 49 ================================================================================ Transkription: 50 samma benämning för båda sätten. Kass betydde en väska eller kasse med vilken man bar fisk från stranden till byn. Kola var ett käril med vilket man kastade vatten i bastun. (Maria Nyman, 14 år, Stora byn, Stora Rågö, Est- land). 9/ gạ apạ golwtulr (Gå på golvtiljan). För att visa att man ej var berörd av det starka ölet, som i stora mängder brukade drickas på Rågöarna, skulle man fot för fot gå utefter en golvtilja inne i en stuga. Kunde man utföra det så var man niktær (=nykter). Kunde man inte, utan gick på sidan och inte kunde hålla ba- lansen, så var man drykandęr (=drucken). (Johannes Lindman, 52 år, Stora byn, Stora Rågön, Estland). 10/ gạ laŋs stęglr (Gå längs stängslet) Man skulle balansera utefter en stång, fot för fot. Armarna ================================================================================ Sida 50 ================================================================================ Transkription: 51 fick man hålla utåt, stången eller stocken kunde vara på en byggnadsställning eller lagd på tvenne stenar. (Jakob Punder, 67 år, Strandbyn, Stora Rågö, Estland). 11/ gā op opā stıgān mę lǭys hęndrę (Gå upp på stegen med lösa händer) En person skulle gå uppför en stege som stod lutad mot en husvägg, utan att gripa tag med händerna i stegen. Man steg på steg- spolarna och det gällde att gå ända upp samt ned på likadant sätt. (Albert Kjellman, 48 år Kors. Estland) 3/a tamę kasvatama (Tamme kasvattama = växa ek = ęıkar vęks) Samma som II. C. 3. (Eino Tammekman, 9 år Kors. Estland). ================================================================================ Sida 51 ================================================================================ Transkription: 52 II. D. Armhävning och klättring 1/ slo bęrnęn yve stąŋen (Slå benen över stången) Med båda händerna fattade man tag i en upplagd, vågrät stång. Benen skulle nu lyftas uppåt tills kroppen kom ovanpå stången d.v.s. man skulle göra överslag. Därefter hoppade man bakåt ned eller kom samma väg tillbaks. (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 2/ Se II. A. 9x 3/ ta bęrnęna om trę o slęp wp a gatę (Ta benen om trädet och släpp på gate (=aktern)) Man lade vänstra benet om ett 20-30 cm tjockt träd. Det högra benet lades ovanpå v. foten, så att denna kom i knävecket. Det högra underbenet böjdes nu bakåt och h. foten vreds bakom stammen. ================================================================================ Sida 52 ================================================================================ Transkription: 53 Man skulle nu i denna ställning fälla sig nedåt trädstammen så man kom att sitta på högra foten. Det gällde nu att försöka dra sig upp med till- hjälp av armarna, vilket sades vara omöjligt, ty då man drog så spändes benen hårdare omkring trädstammen. Kamrater måste hjälpa bort den som försökte detta prov. (August Blomqvist, 35 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) 4/ nap ot stegan op sęęr (Nappa upp sig på stegen) Man fattade tag i en pinne på en stege, som stod lutad mot en vägg, flyttade turvis händerna från pinne till pinne uppför stegen till takåsen eller så högt man orkade. På samma sätt kom man ned. Ett annat sätt var att med båda händerna på en gång hoppa från spole till spole uppför stegen och på samma sätt ned. (August Blomqvist, 35 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 53 ================================================================================ Transkription: 54 5/ dra op sęiε po armana (Dra upp sig på armarna) Man fattade tag om en spole i en stege, som stod lutad emot en husvägg. Spolen skulle vara så högt från marken att man kunde hänga fritt. Man skulle nu draga upp sig på armarna så att hakan kom ovanom spolen och sedan återtaga ursprung- lig ställning. Detta gjorde man så många gånger som möjligt. Den segrade, som gjorde detta de flesta gångerna. (Rosenborg, 35 år. Lilla byn Lilla Rågö, Estland). 6/ kliv op loŋs stäŋi (Kliva upp längs stången) Viga och starka pojkar brukade stundom klättra upp i en stång, mast el. dyl. Armar och ben höllos om stången, som vid vanlig klättring. De, som voro skickliga, klättrade upp till toppen (Hinrik Reder, 65 år, Stora Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 54 ================================================================================ Transkription: 55 7) gā om stāŋr (Gå om stången). Två personer höllo en stång på sina axlar. En tredje person ställde sig med ryggen emot stången, lade armarna om den så, att stången var i armbågsvecken. Han skulle nu gunga av och an samt slutligen gunga runt stången, så många varv som möjligt. (Frida Ekenäs 23 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). Ha klīv op ot stegaęn (Kliva uppåt stegen) Lika som II. D. 4. (Frida Ekenäs, 23 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland) 8) hęŋr yndr dona op dę (Häng upp dig under dörren). Man skulle fatta med händerna tag i dörrkarmens överkant och hänga där antin- gen på böjda armar eller på raka armar, så länge man orkade. Ibland kunde det hända att en- dast yttersta leden av fingrarna fingo plats på kanten, varvid provet var mycket svårt. (Johannes Lindman, 52 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 55 ================================================================================ Transkription: 56 7/a hol mɛ armar om o klɛgt aotɛr o fram. (Hålla med armarna om stången och hänga fram och tillbaks). Lika som II, D, 7. (Jakob Tunder, 67 år, Strandbyn, Stora Rågön, Estland). 9/ tova pɛnɪgɛn op mɛ mʉn (Taga penningen upp med munnen) En person lade sig på marken dock så, att endast fingertopparna och tåspetsarna stödde kroppen. På marken nedanom munnen lades nu en penning. Personen ifråga skulle nu böja armarna och utan att kroppen berörde marken taga penningen med munnen samt återtaga ursprunglig ställning (Aino Nordman, 40 år Stora Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 56 ================================================================================ Transkription: 57 II E Lyftning och liknande styrkeprov. Bild. s. 58. 1/ lyft (en) an op me beene op (Lyfta en annan med benen upp). En person lade sig raklång på rygg på marken. En annan ställde sig grensle över hans ben, fatta- de den liggande med armarna under knävecken. samt skulle lyfta upp honom i stående ställ- ning. Den liggande skulle vara så rak som möjligt, om han ville försvåra provet för den, som lyfte (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) 2/ lyft fron jorde op an (Lyfta från jorden upp honom) Man ställde sig vid huvud- ändan av en karl som låg på rygg på marken. Sedan fattade man med båda händerna tag under hans nacke och skulle lyfta upp honom i stående ställning. (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 57 ================================================================================ Transkription: 58 Lyfta upp en annan från benen Lilla Rågö, Estland Bild 12 ================================================================================ Sida 58 ================================================================================ Transkription: 59 3) lyft homan (Lyfta hammar) Med en hand skulle man fatta tag i ett hammarskaft samt hålla ut hammaren på rak arm, så långt som möjligt. Hammaren skulle vara mera stor och tung. Stundom fattade man tag i hammaren så att den hängde lodrätt nedåt. Det gällde att vrida ham- maren i en stor båge till lodrätt läge uppåt. (Matts Österberg, 67 år, Lillbyn, Lill-Rågö (Nuckö) Estland). storhoman 3/a lyft (sleg a) (Lyfta slägga). Liknande lek som II, E, 3, lyfta hammar, men gjordes med en slägga (Matts Österberg, 67 år, Lillbyn, Lill-Rågö, (Nuckö) Estland). 3/b lyft ikse (Lyfta yxa) Samma som II, E, 3, men med en yxa (Matts Österberg, 67 år, Lillbyn, Lill-Rågö, (Nuckö), Estland). ================================================================================ Sida 59 ================================================================================ Transkription: 60 Hålla stol på rak arm Lilla Rågö, Estland. Bild 13 ================================================================================ Sida 60 ================================================================================ Transkription: 61 1/a lyft op i fota (Lyfta upp i föt- terna) Samma idrottslek som II, E, 1. (Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lill-Rågö, (Nuckö) Estland). Bild s. 60. 4/ hold stoln ut opa armin (Håll stolen ut på armen) Med en hand fattade man tag i nedre delen av ett stolben. Man skulle nu lyfta upp stolen från golvet samt hålla den så länge som möjligt i luften. Ville man försvåra provet gjorde man detta med ar- men hela tiden alldeles rak. (Joh. Pöhl, 45 år, Storbyn, Lill-Rågö (Nuckö) Estland). 5/ lyft andan i arma (Lyfta en annan med armarna). En person lade sig på rygg på mar- ken med armarna uppåtlyftade vilande mot marken. En annan person ställde sig att stå på dennes flata händer, samt hade armarna framåtlyftade. En tredje ================================================================================ Sida 61 ================================================================================ Transkription: 62 person ställde sig bredbent över den liggandes ben samt fattade tag i händerna på den som stod. Han, som låg, skulle nu lyfta upp den person, som stod på hans händer, så högt han orkade samt hålla honom på raka armar där en stund. Den framför stående var endast till för att stödja den, som blev lyft. (Maria Nyman, 15 år, Stora Rågö, Estland) 6/ l i f t s t e e n (Lyfta sten) På Stora Rågö funnos tre, c:a 3/4 m. långa och ½ m. breda mörka, granitstenar, som allmänt hade använts sedan tiotal år tillbaka och ännu användes för att prova styrkorna. Stenarna hade inga namn. Emedan de voro mörka benämndes de stundom s v a r t s t e e n (svart sten) De vägde något över 10 pud = 100 kg. och voro synnerligen tunga i förhållande till sin storlek. Det var mycket svårt att få något tag om stenarna, då de voro mera jämna. Det gällde att lyfta ================================================================================ Sida 62 ================================================================================ Transkription: 63 någon av stenarna upp till knäna. Kunde man detta så kallades man stark eller stäv (stark eller styv). Orkade man inte alls lyfta stenarna kalla- des man svag (svag). Dessa lyftprov förekommo särskilt vid pingsten eller också då man förtärt det starka Rågö-ölet vid något festtillfälle. Man sade då till varandra liksom så: "ska vi freast vem som e starkare eller vem som hork mer" ("Ska vi försöka vem som är starkare" eller vem som orkar mer!") Därpå begåvo sig karlarna iväg till någon av stenarna. En var vid vägkanten i norra delen av Stora byn, en i södra delen samt en mitt emellan Stora byn och Strandbyn bredvid vägen. (Anton Ståhl, 35 år, Stora Rågö, Estland). 7) ryglyftning (Rygglyftning) En person lade sig raklång på marken på mage. Två andra personer lade sig också på rygg på marken med benen ================================================================================ Sida 63 ================================================================================ Transkription: 64 tvärsöver den förstes rygg samt togo tag om varand- ras fötter. Den förste skulle nu stiga upp med dessa två personer på sin rygg. (Alexander Pella, Kors, Estland) 8/ kǫrva kįgęt (Körva kiiget = (Gunga) lyfta fram vid öronen) En person lyfte t.ex. en liten pojke från öronen och försökte lyfta honom så högt upp i luften som möjligt. (Gamla gumman Kjellman, Kors, Estland) ================================================================================ Sida 64 ================================================================================ Transkription: 65 II. F. Löpning och hopp. 1) kęmpas rẹn (Kämpas ränn = Springa kapp) Pojkarna brukade stundom springa i kapp en vägsträcka, överenskommen på förhand. Man stodo uppställda i jämnbredd. Vid ett givet tecken började alla springa. Den, som först hann fram till målet hade segrat. (Johannes Pöhl, Storbyn, Lill-Rågö, (Nuckö) Estland). 2) sprent yvr stangn (Sprinta över stången) Man hoppade över en stång, som var lagd på tvenne stöd t.ex. två större stenar, två kvistarna mellan två träd o. dyl. Det var ingen skillnad hur man hoppade, blott man slapp över. Man brukade även hoppa över gärdesgårdarna, som voro av sten. Man fick då hava stöd av händerna och kastade ben åt någondera sidan. (Maria Berkholm, 46 Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 65 ================================================================================ Transkription: 66 3/ g a r f y r o m f a t (Gå fyromfot) Småpojkarna och -flickorna brukade springa på händer och fötter. Stundom tävlade man en kortare bit. Även äldre pojkar brukade springa på detta sätt efter flickor. Detta var endast på skämt. (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 4/ s p r i n t a r f r o n s t e i n n a r (Sprin- ter ifrån sten ned) Pojkar och flickor brukade klättra upp på höga stenar och hoppade sedan ned från dessa på gräset. Ju högre ifrån man kunde hoppa, desto duktigare var man (Mari Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 5/ s p r i t k r o k a (Spritt kråka) Händerna voro på höfterna, knäna böjda. I denna ställning hoppade man med små skutt framåt. Detta brukades bland småbarnen. (Joh. Pohl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö, (Nuckö) Estland). ================================================================================ Sida 66 ================================================================================ Transkription: 67 6/ spret me stavun (Spritt med staven) Man fattade med båda händerna tag i ena ändan av en 2-3 m. lång stång. Man sprang några meter med den, stödde andra ändan mot marken samt hoppade över ett dike, en gärdesgård el. dyl. (Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö, (Nuckö) Estland). 2/a spret yvr ræipr (Spritt över repet) Lika som II, F, 2, men man hoppade över ett rep, som lagts emellan tvenne träd över tvenne kvistar i jämnhöjd. Stundom lades repet över tvenne spikar eller pinnar, som blivit inslagna i tvenne trästolpar, vilka användes i stället för träden. (Joh. Pöhl, 45 år, Storbyn Lilla Rågö, (Nuckö), Estland). Bild s. 68 7/ spret yvr kæpin (Spritt över käppen) Man höll i en c:a 1 m. lång käpp från var- ================================================================================ Sida 67 ================================================================================ Transkription: 68 Sprinta över käppen Lilla Rågö, Estland Bild 14 ================================================================================ Sida 68 ================================================================================ Transkription: 69 dera ändan. Det gällde nu att hoppa över käppen mellan armarna, utan att släppa taget om käppen. De som voro skickliga, hoppade tillbaks samma väg, samt flere gånger av och an. (Joh. Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö, (Nuckö) Estland). 8/ s p r i t a p e t b e e n (Spritt på ett ben) Man hoppade på ett ben, hållande i den andra foten med ena eller båda händerna. Detta brukades ofta som tävlan, vem som kunde hoppa längsta vägsträckan. Bland småbarnen var detta vanligt. (Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö, (Nuckö) Estland) Bild s. 70 9/ s p r e n t y v e h a l m s t r o (Sprint över halmstrå) Man lade ett halmstrå framför tåspetsarna, tog tag med händerna i dessa, samt försökte hoppa över strået utan att taget om tårna lossnade (August Sydman, 68 år, Storbyn, Lill-Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 69 ================================================================================ Transkription: 70 Sprint över halmstrå. Lilla Rågö, Estland Bild 15 ================================================================================ Sida 70 ================================================================================ Transkription: 71 10) sprent band (Hoppa band) En person höll i vardera ändan av ett c:a 1 m. långt rep. Man skulle nu hoppa jämfota över repslingan samt tillbaka lika. Detta gjorde man av och an så hastigt man kunde. (Frida Ekenäs, 23 år, Stora byn, Stora Rågön Estland). 1/a kęmpęs loup (Löpa i kapp) Lika som II, F, 1. (Frida Ekenäs, 23 år, Stora byn, Stora Rågön, Estland) 9/a sprent yvi halęmstragvi (Hoppa över halmstrået) Lika som II, F, 9 (Frida Ekenäs, 23, Stora byn, St. Rågö, Estland) 11) sprent yvi grendr (Hoppa över grinden). På Rågöarna hade man stengärdsgårdar om- kring alla byggnader och omkring åkrar och ängar. Pojkar- na brukade hoppa över grindarna i stället för att öppna dem. Man tog något fart och med eller utan stöd hoppade man över. (Frida Ekenäs, 23 år, Stora byn, Stora Rågö. Estland). ================================================================================ Sida 71 ================================================================================ Transkription: 72 II. G. Hjulning och kullerbyttor. [UPPREPADE TECKEN] 1/ g a r y v i h y v i (Går över huvudet) Huvudet samt handflatorna stöddes emot marken varefter man gjorde en kullerbytta framåt. (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 2/ k u l e r b y t y v i h y v i (Kullerbytta över huvudet) Man satte sig på marken, tog med händerna tag i tårna samt gjorde en eller flere kullerbyttor framåt eller bakåt. (August Esp- ling, 32 år, Lillbyn, Rågö (lilla), Estland). 3/ v a r g s y l i (Vagnshjul) En person ställde sig bredbent med armarna uppåt utåt. I denna ställning skulle han nu gå runt åt ena sidan. Det såg ut som ett vagnshjul, då man snurrade flere varv. (Jakob Punder, 67 år, Strandbyn Stora Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 72 ================================================================================ Transkription: 73 Domlas Kors socken, Estland Bild 16 ================================================================================ Sida 73 ================================================================================ Transkription: 74 3/a vargloup (Vagnkopa) Samma som II, G. 3. Vagnshjul, (Rosenberg, 35 år, (Nuckö) Lölla byn, Lölla Rågö, Estland) 4/ dombes (Tumlas = Vältra sig) En person, van- ligtvis en pojke, lade sig på mage på en sluttning samt rullade på sida utför denna. (Valter Brunberg, 14 år Storabyn, Stora Rågö, Estland) 1/a kokelpal (Kockelpal = kullerbytta) Lika som II. G. 1 (Alexander Pella, Kors, Estland) Bild s. 73 4/a domlas el. roilimine (Dom- las eller roilimine = rullande) Lika som II. G. 4 Se III, 3. Även två personer brukade "domlas." (Alexander Pella, Kors, Est- land 2/a vargseule eller hundi ratas (Vargshjulet eller hundi rattas) Samma som II G. 2. Ano Palmkron, 60 år, Kors, Estland) ================================================================================ Sida 74 ================================================================================ Transkription: 75 II. H. Kast. 1/ kast flyndra (Kasta flundra). En flat sten kastas snett mot vattenytan, så att den studsar upprepade gånger. Ett hopp på vattenytan motsvarade en "flundra". Det gällde att få så många "flundror" som möjligt. (Herman Rosenborg, 28 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). 1/a fisk gädan (Fiska gäddan) eller kast - " - (Kasta - " - ) Samma som II. H. 1/a (Fru Blomberg, 22 år, Rickholz, Nuckö, Estland) 2/ kast loŋt (Kasta långt) Pojkarna bruka- de tävla om, vem som kunde kasta sten så långt utåt sjön som möjligt (Herman Rosenborg, 28 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 75 ================================================================================ Transkription: 58-59 76 Träslunga och "jordäppelstockar" Kors socken, Svenska Estland. ================================================================================ Sida 76 ================================================================================ Transkription: 77 2/a kast l a n t el. l e n s t (kasta långt eller längst) Lika som II. H. 2. (Joh. Pöhl 45 år, Storbyn, Lill-Rågö (Nuckö) Estland). 3) t r a s l y n a (Träslunga) Man hade en c:a 1/2 m. lång käpp som var 1-2 cm. tjock. Ena ändan var spjälkt och en sten lades häruti. Man höll i andra ändan samt kastade stenen utåt luften eller emot något mål. Stenen flög iväg då man ryckte slungan bakåt (Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lill-Rågö, (Nuckö) Estland) Bild s. 76. 4) r e p s l y n a (Repslunga) Man hade hade två snören lika långa. Dessa voro hopbundna med tre 3-5 cm. lika långa band. En sten lades på de tre banden. Ena ändan av snöret var virat kring (vanligtvis pekfingret) ett finger. Den andra ändan hölls mellan tummen och pekfingret. Slungan snurrades några varv runt, varefter den fria ändan släpptes lös. Sten flög då iväg (Joh. Pöhl 45 år, Storbyn Lill-Rågö (Nuckö, Estland) Bild s. 78 o. s. 80 ================================================================================ Sida 77 ================================================================================ Transkription: 58-59 78 Repslunga Lilla-Rågö, Estland. ================================================================================ Sida 78 ================================================================================ Transkription: 79 2/b kast stęan (kasta sten) På Stora Rågön brukade man kasta sten emot en större sten som kallades skråtstęan (skrattsten). Barnen brukade alltid, då de gingo förbi den, kasta sten på den för att man trodde att skratten, som man ansåg vara liten ond ande, bodde där. Småningom hade runt stenen samlats en stor hög småsten, som nästan betäckte skrattstenen. (Frida Ekenäs, 23 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). 3/a klęma eller stoka (Klämma = slunga eller stoka = stock = stake) Samma som II. H. 3 (Alexander Pella, Kors socken, Estland) Bild s. 76. 5/ eådępęlstokan eller ępęlstokan (Jordäppelstockan eller äppelstockan = potatiskäppen). En mindre potatis stack man in i spetsen av en 1-1,5 m lång, smal käpp. Då man sedan med fatt- ================================================================================ Sida 79 ================================================================================ Transkription: 80 ================================================================================ Sida 80 ================================================================================ Transkription: 81 ning om den andra ändan, svingade käppen baki- från framåt samt i framåtläget ryckte hastigt käppen bakåt så flög potatisen i en stor båge ett gott stycke framåt. (Husbonden i Anders -stu, 45 år, Kors, Estland) 1/b kast lyts (kasta lyts = luts = liten fisk) Lika som II. H. 1. (Albert Kjellman, 48 år, Kors, Estland). ================================================================================ Sida 81 ================================================================================ Transkription: 82 II. I. Träffsäkerhets- och färdighetsprov 1/ kast m e kniven (Kast med kniven) Med tummen och pekfingret höll man i en kniv från skaftet, samt skulle kasta den emot runt mål eller märke, som var ritat på ett träd eller på jorden. Allt efter skickligen ökades också avståndet från målet till den kastande. Kni- ven skulle fastna med spetsen i målet. Det vanligaste avståndet var 5-6 steg. (Joh. Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö (Nuckö) Estland) 2/ knisleken (Knivsleken). Flere pojkar voro med i leken. Samma kniv användes av alla. Leken hade 5 turer. En av gossarna började. Det gällde att få kniven att stå med spetsen i jorden. Lyckades det ej fick följande börja. Man fick åter börja där varest kniven fallit omkull. ================================================================================ Sida 82 ================================================================================ Transkription: 83 I turen: med tummen och pekfingret höll man i knivskaftet samt skulle kasta kniven från detta läge att slå i jorden. II: kniven låg på högra handens flatsida, som var uppåtvänd, knivspetsen var riktad åt höger. III kniven låg på tummen och pekfingret, han- den var på kant med lillfingret nedåt. Knivspetsen var riktad åt höger. Liksom i II skulle handen även nu svängas i en båge uppåt och nedåt så att kniven föll med spetsen nedåt IV Kniven låg på handens flatsida. Kniven låg i fingrarnas riktning med spetsen utåt V Kniven låg på handens ryggsida med spetsen i fingrarnas riktning. (Joh. Töhl 45 år, Storbya Lilla Rågö (Nuckö) Est- land) mellan skaftändan 3/ kast kniven i jorden (Kasta kniven i jorden). och jorden skulle Man höll en till hälften öppnad fällkniv ifrån spetsen, samt rymmas t.ex 3 fingrar kastade den så att den snurrade ett varv runt samt kom att Då var kastet riktigt. stå med spetsen i jorden. Den som först kom till t.ex. 10 hade segrat. (Johannes Töhl 45 år, Lilla Rågö, (Nuckö) Storbyn, Estland). ================================================================================ Sida 83 ================================================================================ Transkription: 83 4) stęinspæl (Stenspel) Stenspel bruka- des ofta bland flickor. Det vanligaste var med 5 st små stenar av tumnagelns storlek, runda och vackra. Till en början gjordes omkāst (omkast) om vem, som skulle börja. Stenarna togos i högra handen, kastades i luften, handen svängdes om, så att stenarna (-"- än en gång i luften, handen svängdes om och stenarna fångades åter) föllo på handryggen. Alla deltagare gjorde på samma sätt. Den fick börja som fick det största antalet stenar i handen. ę_t (I turen.) Den, som började, gjorde detta än en gång, samlade ihop även de stenar, som möjligtvis fallit från handryggen. Än en gång kastades stenarna på handryggen, varefter handen drogs undan så att stenarna blevo kvar på marken. En sten (A) togs upp, kastades i luften, en an- nan (B) togs under tiden från marken, varefter A fångades. B pla- cerades i vänster (v) hand. Med de övriga stenarna gjordes lika. tvo II turen. Utan omkast. Alla stenar kastades på handryg- gen och stenarna breddes ut. A kastades upp, två togos upp, A fångades. Lika med de två andra. ================================================================================ Sida 84 ================================================================================ Transkription: 85 tvåan (III turen) Liksom II, men tre stenar togos upp. Dessa lades i v. handen. Den sista, 4:de, togs lika upp, som de andra. fyra (IV turen) A behölls i handen. Fyra placerades tätt intill varandra på marken. A kastades upp, fyra togos upp, A fångades. omkast (omkast = V turen) Lika som omkastet i turen N:o I. Om någon sten föll från handen fick föl- jande i turen börja. Detta kallades att man blev (blev) Första omgången var nu slut efter dessa 5 turer Spelade man flere omgångar, så räknades i I turens sista omkast de stenar som blevo i handen. Dessa stenar multiplicerades med 10. Detta tal angav huru långt man skulle spela t.ex. 5 stenar = 50. I andra turens sista omkast multiplicerades det kvarblivna antalet stenar med två, till detta tal adderades antalet stenar från första turens omkast. Slutligen subtraherades ett från detta tal t.ex [(2x3)+5]-1=10 Detta var endast i II turen. I alla följande turers sista omgångar lades ================================================================================ Sida 85 ================================================================================ Transkription: 86 antalet stenar till det erhållna talet. Den, som först kommer till sitt bestämda tal är bort ur spelet Om man får en över så får man spela 10 till d.v.s. 10 för varje sten. Om en sten föll från handen så fick följande börja. (Dottern Vesterholm, 12 år, Hällabyn, Lätt-Rågö Estland). Med 7 och 10 stenar spelades lika. som med 5 stenar. 5/ k a r n a p (Koi napjo) kar = Gudmor Spelades med 12 st stenar. Dessa hållas i högra handen. Ett omkast göres d.v.s. alla stenar kastas i luften o. fångas på handryggen, Falla några på marken få de ligga. Ånyo kastas de från handryggen upp i luften och fångas i handflatan. Faller någon sten nu så blir man d.v.s. följande får börja. forts. sid. 87 6/ s l a k s h e n d r e (Slå ihop händerna) Tvenne flickor sutto mitt emot varandra. Först slogos egna händer ihop. ================================================================================ Sida 86 ================================================================================ Transkription: 87 De högra händerna slogos ihop så att handflatorna vändes emot varandra, åt vänster. Egna händer slogos ihop. Vänstra handflatorna slogos ihop. Egna händer slogos ihop. Egna händer slogos emot knäna. Sedan börjades från början ånyo. Det hela skulle gå mycket snabbt. Gjorde någon orätt så hade det ingen betydelse. Man började ånyo eller bytte par. Denna nästan lek brukades endast bland flickor. (Maria Ströman, 38 år, Stora Rågö, Estland). 6/ a smędslęki (Smedsleken) Samma som II. J. 6. (Hanna Nordman, 70 år, Stora Rågö, Estland) 5/ forts. Om vid omkastet ingen sten faller, så får man taga en sten bort och lägga den på sidan på marken. Med högra handen fortsättes lika. d.v.s. omkast. Men faller några stenar från handryggen, så flyttas de stenar som äro i högra handen över till den vänstra. Med h. handen tages en sten från marken, kastas upp i luften och en annan sten tages ================================================================================ Sida 87 ================================================================================ Transkription: 88 upp, varefter den förra fångas. Lyckas det, fortsätter man lika med de andra stenarna tills alla äro tagna. Då får man lägga en på sidan. Man fortsätter nu med omkast och på samma sätt tills alla voro tagna. Om endast en sten faller, så tages en sten från v. hand. Om den sista stenen vid omkastet blir på hand- ryggen, så kastas den i luften och fångas (Dottern Vesterholm 12 år, Lilla byn, Lilla Rågö, Estland) 4/a or nap (År napp) Lika som II. 3. Med år napp menades att man fick spela detta spel tills man blev så gammal som man fick stenar på handryggen vid om- kastet d.v.s. 10 år för var sten. IV:de turen kallades hop a (hoppa). År napp kunde spelas med 5, 7 och 10 stenar. Vid 5 stenar fick ingen sten bliva efter d.v.s. ingen sten fick falla till marken vid omkastet då man fångade stenarna inuti handen. Vid 7 stenar fick 1 och vid 10 stenar fingo 2 stenar bliva efter. ================================================================================ Sida 88 ================================================================================ Transkription: 89 5/a kωr nap eller gωm (Koi napp eller gumma). Lika som II. I. 5. Då man tog en sten från marken fick man ej röra vid någon annan, ty då blev man gumma och följande i turen fick börja. Om en sten föll från handen blev man även gumma. Blev man gumma 3 gånger efter varandra så blev man drωikerωr (= gödselkörare) och då blev överhoppad tvenne gånger vid turerna d.v.s. fick icke spela två gånger då det blev ens tur. (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). 7/ ræs nap (Rad napp). Brukades med huru många stenar som helst, vanligast 10 st. Stenarna lades på marken i en rad. En annan sten användes till uppkast- sten (= opkaststęrn). Medan denna kastades i luften skulle man taga en sten i raden samt fånga den förra. Stenar- na i raden togos i tur och ordning och de övriga fingo ej röras, ty då fick följande börja. Nästa gång började man där var man slutat. (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 89 ================================================================================ Transkription: 4/b gam kokat (gam kokat) (= falla) 90 Samma lek som II. J. 21 / Hno Palmkron 60 år Kors. Estland). ================================================================================ Sida 90 ================================================================================ Transkription: 91 Kasta över huvudet Lilla Rågö, Estland Bild 17 ================================================================================ Sida 91 ================================================================================ Transkription: 92 III. Parlekar 1/ kast yve hyve (Kasta över huvudet) En person lade sig på rygg på marken med benen uppåt samt armarna uppåtlyftade emot marken. En annan något lättare person ställde sig på den liggandes handflator samt lutade sig framåt med bröstet emot hans fotsulor. Den liggande skulle nu med en kraftig knyck av armar och ben kasta den andre över sig framåt. Detta skedde helst på en äng eller något mjukare ställe, ty man kunde lätt falla vid kastet. (Johannes Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö, (Nuckö) Estland) 2/ mola (Mala) Tvenne personer ställde sig mitt emot varandra, fattade tag i varandras händer, lutade sig bakåt samt snurrade runt. Detta ================================================================================ Sida 92 ================================================================================ Transkription: 93 Mala Stora Rågö, Estland. Bild 18 ================================================================================ Sida 93 ================================================================================ Transkription: 94 brukades såväl bland pojkar som flickor. Stundom snurrade man runt så länge tills den ena blev så yr att han föll omkull (Joh. Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla-Rågö (Nuckö) Estland). 2/a skvįŋlęs (Skvingles = Snurra) Lika som III, 2, mala (Valter Brunberg, 14 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland) 3/ kękrųęltręs (Vältra sig) Stundom brukade tvenne pojkar lägga sig på marken, fatta varandra om livet, samt rulla nedför en slutt- ning. Även flickorna brukade ibland göra så och någon enstaka gång en pojke och flicka tillsammans. Detta gjordes helst nere vid stranden där det fanns någon lämplig grässluttning (Valter Brunberg, 14 år, Stora Rågö Estland). 2/b vįŋa rįŋ (Vinga ring) Lika som III 2. (Alexander Pella, Kors, Estland) ================================================================================ Sida 94 ================================================================================ Transkription: 95 1/ a yvękast (Överkast) Lika som III. 1 (Alexander Pella, Kors, Estland) 2/ vognıŋ el. guŋnıŋ (Vägning = vägning eller gungning) Den vanliga finländska leken väga salt hade denna benämning (Alexander Pella, Kors. Estland) 4/ a stamp gręrt (Stampa gröt) Lika som III 4. Kallades så emedan man slog potatis- gröten på ungefär liknande sätt. (Albert Kjellman, 48 år, Kors. Estland) ================================================================================ Sida 95 ================================================================================ Transkription: 96 IV Upptags- och överraskningslekar med idrottslig karaktär A. Blindbockslekar 1/ b l i n d b o k (Blindbock) En person hade förbundna ögon och föreställde blindbock. De övriga voro hand i hand, gingo i ring omkring blindbocken, sjungande en sång. När sången var slut stannade man, och blindbocken skulle taga fatt någon samt gissa vem det var. Gissade han rätt, bytte de två plats, i annat fall fick samma fortsätta. (August Erpling, 32 år, Lillbyn, Lill-Rågö, Estland.) 2/ p i l e k e n (Pileken) Deltagarna sutto på stolar i en rad. En person, med ögonen fast och ryggen åt de sittande, skulle gå utmed raden samt sätta sig i någons famn och säga: p i (pi). ================================================================================ Sida 96 ================================================================================ Transkription: 97 Den, som satt i stolen skulle säga samma ord tre gånger till svar, varpå den, som satt i famnen, skulle gissa i vems famn han satt. Var det rätt, blev det ombyte, i annat fall fick samma person fort- sätta leken. (Fru Blomberg, 25 år, Lillbyn, Lill-Rågö, (Rickholz) Est- land). 1/a blyndbok_e_n (Blindbocken) Ungefär lika som IV A, 1, men ringen gjordes av furu- störar och kvistar, om det var ute på en gräsplan. Blindbocken skulle taga fast de andra, som sprungo undan inom området. Den, som blev fasttagen, blev i sin tur blindbock. (Helmer Elfengren, 12 år, Storabyn, Stora Rågö, Estland). 3) fron b_e_nt_e_s ti_l_ h_i_ndl_e_s (Från Bentes till Hindles) Man bildade en ring kring blind- bocken, sprang några varv runt tills blindbocken ropade, st_o_p (stopp). Ringen stannade och blindbocken ================================================================================ Sida 97 ================================================================================ Transkription: 98 ropade, t. ex.: fron bentes til hendles ("Från Bentes till Hindles.") Detta var namnen på två av deltagarna (vilka som helst). Dessa skulle nu byta platser med varandra varvid blindbocken skulle fånga någondera, varvid denne då blev blindbock och den förre blindbocken fick intaga hans plats. Lyckades det ej, fortsatte leken med samme blindbock. (Maria Nyman, 15 år, Stora Rågö, Estland). 4/ vis me käpin opo nån (Visa med käppen på någon). Deltagarna bildade ring kring blindbocken och gingo några varv runt samt stannade. Blindbocken hade en käpp i handen och pekade med den emot någon samt sade att denne skulle säga något djurs läte t. ex. kons, hästens o. s. v. Blindbocken skulle nu gissa, vem som var röstens ägare. Var det rätt, blev det ombyte, i annat fall fick samma fortsätta (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 98 ================================================================================ Transkription: 99 IV. B. Lekar med burleska situationer och liknelser. 1/ d a n s b e m n (Dansa björn) En pojke lade sig på rygg på marken och lade benen om livet på en person, som stod vid fötterna, bredbent. Den som stod gick nu framåt, så att den underliggande kom bakom denne med huvudet nedåt och stödd på händerna. Ovanpå dessa lades nu en fårskinnspäls med ullen utåt. I ena ärmen hade man stuckit in en yxa och två träskedar hade placerats utanpå yxhuvudet. Det hela påminte om en björn. Den, som gick på fötter, höll i yxan, vilken skulle föreställa björnhu- vudet. Den andre hade strumpor på händerna, vilka föreställde björnens baktassar. Björnen gick långsamt framåt och utgjorde ett skämt på fester o. dyl. (August Espling, 32 år, Lill-byn, Lill-Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 99 ================================================================================ Transkription: 100 Skjuta kärra Stora Rågö, Estland. Bild 19 ================================================================================ Sida 100 ================================================================================ Transkription: 101 2) skyt kära (Skjuta kärra) En pojke lade sig på mage på marken. En annan ställde sig emellan hans ben, tog tag i den liggandes vrister o. lyfte upp benen. "Kärran" d.v.s. den liggan- de skulle nu börja gå framåt på händer och den, som höll i benen skulle liksom skjuta kärran framåt. (Joh. Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla Rågö, (Nuckö) Estland). 3) gå om krig kepen (Gå omkring käppen). Man hade en c:a 1 m. lång käpp. Ena ändan ställdes mot marken, på andra ändan lades hän- derna samt pannan ovanpå dem. Man skulle nu snurra runt ett antal varv t.ex. 10. och hela tiden titta nedåt mot käppen. När man snurrat runt alla varven skulle man gå en viss bestämd väg- sträcka alldeles rakt framåt, vilket var svårt då man var ganska yr. (Joh. Pöhl, 45 år, Storbyn, Lilla-Rågö, (Nuckö) Estland). ================================================================================ Sida 101 ================================================================================ Transkription: 102 Gå omkring käppen Lilla Rågö, Estland. Bild 20 ================================================================================ Sida 102 ================================================================================ Transkription: 103 4/ bęra dęrandę (Bära döende) En person stack sina armar i ett par stövlar. En annan person ställde sig bakom den förra och lade händerna på hans axlar. Båda böjde nu huvudena, den förra framåt, den bakomstående bakåt. Över båda lades nu ett vitt lakan så, att det stövlarna, som höllos framåtlyftade, samt den bakre mannens huvud syntes. Det hela såg ut som om två personer skulle bära ett lik. Detta bru- kades på Martinus och Katherine fester som ett oskyldigt skämt. (Värdinnan Espling, 30 år, Lill-byn, Lilla Rågö, Estland). 5/ kamęl (Kamel) En person ställde sig bakom en annan, med händerna på dennes axlar. Över båda två lades en stor fårskinnspäls med ullen utåt. I ena är- men stacks en yxa, som den främre personen höll i från skaf- tet. Det hela såg ut som en kamel. Stundom fick en liten ================================================================================ Sida 103 ================================================================================ Transkription: 104 Bära döende Lilla Rågö, Estland. Bild 21 ================================================================================ Sida 104 ================================================================================ Transkription: 105 gosse rida på "kamelen" och en förare ledde den. Detta bru- kades som skämt vid Kathrines och Sankt Martin fester. (Rosenborg, 30 år, Lilla byn, Lilla Rågö, Estland) 6/ ta pænigen ur fatę (Ta penningen ur fatet). Man ställde ett fat med vatten på en stol eller ett bord. I fatet lades en penning. En person skulle nu, med händerna på ryggen, taga penningen ur fatet med munnen, till stor glädje för åskådarna. (Johannes Pöhl, 45 år (Nuckö), Storbyn, Lilla Rågö, Estland). 7/ kęr stęinęr (Köra stenar) Detta brukades vid pantlekar. Den, som löste ut sin pant, skulle utföra provet. I detta prov skulle man lägga pannan emot en dörrpost och draga pannan nedåt längs dörr- posten c:a ½ m. Detta var att "ett lass" (=ęit las). Ljudet som härvid uppstod påminte om att köra stenar. Händerna ================================================================================ Sida 105 ================================================================================ Transkription: 106 Kamel Lilla Rågö, Estland. Bild 22 ================================================================================ Sida 106 ================================================================================ Transkription: 107 skulle hållas bak ryggen. Man drog ända till 25 "lass". (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland) 8/ bige bro (Bygga bro) En deltagare tog tag i en dörrpost, träd el. dyl. fast föremål. De övriga deltagarna höllo varandra om livet. Det gällde nu att draga bakåt för var och en. Där, varest bron "brister, där ansågs hon vara sva- gast." (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågön, Estland) 9/ nap smultror (Nappa smultron) Delta- garna sutto nedhukade på hälarna invid varandra i armkrok på marken. Någon skulle nu passa på och skuffa till den ena ändan av raden så, att alla föllo omkull. Detta brukades vid pantutlösningar. (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). 10/ gära harv (Göra harv) Deltagarna ================================================================================ Sida 107 ================================================================================ Transkription: 108 bildade en ring, höllo varandra i axlarna samt satte sig ned till huksittande på hälarna. Hela ringen skulle nu hoppa runt på detta sätt, så länge man kunde. Då någon föll omkull slutade leken. Brukades även vid pantutlösning. (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). 11/ tramp pɛpar eller salt (Trampa peppar eller salt) En person skulle på ett ben hoppa runt golvet i en ring ett visst bestämt antal varv. Denna lek brukades även vid pant- utlösningar. (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 108 ================================================================================ Transkription: 109 V Spring- och tafattlekar 1/ hasas papa raws (Hassas pappa raus) eller sista paret ut (Sista paret ut). Deltagarna stodo parvis, pojke och flicka, efter varandra. En, utan par, stod framför de andra och ropade: hasas papa raws (Hassas pappa raus), varvid det sista paret skulle springa åt var sitt håll i en stor båge samt försöka få varandra igen. Den, som var utan par, skulle åter hindra detta och försöka fånga den ena till sitt par. Lycka- des det, så blev den, utan par, att ropa. I annat fall fick samma fortsätta att ropa. Benämningen härstammar troligtvis från tyskan från uttrycket: "Das letzte Paar heraus!" (Maria Bertholm, 46 år, Lillbyn, Lilla Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 109 ================================================================================ Transkription: 110 2/ gam gęrmas (Kom gömmas) En av deltagarna höll för ögonen. De andra sprungo och gömde sig inom ett på förhand bestämt område. När alla gömt sig ropade en: nu ę dę gǫkęt (Nu är det gåtet = färdigt) Den, som hållit för ögonen går nu att söka de andra. När han funnit alla tages leken på nytt. Den, som först blivit funnen skall följande gång hålla för ögonen (Maria Bertholm, 46 år, Lällbyn, Lill-Rågö, Estland). 3/ nękłekęn (Näckleken) En av deltagarna bestämdes till "näck". Denne skulle taga fast de övriga, vilka sprungo undan. Den, som blev fasttagen, blev i sin tur näck. Ett trä eller en sten bestämdes på förhand till mål, där man fick vila sig. (August Sydman, 68 år, Storbyn, Lilla Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 110 ================================================================================ Transkription: 176 4/ slęp salt (Släpa salt) Denna lek brukades om vintern på isen och var en motsvarighet till den gamla tidens saltsmuggling från Finland. Deltagarna hade skridskor på fötterna. En bestämdes till fasttagare som skulle motsvara tulljakt. Tvenne mål drogos upp eller bestämdes. Avståndet emellan målen var 30-50 m. Delta- garna skrunno mellan målen. Fasttagaren stod mitt emel- lan målen och skulle gripa deltagarna. De som blevo fast- tagna, blevo fasttagare och skulle hjälpa till att gripa de övriga. Då alla blivit tagna, begynte samma lek ånyo. Den först fasttagna i föregående lek blev fasttagare i följande lek. (August Sydman, 68 år, Stora byn, Lilla Rågö, Estland) 5/ rom bęsen o skita lamę (Bässen och skitlammet = smutsigt lam) Deltagarna stodo bakom varandra i en rad, hållande varandra i kläderna. En deltagare satt framför de andra, något stycke ================================================================================ Sida 111 ================================================================================ Transkription: 113 stycke framför den första med ansiktet vänt emot honom. Han låtsades gräva i marken med en sticka. Den första i ledet frågade: "ko gräver tu?" (Vad gräver du?) "grap." (Grop) "va gör tu me grape?" (Vad gör du med grop?) "ja värmer vatn." (Jag värmer vatten.) "ko gör tu me vatne?" (Vad gör du med vattnet?) "ja skolder hönsi." (Jag rensar hönsen) "ko va hönse il gort?" (Vad illa har hönsen gjort?) "tom va opa härns bönana o jomfruas letsana o fruas äter." (De voro på herrens bönor och jung- fruarnas l ? (små ärter, som likna bönor) och fruarnas ärter. "kon va tu sjölver?" (Var var du själv?) "ut göra gåL." (Ut och göra gården.) "no högan?" (Huru hög?) himelshögan (Himmelshög). "no tetan?" (Huru tät?) "vatntetan" (Vattentät.) "no sletan?" (Huru slät?) ================================================================================ Sida 112 ================================================================================ Transkription: 114 "isletan" (Isslätt) "no halan?" (Huru halt?) "speilhalan." (Spegelhalt) "själver sat tu upa bastulovan me kydrompa om hasn o grädkina mäla bei- nina o skorvgrisen i myn. "Själv satt du på bastulaven me kosvansen om halsen och gräddkärnan mellan benena och skorvgrisen i mun." Han, som suttit framför de andra, stiger nu upp och skall fånga den sista och de följande i tur och ordning från slutet. Den första i ledet lyfte armarna utåt och försökte skydda de andra. Då alla blivit tagna, utom den första, bytte man platser. Den, som först blivit fångad, sätter sig framför ledet Den, som fångat kommer främst i ledet. Bassen eller baggen var den, som fångade. Lammen voro de, som stodo bakom den främsta. (Herman Rosenborg, 30 år, Lilla byn, Lilla Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 113 ================================================================================ Transkription: 115 5/a hökın o mōra (Höken och modern) Sam- ma lek som V, 5. Hök var den, som fångade. Modern var den, som skyddade de andra. Man samtalade ej utan fångade blott de andra. (August Blomqvist 35 år (Nuckö) Lilla byn, Lilla Rågö, Estland). 3/a näklęrkin (Näckleken) En av deltagarna bestämdes till "näck" och ställde sig i gömman mellan tvenne mål (lot) form. obest. De övriga deltagarna ställde sig vid målen och sprungo från det ena till det andra. "Näcken" skulle taga fast någon, som nu i sin tur blev "näck". Vid bestämmandet av "näck" tillgick man på följande sätt. Alla deltagare lade t.ex. högra handens pekfinger i en tät ring, bredvid varandra. En räknade högt en lekräkning, samtidigt som han för varje ord pekade på fingrarna i tur och ordning. Som lek- räkning användes mestadels följande: "antn, dantn, dika, dę; ręrtsę, krm a, rāma, ================================================================================ Sida 114 ================================================================================ Transkription: 116 rejsfindre not kiseve brot; vera vera dome stot". Den sista var fri och man fortsatte att räkna med de återstående. Slut- ligen blev endast en kvar och denne fick bliva "näck" eller fasttagare i någon springlek. (Helmer Elfengren, 12 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). 3/b noga (Någon) Leka som V 3. Den som tager fatt de andra, kallas "någa". Stället där man fick vila, kallades loti (låti) (Valter Brunberg 14 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). 6/ hela havet stormar (Hela havet stormar) Deltagarna ställde sig vid en husvägg eller en gärdesgård på bestämda platser. Platsen kallades loti (låti). En av deltagarna utses att gå omkring och giva, viskande, ett djurnamn åt varje deltagare t.ex. sampa, fotkysa, ================================================================================ Sida 115 ================================================================================ Transkription: 117 fotrein, kåta, grism, aben, besin geda, sikin, rytw, o.s.v. När alla fått namn så började han el. hon gå runt om en sten, som placerats mitt på plan. Hon ropade nu någons namn, och denne skulle ställa sig bakom henne och även börja gå runt sten. Efterhand ropades även de andra. Plötsligt ropade den förste: "Hela havet stormar", varvid alla skulle springa runt om ett på förhand bestämt träd, sten el. dyl., samt löpa till målet till de bestämda platserna. Den som kom sist och således blev utan plats fick nu börja gå runt stenen. Man fick ropa när som helst, även om några deltagare stodo ännu i målet. De måste även springa runt trädet. Den, som blev, fick giva nya namn åt deltagarna. Vanligtvis gav man fisk- namn, då leken skulle föreställa att hela havet liksom stor- made runt trädet. (Valter Brunberg, 14 år, Stora Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 116 ================================================================================ Transkription: 118 7/ æit tvo tre fyre m e (Ett, två tre för mig) En av deltagarna ställde sig emot en hus- vägg med händerna för ögonen och skulle räkna till t.ex. 100. När han gjort detta ropade han det sista talet hyndra (hundra) varefter han gick att söka de andra vilka under tiden gått i gömman. Fann han någon, skulle båda två springa till målet (lotr) d.v.s. till väggen där han stått och räknat. Den som först hann dit ropade "ett, två, tre för mig" eller "för den o. den" om den som sökte hann först. I förra fallet blev man fri, i senare fallet hade man blivit fasttagen. Den, som räknat gick nu att söka de andra på sam- ma sätt. Deltagarna fingo även i något lämpligt ögonblick springa in till målet och ropa för sig, varvid han blev fri, d.v.s. sätta sig vid målet och vänta tills alla blivit fasttagna. Fasttagaren höll sig alltid nära målet. (Helmer Elfengren, 12 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 117 ================================================================================ Transkription: 119 1/a has, has sista par ut (Hass, hass sista paret ut) Lika som V. 1 (Maria Nyman, 19 år, Strabyn, Stora Rågö Estland). 1/b has, has lęrtes pap raos (Sista paret ut) - " - Lika som V, 1. Troligtvis översatt från tyskan 8/ vargen o ląme (Vargen och lammen) En av deltagarna bestämdes till "varg". Denne skulle ställa sig mitt emellan tvenne mål (lotr) En annan deltagare bestämdes till "gyd" "(Gud)" och skulle ställa sig vid ena målet. Alla övriga ställde sig vid det andra målet. "Guden" ropar: "ląmına häim" (Lammen hem). "Lammen" skulle nu springa till det andra målet och "vargen" skulle då taga fast dem. Den, som blev fasttagen blev också "varg". De lamm, som sluppit över till andra målet fingo fritt återvända till det första målet. Sedan alla blivit fast, blir den först fast- ================================================================================ Sida 118 ================================================================================ Transkription: 120 tagna varg. Den, som varit varg, blir "Gud." Den förste "Guden" kommer bland de övriga. (Valter Brunberg, 14 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). 9) r o d l e r k e n e l l e r k u n g e n s b a r n a (Rådleken eller kungens barn). En deltagare utsågs till r o d a r e (rådare) och ställde sig vid en husknut. De övriga ställde sig 2-3 m. ifrån denne. Denna plats utmärktes med en käpp på marken el. dyl. Deltagarna låtsades nu göra nå- got t.ex. hugga ved, vilket de kommit överens om redan tidi- gare. Rådaren skulle nu gissa vad de gjorde. Gissade han rätt, fick han springa efter de andra, som sprungo undan till ett mål. Blev någon fast så blev denne nu tillsammans med rådare i stället för den förre. Leken fortsattes nu så, att båda gissade samt togo fast de andra. Fortsattes tills alla blivit tagna. Den, som först blivit fasttagen, blir nästa gång rådare. Gissade rådaren orätt fick han ej taga fast någon, utan ================================================================================ Sida 119 ================================================================================ Transkription: 121 fortsatte att gissa. (Valter Brunberg, 14 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland) 9/a kynęnens bonina (Konungens barn) Lika som V, 9., men förrän förrädaren fick taga fast, frågade han: "kon hova ni vari min bonir?" ("Var hava ni varit mina barn?" "vi hova vari iti skoin." ("Vi hava varit uti skogen.") svarade deltagarna. "ko hova ni läd?" ("Vad hava ni lärt?") frågade konungen. Nu skulle deltagarna börja göra någonting t. ex. såga ved el. dyl. Då deltagarna gingo från målet till konungen, beslöto de med varandra vad de skulle göra. Annars var leken lika som V, 9. (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågön, Estland). 5/b rombęsn o skita lamę (Baggen och det smutsiga lammet) Samma lek som V, 5, men bag- gen stod framför de andra och frågade av den första: ================================================================================ Sida 120 ================================================================================ Transkription: 122 "ko har ty bakfiri rigen?" (Vad har du bakom ryggen?) "ein rombes" eller "eit toklam" eller "eit skitarompet" (ett smutsigt lam) Därefter skulle baggen taga fast den sista. Den fasttagne gick och ställde sig på sidan. ╪ Då alla blivit (baggen och den första b. leds) fasttagna så skulle man "slakta lammen" (slakt lamena) med en träbit, som föreställde kniv. Man låtsades sticka, skära dem i små bitar, kasta dem i en gryta och när de voro färdigt kokta (godi koka) sade man: "he som e ar gyt he ita tei op, he som e ar ilakt he kast tei bot" (Det, som är gott, den äta de upp, den som är dålig, kasta de bort). "Lammen" sutto i en ring på marken och man låtsades kasta bort de dåliga genom att skuffa dem framstupa omkull. (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland) ╪ Då endast baggen och den förste voro kvar frågade baggen: ================================================================================ Sida 121 ================================================================================ Transkription: 123 "k u m t i l o s i t a k o l g r e i t." (Kom till oss och äta kolgröt). "h a d e s p o n o?" (Har du sked också?)" Baggen skulle nu försöka taga fast den sista som var kvar, som fick springa undan. Då även denne blivit fasttagen satte sig de övriga i en ring liksom kring en gryta. (Maria Nyman 15 år, Stora Rågö, Estland). 5/c r o m p l e i k i n (Rompleken = Svansleken) Lika som V, 5 b. (Ano Nordman, 69 år, Stora Rågö, Estland) , men då baggen fått alla fast och efter lekens slut, då ny lek begyntes, blev den, som först blivit fasttagen, bagge; den förra baggen blev första man i ledet. (Ano Nordman, 69 år, Stora Rågö, Estland). 10/ v i a v i p a s i l a m p o m (löpa omkring ved-halmen) v i a = ved v i p a s i = halm. Deltagarna bildade en större ring samt hade var- ================================================================================ Sida 122 ================================================================================ Transkription: 124 och en en liten grop i vilken fothälen placerades En deltagare var utan grop och sprang runt omkring ringen. Tvenne deltagare skulle då passa på och byta plats med varandra, varvid den, som var utan grop, skulle försöka intaga någonderas plats och grop. Lyckades det så fick den, som blev utan plats, börja springa ytterom ringen. I annat fall fick samma springa fortsättningsvis. (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågö, Estland). 2/a tre fatert (Tre fatert) Ungefär lika som V, 2. När den som sökate, fann någon sprang han till den sten eller buske, där han stått och hållit för ögonen samt ropade: tre fatert för N. N. (d.v.s. den funna personens namn). Den, som blivit funnen, fick vila invid stenen. Då alla blivit funna började leken ånyo. (Artur Pella, 11 år, Kors Hann den funna ropa för sig så Estland) ================================================================================ Sida 123 ================================================================================ Transkription: 126 3/e næk (Näck) Denna lek lektes alltid på någon strandvall eller strandsluttning. Genom lekräkning eller vanlig räkning till ett visst tal utsågs en, den sista, till "näck". Han skulle ställa sig strax nedanom vallens övre kant inom ett begränsat område t.ex. 6-8 m brett med tvenne stenar som gräns. De övriga deltagarna sprungo utanför gränsområdet och skulle liksom reta "näcken". Denne åter skulle försöka gripa tag i någon t.ex. i benet samt draga ned denne i "djupet" d.v.s. nedför vallen. De, som blivit tagna, voro fångade och fingo stanna nedanför vallen. Samma näck fortsatte att fånga de andra, men han fick ej röra sig utom det begränsade området. Då alla blivit fasttagna började leken ånyo. Den först fasttagna, blev då näck i sin tur. (Eino Tammerman, 9 år, Kors socken, Estland) ================================================================================ Sida 124 ================================================================================ Transkription: 127. VII Slå- och kastlekar. 1) kastkẹgẹl (Kasta käggel). Deltagarnas antal var två. Vardera hade 12 st kägglor (= kẹgẹl- tṣrẹukẹrạ), som voro 15-20 cm höga och 10-15 cm i diameter. Dessutom hade båda en eller två 1-1½ m långa käppar. Kägglorna ställdes att stå med jämna mellan- rum på tvenne linjer. Avståndet mellan linjerna var 10-15 m. Bakom vardera linjen ritades en lika stor fyrkant (= fịrkạnt). Deltagarna stodo bredvid var sin fyrkant och kastade turvis sin käpp emot den andres kägglor. Man skulle försöka få ut kägg- lorna ur varandras fyrkanter. Föllo de inom fyrkanten måste även de kastas ut med käppen. Den vinner, som först får ut motståndarens kägglor. För 40 år sedan spelades denna idrottslek varje kväll och i synnerhet om söndagarna. (Gubben Berkholm, 68 år, Stora Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 125 ================================================================================ Transkription: 128 1/ a pop kast eller pulk kast (Popp kast eller pulck kast) Lika som VII, 1, Kasta käggel, men då kägglorna i en fyrkant fallit omkull, fick man samla ihop de, som lågo i fyrkanten, lägga en käggla på linjen och de övriga på tvären över denna käggla, snett bakåtlutade. Man hade än- nu ett kast emot dessa kägglor, vilka man för- sökte få ytterom fyrkanten. Efter detta räknades de kägglor man (emellan) fått ut från fyrkanten. Den vinner, som fått ut de flesta kägglorna. (Matts Österberg, 67 år, Nuckö) Lilla byn, Lilla Rågö, Estland) 2/ slo pulk (Slå pulck) Lektes bland pojkar Var och en hade en käpp, som var c:a 1 m. lång. Pulcken var en träbit, 15-20 cm. lång, 1-2 cm tjock. Pulcken lades i en ring, som var c:a 1 m. i diameter. Under pulckens ena ända lades en träbit. En av deltagarna ställde sig nu bredvid ringen, slog med sin käpp på pulckens ================================================================================ Sida 126 ================================================================================ Transkription: 129 fria ända, så att puleken flög utåt planen. De övriga deltagarna stodo ute på planen. Den, som stod närmast puleken där den fallit, skulle försöka kasta in den i ringen. Lyckades det så bytte dessa två personer plats. Man fick 1, då man slog ut puleken med käppen på vanligt sätt. Om man slog till puleken i luften än ett tag, så att den flög utåt planen, fick man 2. Slog man ännu ett tag till, så fick man 3. Det första slaget skulle slås så att pulken flög rakt upp i luften 1,5-2 m. Det andra slaget skulle även slås så att puleken studsade rakt upp i luften, först vid det tredje slaget, slog man så, att puleken flög utåt planen. ((Nuckö) Johannes Pöhl, 45 år, Stora byn, Lilla Rågö, Estland). 3/ m a s g a t (Mors gat (= hål)) Man grävde en liten grop i marken 10-20 cm i diameter. Varje deltagare hade ================================================================================ Sida 127 ================================================================================ Transkription: 130 en käpp i handen. Deltagarna stodo omkring gropen med de andra ändarna av käpparna emot gropkanten. En deltagare var dock något åtskild från de andra. Han skulle med käppen skuffa en sten framåt. Stenen skulle vara så stor att den syntes i gropen. Han skulle försöka få stenen i gropen och de andra skulle skydda gropen samt fingo även slå till stenen, men då skulle han sticka sin käpp dit på den plats där det var ledigt. Lyckades det så fick den, vars plats han tagit gå att skuffa stenen framåt. Lyckades han få stenen i gropen så bestämdes en annan att gå och skuffa stenen framåt. I stäl- let för sten brukades även en träkula och på senare tider en gummiboll (Johannes Pöhl, 45 år, (Nuckö) Stora byn, Lilla Rågö, Estland) 2/a bræn slo (Bränn slå) Lika som VII 2 (Matts Öster- berg, 67 år (Rickul) Lilla byn, Lilla Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 128 ================================================================================ Transkription: 131 4/ slå kur (Slå Kurra) Varje deltagare hade en ungefär 1 m. lång käpp. Man var indelad i två par- tier, och stodo uppställda på en plan emellan tvenne mål, som voro 3-5 m långa linjer uppdragna på marken mellan två träd eller stenar. Avståndet mellan målen var c:a 20 m. Man hade en kurra, som var sågad av en trädstam, 3-5 cm tjock, 10-20 cm i diameter. Kur- ran lades mitt emellan målen, på ett litet märke på marken. Nu skedde lottkastning eller -dragning. om vem som skulle börja. En deltagare från var sida ställde sig mitt emot varandra. Den ena kas- tade sin käpp till den andra, som skulle fånga den med en hand. Den andre tog nu tag om käppen strax ovanom den förres hand. Turvis flyttades hän- derna uppåt. Den som kom överst, dens sida fick börja. Kurran fick endast slås längs marken. Det gällde att slå kurran in i målen. Den sida, ================================================================================ Sida 129 ================================================================================ Transkription: 132 som efter en viss tid hade fått de flesta målen, hade segrat. Deltagarna fingo springa inom eget område d.v.s. till mitten av planen. Kurran fick ej kastas. (Joh. Pöhl 45 år (Nuckö) Stora byn, Lilla Rågö, Estland) 3/ a kur slo (Kurr slå) Lektes lika som VI, 3 Mors gat, men alla deltagare utom en hade ett litet hål i marken för sin käppända. Hålen voro placerade i en stor ring omkring gropen i marken Ringens diameter var 5-8 m. beroende på antalet deltagare. Det gällde här att få stenen eller bollen in i någons hål eller i hålet i mitten eller också sticka sin käpp i någons hål. Då blev det ombyte. (Johannes Pöhl, 45 år (Nuckö) Stora byn, Lilla Rågö, Estland). 4/ a kast jråhę (Kast hjulet) Lika som VI. 4. (Aino eller ratast viskama (Rattast viskama) Palmkron 60 år Kors, Estland) ================================================================================ Sida 130 ================================================================================ Transkription: 133 2/6 p m k k 10 (Slå pulek) Ungefär lika som VII, 2, men endast den, som stod invid ringen, hade en käpp. De andra kastade puleken in i ringen. Den äldsta bland deltagarna fick börja; den följan- (nästälsta) de fick kasta in puleken i ringen. Och så gick det vidare efter ålder. Man brukade spela till 10, 12 eller 15. Stundom var puleken vass i ena ändan och stack man den något in i jorden samt slog till den underifrån så att den flög utåt plan. När den blev inkastad i ringen fick den ligga. Den, som förut slagit puleken skulle nu lyfta upp den med den spetsiga ändan av pulekkäppen och slå ut puleken. Nu togs den upp av den, som fått in den i ringen och han gick och stack puleken i jorden i ringen och fick börja slå. Om man inte fick puleken in i ringen vid kastet så fick den därpåföljande äldsta gå och slå. Då man kastade in puleken i ringen fick man 1. (Maria Nyman, 15 år, Stora byn, Stora Rågön, Estland). ================================================================================ Sida 131 ================================================================================ Transkription: 134 Pulcka Kors Socken, Estland Bild 23 ================================================================================ Sida 132 ================================================================================ Transkription: 135 VIII Sommarlekar 1/ k i k e r (Kikkar = Gungar). Ett bräde lades mitt på en större sten. På vardera ändan satt eller stod en person. Turvis gun- gade man upp och ned. Även en gunga av rep, fastgjord vid en tjock gren 2-3 m. från marken, kallades vid samma namn (Maria Bertholm, 46 år Lillbyn, Lill-Rågö, Estland) 2/ stik stuppa o vis int (stick stoppa och visa inte). Deltagarna sutto i en ring på marken med uppåtdragna knän, samt tätt intill va- randra. Under benen gömde man en tillskrynklad bit tyg. Denna skickades från deltagare till deltagare hela tiden under knäna. En deltagare var ytterom ringen och skulle fånga stoppan. Lyckades det så bytte denne och den, som haft stoppan, plats. (Fru Blomberg, 25 år, (Rickull) Lilla byn, Lilla Rågö, Estland). ================================================================================ Sida 133 ================================================================================ Transkription: 136 ================================================================================ Sida 134 ================================================================================ Transkription: 187 Kiik = gunga på Anderstu gård, Korkis by i Kors socken, Estland. (snett bakåt 1 = sträva, fäst vid ett träd. 2 = järnband 3 = vanligt dörrgångjärn 4 = järntapp 5 = spik ================================================================================ Sida 135 ================================================================================ Transkription: 138 3/ blundar (Blunder) Denna lek brukades bland flickor. Var och en hade en ring av c:a 10-15 stenar, vackra, brokiga och ungefär 2-4 cm. i diameter. Alla hade lika många. Man satt på marken i en ring med stenringarna framför sig. En flicka höll händerna för ögonen. En av de övriga bytte nu en sten från sin ring, med en från dens ring, som skådar bort. När det är gjort, skall hon försöka känna igen den sten, som blivit placerad i hennes ring, eller egen sten, som befann sig i någon annans ring. Tre gånger fick hon gissa. Var det rätt, så fick hon lägga stenen ifrån egen ring in i mitten av ringen. Gissa- de hon orätt alla tre gånger, så fick den andra lägga stenen i sin ring. I tur och ordning fick man hålla för ögo- nen. Man höll på tills inga stenar funnos i ringarna Den var bäst, som hade fått de flesta stenar. (Flickan Vesterholm, 12 år, Lilla-Rågö, Lilla byn, Estland). ================================================================================ Sida 136 ================================================================================ Transkription: 139 4/ a d a m h a v s e u s i n i r (Adam hade sju söner) Alla deltagare bildade en ring kring en person. Deltagarna gingo runt om denne sjungande följande ord: "a d a m h a v s e u s i n i r, s e u s i n i r h a v a d a m, i t o t d e i, i t d r a k d e i, o t e g i o d a l i r t o k i s t a". ("Adam hade 7 söner, 7 söner hade Adam, ej de åto, ej de drucko men de gjorde alla så." När detta var sjunget skulle han, som i ringen göra någon rörelse t.ex. hoppa kråka d.v.s. i huksittande med höftfäste hoppa runt ringen. Alla de övriga skulle nu göra sammaledes. Den, som inte kunde utföra övningen, fick gå in i ringen, och leken fortsattes ånyo. Men lyckades alla utföra övningen, så fick samma person fortsättningsvis vara inne i ringen. (Maria Nyman, 15 år, S'tra byn, Stora Rågö, Estland) ================================================================================ Sida 137 ================================================================================ Transkription: 140 Adam hade sju söner, sju söner hade Adam, ej de drucko, ej de åto, men de gjorde alla så