================================================================================ AI-TRANSKRIBERING: SLS_407_uppteckning_1.pdf ================================================================================ Datum: 2026-07-30T11:16:28.324691 Modell: gemini-3.1-pro-preview Temperature: 0.0 Thinking level: Minimum (128) Media resolution: High Request delay: 0.5 ================================================================================ ================================================================================ Sida 1 ================================================================================ Transkription: N:o 407. Idrottslekar från Nedervetil, Terjärv och Esse socknar. Sommaren 1932 Insamlade av gymn. lär. M. Kiskel. ================================================================================ Sida 2 ================================================================================ Transkription: - 1 - Reseberättelse. Undertecknad erhöll våren 1932 av Svenska litteratursällskapet ett sti- pendium å Fmk 4,000:- för att i Ne- dervetil, Terjärv och Esse socknar i Öster- botten under en tid av 4 veckor samla och komplettera tidigare samlingar av idrottslekar. Avreste den 3 juli till Gamlakarleby och därifrån söderut till Nedervetil. Besökte där- städes de flesta byar och gårdar. Cyklade den 12 söderut till Terjärv. Gjorde resor omkring i sock- nen under en veckas tid. Reste den 20 juli till Esse. Företog även här flere cykelturer till olika delar av socknen. Avreste den 1 augusti till ================================================================================ Sida 3 ================================================================================ Transkription: - 2 - Helsingfors. I Allt som allt insamlade under- tecknad 238 leknummer; varav 169 olika idrottslekar 52 olika varianter av dessa, samt 17 lekräkningar. Dessutom tog un- dertecknad 55 fotografier av format 9x12. Helsingfors 2 december 1932 Max Steiskal Gymn. lär. ================================================================================ Sida 4 ================================================================================ Transkription: Idrottslekar från Nedervetil, Terjärv och Esse socknar. Sid I Tävlingslekar 7-27 A. Brottning 7-10 B. Ta nacktag, bryta arm, räta ut ben o.s.v. 11-12 C Dragkamp 13-18 D Påpasslighetsprov — E Balanstävlan mellan två 20-22 F Hårdhetsprov 23-26 II Prov på vighet, balanseringsförmåga, styrka o. färdighet 27-110 A. Vighetsprov 27-40 B Styrkeprov 41-44 C Balansprov 45-54 D Armhävning o. klättring 55-59 E Lyftning o. liknande styrkeprov 60-74 ================================================================================ Sida 5 ================================================================================ Transkription: Sid 2 F. Löpning och hopp 75-90 G Hjulning o. kullerbyttor 91-92 H Kast. 93-102 I Träffsäkerhetsprov o. färdighetsprov 104-109 J Hårdhetsprov med flere deltagare III Parlekar 111-115 IV Upptågs- o. överraskningslekar med idrottslig karaktär 116-121 A Blindbockslekar B Lekar med burleska situationer o. liknelser 116-121 V Spring- o. tafattlekar 122-151 VI Boll-lekar 153-171 VII Slå o. kastlekar 173-193 VIII Sommarlekar 194-194 IX Lekräkningar 196-201 ================================================================================ Sida 6 ================================================================================ Transkription: 3 N = Nedervetil socken. N. L. S. = Lars Slotte 15 år, Byn Slotte N. Å. S. = Åke Slotte 13 " " " N. V. S. = Vilhelm Slotte 14 " " Muriks N. N. S. = Nils Slotte 13 " " Slotte N. A. H. = Adolf Högnäs 55 " " Pelo N. B. H. = Bror Högnäs 14 " " " N. V. S. = Valter Slotte 15 " " Slotte N. E. H. = Erik Högnäs 13 " " Pelo N. A. S. = Anders Stenman 31 " " Muriks. N. G. H. = Gerda Högnäs 22 " " Pelo N. E. H. = Else Högnäs 24 " " " N. A. S. = Aili Slotte 12 " " Slotte N. K. S. = Karin Slotte 10 " " " N. W. H. = William Högnäs 60 " " Tast ================================================================================ Sida 7 ================================================================================ Transkription: 41. N. O. H = Ole Högnäs 23 år byn Tast N. G. S = Greta Slotte 18 år " Muriks N. S. S. = Selma Slotte 53 " " " N. Le. S. = Lea Slotte 12 " " " N. D. S. = Doris Slotte 10 " " Slotte T. = Terjärv socken T. B. B = Bengt Bergman 60 år Terjärv Kyrkoby T. O. J. = Oskar Johansson 42 " " " T. H. B = Henning Björkbacka 23 " " Småbönders T. E. S = Elli Sandvik 17 " " Kyrkoby T. L. H. = Lärar Hedlund 45 " " " T. C. H = Celina -"- 43 " " " T. E. R = Edmund Renlund 48 " " Hästbacka T. A. S = Ahti Sandvik 30 " " Kyrkbyn T. L. V. = Lärar Videskog 42 " " Hästbacka ================================================================================ Sida 8 ================================================================================ Transkription: 5 E. = Esse socken E. Hi. K = Hilding Karlstedt, 11 år Jossgork, Kyrkobyn E. H. K = Helge -"- 13 " " E. K. K = Karl Kjellman 12 " " E. V. N. = Valfrid Nybacka 10 " " E. R. B. = Rafael Backlund 13 " " E. A-E. N = Anders-Erik Nybacka 10 " " E. R. K = Rafael Kronqvist 12 " " E. Bö. K. = Börje Kjellman 6 " " E. E. R = Erling Rajby 10 " " E. B. K. = Berit Kjellman 10 " " E. F. N = Fridi Nybacka 9 " " E. S. K. = Saga Kankku 10 " " E. A. S = Anders Sund 57 " " E. E. B = Edvard Backlund 40 " " ================================================================================ Sida 9 ================================================================================ Transkription: 6. E. A. B = Albert Borgmästars 45 år Esse Kyrkoby E. F. K = Fru Kjellman 37 " " " E. A. S = Arne Skytt 16 " " " E. H. K = Herr Kjellman 40 " " " ================================================================================ Sida 10 ================================================================================ Transkription: I 9. Tävlingslekar 17. Brottning 1) brotas eller kastas (Brottas eller kastas) All brottning kallades med ett gemensamt namn. brottas eller kastas. Det gällde blott att få motståndaren kastad på marken. På rygg behövde han ej komma. (N.A.H.) 2) famn om famn (Famn om famn) Deltagarna togo om varandra, med ena armen under- och med den andra ovangrepp. Undergrepp, då var egen arm under motståndarens andra arm. Ovangrepp, då var egen arm över motståndarens axel. Händerna knäpptes ihop på ryggen. Det gällde sedan att få den andra omkull. (N.A.H.) ================================================================================ Sida 11 ================================================================================ Transkription: 10. 8 3) stuis (Stötas) Två personer stälde sig mitt emot varandra, fattade tag i varandras kläder vid bröstet samt började vardera gå framåt och försökte skuffa motståndaren bakåt. Armarna skulle hållas i armbokt (=armbukt) d.v.s. höger arm var under, vänster arm över motståndarens vänstra och högra arm. Man fick endast gå rakt framåt, varken gå åt sidan eller vrida sig. Den som ga tapt va sember (gav tappt var sämre) d.v.s. den som blev bakåtskuffad (N.A.H). 3/a ret op et væder (Räta upp emot väggen) Lika som T.A.3 men den andre skulle då visa sig vara så stark att motståndaren, fast- än han hade ena foten stödd emot en vägg, blev tryckt fast emot väggen. (N.A.H.) ================================================================================ Sida 12 ================================================================================ Transkription: 11. 4/ kastes (Kastas) Samma ställning och grepp som i I. A. 3. men det gällde nu att böja benen samt lyfta upp motståndaren samt kasta omkull honom mot marken. (N. A. H.) 1/a ryggis (Ryggis) Lika som I A 1 Brottas (T. B.B.) 5/ kragakast (Kragkast) Lika som I A 1 brottning, men deltagarna fattade varandra i rockuppslagen (T. B.B.) 2/a famnakast (Famnkast) Lika som I A. 2. Vanligtvis var högra armen under. Då man drog mot- ståndaren intill sig samt försökte böja honom bakåt så att han föll på rygg, kallades brymt (att bryta). Vid all brottning var det förbjudet att begagna (T. B.B.). sig av fäglisykse (Käringsyxa) = krokben d.v.s. att lägga eget ben bakom motståndarens ben samt skuffa honom bakåt så att han föll. (T. B.B.) ================================================================================ Sida 13 ================================================================================ Transkription: 12. 10 e/ f i n k a s t (Finnkast) Man skulle taga mot- ståndaren fram i bältet med vänster hand samt bak i axeln med högra handen. Därefter skulle man böja sig själv bakåt samt kasta sig bakåt tagande motstån- daren med i fallet, men så att denne kom på rygg och den som kastat ovanpå. Denna brottning hade fått sitt namn därav att finnarna brukade mest använda detta tag. (F. O. J.) 6/a b e l t k a s t el. k a s t i f r o b e l t e (Bält- kast eller kasta ifrån bälte) Lika som I, A. 6 (T. B. B.) ================================================================================ Sida 14 ================================================================================ Transkription: 13 41 I.B. Ta nacktag, bryta arm, bryta el. räta ut ben o.s.v. 1/ vrid hand (Vrida hand) Tvenne personer satte sig vid ett bord, stödde högra armbågen emot bordet samt fattade tag i varandras händer. Vid ett givet tecken skulle man trycka ned motståndarens arm emot borden. Den hade vunnit, som lyckades göra detta. (N. A. H.) 2/ fręrst om tu for upr handr (Försök om du får upp handen) En person gjorde denna fråga till en annan samt stack fram sin knutna näve. Den andre skulle då för- söka taga upp knytnäven. Lyckades det hade han vunnit, i motsatt fall förlorat (N. A. H.) 3/ prąva nakstytsa (Prova nackstyrka) ================================================================================ Sida 15 ================================================================================ Transkription: 14. 72 Två personer ställde sig mitt emot varandra. Den ena knäppte händerna omkring den andres nacke samt för- sökte trycka ned hans huvud. Därefter var det den andres tur. Den segrade, som lyckades trycka ned den andres huvud. Ibland fick man stå med ryggen emot väggen och taga något stöd däremot. Men stundom hände det att den som tryckte, släppte händerna lösa varvid man slog huvudet i väggen. Detta var dock ett slags pojkstreck. (N. W. H.) ================================================================================ Sida 16 ================================================================================ Transkription: 15. I C. Dragkamp 1/ drā nacknōt (Dra nacknot). Deltagar- na voro tvenne och stodo på alla fyra på marken vända emot varandra, med händerna invid varandra. Ett rörband, eller ett tömskaftband bands nu omkring deras nackar varefter man skulle börja gå kräftgång (gā kräftgōŋ) d.v.s. börja gå bakåt. Den segrade, som lyckades draga den andre med sig. Kallades även drā mē nakana (dra med nackarna) (N. A. H.) Bild s. 16 2/ slätkäp (Slätkäpp). Två personer sutto på på marken med fotsulorna emot varandra (= fōtrę emōt varadęr) Med en hand höll man i en smal käpp av c:a fingertjocklek. Ibland höll man i en rottingbit. Käppen var ungefär 20-30 cm. lång. Det gällde nu att dra åt sig käppen eller att dra upp motståndaren. (N. A. H.). ================================================================================ Sida 17 ================================================================================ Transkription: 14 3/ f i ŋ ɛ k r ō k m ę l ę n t ʃ o (Fingerkrok med länk) Att draga fingerkrok var mycket vanligt fordom. För det mesta drog man med långfingret, stundom med lillfingret. Ibland gjorde man en liten länk av snöre, eller björkkvist samt höll fingrar- na in i denna. Då man lyckades draga upp den andres finger så sade man att h ę r ę t n a (det rätnade) samt att h a n t a p a (han tappade) d.v.s. han förlorade. (N. A. H.). 4/ p r ō v a s t y t s o r (Prova starkor) Vid bröllop eller gästabud förekom det stundom att man drog ut en släde på en sandig väg. Sedan satte sig några karlar uti släden, därefter en karl skulle draga släden så långt som möjligt. Väg- sträckan mättes upp. Sedan fick någon annan försöka drag samma lass. Det gällde att draga ================================================================================ Sida 18 ================================================================================ Transkription: 15 den längsta sträckan. Man drog ända till 10 karlar ett litet stycke berättades det. Den som var stark kallades stædo (=stadig) och den starkaste vęłkast (N. A. H.) 5) dra band (Dra band) Man bru- kade ibland socknar emellan draga band. Tio mot tio var det vanliga. Ena partiet ställde sig vid ena ändan av ett rep, det andra partiet vid den andra. Deltagarna stodo med jämna mellanrum från varandra. Stundom stod man på stegar för att få stadigt stöd för fötterna. Vid ett givet tecken börja- de alla draga bakåt. Det parti segrade, som lyckades draga mitten av repet ett stycke åt sin sida. Stegarna skulle ligga på marken under repet. (i längdriktning) (N. A. H.) ================================================================================ Sida 19 ================================================================================ Transkription: 16 Dra nacknot Terjärv, Österbotten. Bild 1 ================================================================================ Sida 20 ================================================================================ Transkription: 17 6/ dra stika (Dra sticka) Mellan tum- marna höll man en mindre sticka, t.ex. en tänd- sticka. De övriga fingrarna voro i kors eller ena handen in i den andra. Stundom korsade tummarna varand- ra och de andra fingrarna tryckte emot tum- marna. En annan person fick nu på [överstruket: tummarna] [överstruket: eller] något av dessa sätt taga i den andra ändan av stickan. Sedan gällde det att draga stickan från den andres tummar; då hade man segrat. Stun- dom lade den [överstruket: andre] ena sina händer i kors ovanpå den andres händer och med tummarna riktade mot [överstruket: ho-] [överstruket: nom] sig själv [överstruket: fattades] samt tog tag om stickan. Med detta grepp lyckades man vanligen få stickan bort från den andre. (N. F. H). 2/a. dra handkaväl (Dra handkavel) Lika som I C 2 (T. H.) (Bild s. 16) 1/a dra svinrenkre (Dra svinrenkja), Svinrenkja ================================================================================ Sida 21 ================================================================================ Transkription: 20. 18 är en läderrem av svinläder, som användes för skaklarna, då en häst spännes för en kärra. Deltagarna stodo fyrfota (fyrom fot) (T.E.R.) ================================================================================ Sida 22 ================================================================================ Transkription: 19 ================================================================================ Sida 23 ================================================================================ Transkription: 20 IE. Balanstävlan mellan två 1/ r e d a b o k (Rida bock) samma lek som "slå säck" i Närpes (T.V.) Upptecknad o förklarad. (Bild s. 21) 1/a s l o s e k eller s l o b o t s r (Slå säck eller "slå bock"), samma som I E 1 (E.E.B.) ================================================================================ Sida 24 ================================================================================ Transkription: 21 Slå säck Esse Bild 2 ================================================================================ Sida 25 ================================================================================ Transkription: 22 I E. Balanstävlan mellan två [UPPREPADE TECKEN] 1/ r i d a b o k (Rida bock), samma lek som "slå säck" i Närpes (T.V.) 1/ s l å s ä k ä l l s l å b o t s a (Slå säck eller "slå bock"), samma som I, E, 1. (E.E.B.) ================================================================================ Sida 26 ================================================================================ Transkription: I. F Hårdhetsprov 23 1/ dra bọstän ęt nakän (Dra borste utefter nacken). Detta prov brukades inomhus. En person ställde sig på knä med en sytråd omkring nacken hållande ena ändan i händerna. I andra ändan av snöret bands en linborste fast. Linborsten ställdes i ena ändan av rummet. Per- sonen stod i andra ändan av rummet. Det gällde nu att draga i snöret till man fått linborsten intill sig. Detta var ett prov på att fördraga smärta, ty tråden skar in i nacken. (N. A. H.). 2/ prọv stędä knọkän a (Prova huru stadiga knogarna voro.) Den ena personen slog sin ena knutna näve t. ex. högra knytnäven från vänstra sidan emot den andres högra knytnäve så, att knogarna träffade emot varandra. Den, som ================================================================================ Sida 27 ================================================================================ Transkription: 24 först gav upp, förlorade. Likaså brukade man slå med knogarna emot bordskivan. Handen var upp och ned vänd. Den som slog hårdast hade seg- rat. (N. B. H.). 3) vi ska fręrst skoda vęm som ha iti męst flisogrötę (Vi ska försöka se vem som har ätit mest flisgröt). Detta var ett slags uthållighetsprov. Efter det detta hade sagts skulle ingen i rummet få skratta. Den som skrattade hade ätit mest flisgröt. (N. E. H.) 4) vi ska fręrst vęm som va ti pręs- tęns pispoto (Vi ska försöka vem som blir prästens pisspotta) Detta var även ett liknan- de uthållighetsprov, som det föregående. Efter detta blivit sagt, sade en person: skolip, ================================================================================ Sida 28 ================================================================================ Transkription: 25 skolap (skolip, skolap), varefter alla de närvarande skulle vara alldeles tysta. Den, som först öppnade sin mun var "prästens pisspotta". Detta brukades i synnerhet om man hade mycket barn i ett rum, och barnen väsna- des mycket. För att sedan få slut på oväsendet hittade de äldre på denna lek. (N.F.H.) 5) bokis (Bockis = boxas) Ungefär lika som I, F. 2., men man slog rakt emot den and- res knytnäve emot mellanrummet mellan I:sta och II:ra fingerlederna alltså mot I:sta falangen Turvis slog man; den segrade, som tålde mest. (E.E.B.) 6) ska vi skoda vem som stjems fyst (Skall vi skåda vem som skäms först?) Ungefär samma lek som I, F, 3 men man fick inte blinka eller skratta. Stundom flere än två deltagare (E.E.B.). ================================================================================ Sida 29 ================================================================================ Transkription: 26 6/a skamskodas (skamskådas) Lika som I, F, 6 (E. H: K.) ================================================================================ Sida 30 ================================================================================ Transkription: 27 II. A. Prov på vighet, balanseringsförmåga, styrka och färdighet A. Vighetsprov 1/ Försök om du får slanten från stolen (Försök om du får slanten från stolen) En slant eller sticka lades på en stolsits invid ryggstödet och helst litet utanför kanten på sidan. Nu skulle en person sätta sig på stolen vända sig emot ryggstödet, fatta tag med vänstra handen i detta samt med högra i ena bakre stolbenet. Det gällde nu att böja sig bakåt samt vrida krop- pen omkring ryggstödet tills man med munnen kunde taga slanten. Därefter skulle man återtaga ursprunglig sittande ställning. Någon del av kroppen fick ej beröra marken och dessutom mås- te man vara försiktig att ej stolen stjälpte (V. F. H.) ================================================================================ Sida 31 ================================================================================ Transkription: 28 23 Kråka upp på lätet Terjärv Bild 3 ================================================================================ Sida 32 ================================================================================ Transkription: 29 2/ ta slante (Taga slanten) En person satte sig bredbent på golvet. En slant lades på golvet mellan hans knän. Det gällde nu att med munnen taga upp slanten. (N. A. H.) 3/ fręrst fo slante op fro markę (Försök få slanten upp från marken). En per- son lade sig på rygg på marken. Bakom hans hu- vud lades en slant. Den liggande skulle nu böja sig bakåt samt med munnen taga upp slanten. Händerna fingo stödjas emot marken. (N. A. H.) 4/ krǫup idęinom ręrmę (Krypa genom remmen) En rem lades under foten och bands ihop över knäet. Man skulle nu krypa genom detta band utan att det fick rubbas från sin plats under fotsulan. Först trädde man armarna, sedan huvudet och till sist bålen igenom remmen (N. A. H.). ================================================================================ Sida 33 ================================================================================ Transkription: 30 Bild s. 28. 5) kryp krig sęte (Krypa kring sätet) En person lade sig på mage på en långbänk. Det gällde nu att krypa under bänken upp på andra sidan till ursprung- lig ställning utan att kroppen berörde marken. (N. A. H.) 6) ręt op sę mę stęwło po hovo (Räta sig upp med mjölkstävan på huvudet) En person lade sig på rygg på marken med händerna i kors på bröstet. En mjölkstäva lades på hans huvud så att han ingenting såg. Det gällde nu för honom att stiga upp och stå utan tillhjälp av händerna. (N. W. H.). 7) kręka mę føtre føre po sętę (Krypa med fötterna förut upp på sätet) En person lade sig på rygg på golvet med underbenen på en bänk. ================================================================================ Sida 34 ================================================================================ Transkription: 31 Taga sticka på sida Terjärv Bild 4 ================================================================================ Sida 35 ================================================================================ Transkription: 32 Från detta läge skulle man nu med tillhjälp av händerna dra sig upp på bänken samt med samma fart räta sig upp till sittande ställning medan benen höllos raka på bänken. Händerna fingo inte röra vid bänken. (N. W. H.) 8/ koma op fro vędre (komma upp från väggen) En person ställde sig på två fotlängders avstånd från en vägg, satte fötterna tillsam- mans och lade pannan emot väggen samt hän- derna på ryggen. Från denna ställning skulle man nu räta upp sig utan tillhjälp av händerna. Småningom ökade man avståndet från väggen, ju skickligare man blev (N. W. H.). 9/ hęŋ po stęga trapo ur tona (Hänga på steg- trappan ur tåna) Man hängde på undre sidan av en stege, som stod lutad mot en vägg, lyfte upp benen samt lade skospetsarna på den spole man höll i. Man skulle nu ================================================================================ Sida 36 ================================================================================ Transkription: 33 "Latmansbördan" Esse socken Österbotten Bild 5 ================================================================================ Sida 37 ================================================================================ Transkription: 34 försiktigt lossa taget med händerna samt böja sig ba- kåt nedåt tills man var alldeles rak med huvudet nedåt. Sedan böjde man sig tillbaka uppåt, fattade tag i spolen samt hoppade ned. (N. W. H.) 8/ a hovo mot väggn o lyft op stoln (Huvudet emot väggen och lyfta upp stolen) En stol ställdes emot en vägg. En person ställde sig t.ex. 1 fot framför stolen, med ansiktet emot väggen Pannan skulle nu stödas emot väggen och man skulle taga i stolen. Det gällde nu att dra sig bakåt till stående ställning och samtidigt lyfta stolen. (T. B. B.) Bild s. 31. 10/ ligo sido ta mæ mon æn stiko (Ligga på sida och taga med munnen en sticka) Man stödde sig med en hand emot marken och skulle böja armen så att man med munnen kunde taga en sticka som ställts mel- lan tummen och pekfingret. Kroppen eller den andra armen fick ej ================================================================================ Sida 38 ================================================================================ Transkription: 35 Pika med kniv Terjärv Bild 6 ================================================================================ Sida 39 ================================================================================ Transkription: 36 beröra marken. När man fått stickan skulle man sträcka på armen samt återtaga ursprunglig ställning. (T. H. B) Bild s. 33 11/ skomakarbörda (Skomakarbördan) En person Se sid 40. stod i knästående ställning, lade ett rep om ena vristen Repet lades över motsatta axeln och man tog tag i ändan med båda händerna. Repet stramades till så att foten var fast intill ryggen. I denna ställning skulle man nu stiga upp och stå. Den, som ville visa sig rik- tigt bra, gjorde detta flere gånger. (T. H. B. Bild s. 35 12/ peka ner kniven (Peka ned kniven) En kniv stacks in i en vägg i hjässhöjd. Sedan tog man en käpp, som var lika lång som avståndet mellan armhålan och fingerspetsarna, höll i den med en eller två händer och stack käppen bakre vägen mellan benen. Man skulle nu böja sig bakåt och slå ned kniven (T. H. B.) ================================================================================ Sida 40 ================================================================================ Transkription: 37 Krypa under käpp Esse. Bild 7 ================================================================================ Sida 41 ================================================================================ Transkription: 38 Bild s. 37. 13) kryka andr tşępe (Krypa under käpp) Man stödde en c:a 1 m. lång käpp med ena ändan emot marken. Man fattade med ena handen tag i käppen i närheten av marken, med den andra i andra ändan av käppen. Därefter skulle man med överkroppen gå under käppen och upp på andra sidan utan att släppa fattningen eller falla (T.B.B.) 14) spark ner knįvı (Sparka ned kniven) Man stack en kniv något in i väggen. Därefter ställ- de man sig framför något på sidan om kniven samt skulle sparka ned den. Lyckades det höjde man kniven. Den segrade, som lyckades sparka ned den från högs- ta höjden (T.B.B.) (=lonka) Bild s. 39 15) kryp andr lanka (Krypa under loka) Man fattade med båda händerna tag i en loka, stödde den emot marken samt ================================================================================ Sida 42 ================================================================================ Transkription: 39 Krypa under lonka. Terjärv Bild 8 ================================================================================ Sida 43 ================================================================================ Transkription: 410 begynte krypa under lokan så att man slutligen kom upp till stående ställning på andra si- dan om lokan. (T.E.R.) 16/ trę po nolsøga (Träda på nålsögat) Samma som den vanliga leken "flå katt" på stege t.ex. i Inga. (T.V.) Upptecknad o. förklarad. Bild s. 33 11/a latmansbøła (Latmansbördan) Lika som T.A. 11 (E.H.K.) ================================================================================ Sida 44 ================================================================================ Transkription: 41 Kattaxel Esse Bild 9 ================================================================================ Sida 45 ================================================================================ Transkription: 42 II B. Styvhetsprov. Bild s. 41 1/ k a t a k s l a (Kattaxel) En person lade händerna i kors över en annans axel samt försökte trycka ned axeln. Man fick inte knycka, men väl hänga i den andres axel. Det gällde för den andre att hålla sig så styv som möjligt; i motsatt fall, om han blev nedtryckt, hade han "tappat" och han sades hava "kattaxel". (E. H. K.) Bild s. 43 2/ s t r e k b o b a (Sträckbördan) En person låg på rygg med stöd blott för huvudet och yttersta delen av fötterna. Man skulle nu hålla kroppen styv. Ibland lades tyngder t. ex. lådor o. dyl. på hans mage och bröst. (E. H. K.) ================================================================================ Sida 46 ================================================================================ Transkription: 43 "Sträckbördan" Esse. Bild 10 ================================================================================ Sida 47 ================================================================================ Transkription: 44 B. Styrkeprov ================================================================================ Sida 48 ================================================================================ Transkription: 45 II C. Balansprov. 1/ hop brę (Hoppa bräde) Två personer stodo på var sin ända av ett starkt bräde, som var lagt över en lämplig sten, en stock el. dyl. Turvis hoppade de upp i luften. Vid nedslaget kastades den andre i luften (N. A. H.) 2/ f r ę ę s t h a l s s t a p o s t a n d e r (Försök hållas att stå på stången) Två personer höllo en stång på sina axlar. En tred- je person skulle nu stiga upp på stången, balansera där, taga av sig rocken samt ånyo taga den på sig utan att falla ned. (N. W. H.) 3/ b a l a n s e r m ę m ę r t s p ę t ę p o n ę s a (Balansera med metspöet på näsan) Det gällde att balansera ett metspö på näsan, pannan, hakan, handen o.s.v. (N. A. S.) ================================================================================ Sida 49 ================================================================================ Transkription: 64-65 276 Stå på huvudet på stol Bild 11 Esse ================================================================================ Sida 50 ================================================================================ Transkription: 47 4/ st_a_ po h_o_vo (stå på huvud) Att stå på hu- vudet var mycket vanligt. Man stödde sig med hän- derna emot marken. Men man brukade även att stå på huvud på stol (po st_o_l_a_) då man stödde händerna mot kanten (l_a_d_a_) av stolsitsen. Ja till och med på stolkär- Bild s. 46 men (st_o_lk_a_rm_a_) stod man på huvud (N. W. H.) 5) st_a_ po h_e_ndr_e_ (stå på händerna), var ä- ven mycket vanligt. Man brukade även stå på händer på stolkarmen utan att någon satt på stolen. Stolkarmen måste dock vara mera låg så att den inte tog överbalans (N. W. H.) 5/a st_a_ po h_e_ndr_e_ po st_o_l_a_ (stå på händer på stolen) Man stjälpte en stol framåt omkull samt ställde sig att stå på händer på stolsitsens bakre del. Det var rätt så svårt emedan man mås- te balansera stolen så inte den vippade framåt. (N. W. H.) ================================================================================ Sida 51 ================================================================================ Transkription: 48 Taga sticka från stol Terjärv Bild 12 ================================================================================ Sida 52 ================================================================================ Transkription: 49 6/ gā ęt goḻonotę el. goḻvspryndro (Gå utefter golvnoten eller golvspringan) För att visa att man ej var berörd av förtärd sprit, brukade man fot för fot gå utefter en golvspringa. Stundom fordrades det att gå baklänges om man ville visa sig vara riktigt nykter (spḻit nyktęr) När man vinglade något var man pirum (piróm) Var det något svårare att gå var man (stjynę fól) något full. Kunde man inte gå, var man (stjynę svinę ell svinfól) svinfull. (N. W. H.) Bild s. 48 7/ ta stika frón stolkarmę (Ta stic- ka från stolkarmen) Man stjälpte en stol framåt omkull. En person ställde sig att stå på stolens bakre ben och höll sig med händerna i rygg- stödet. Han skulle nu med munnen taga en sticka, som lagts på stolkarmen, utan att stolen välte över (T. O. J.) ================================================================================ Sida 53 ================================================================================ Transkription: 64-65 50 Gå på styltor "Träbekla" Esse Bild 13 ================================================================================ Sida 54 ================================================================================ Transkription: Bild s. 50 8/ gā po trābękkā (Gå på träben = = styltor) Lika som den vanliga leken att "gå på styltor". t.ex. i Närpes. (T.V.) Upptecknad o. förklarad. A 9/ gā po skakātşępar (Gå på ska- kokäppar) Förrän man begynte gå på styltor, övade man sig att gå på "styltor" "skakokäppar". som voro c:a 30-50 cm. långa. Dessa käppar använ- des som ett slags krok mellan skaklar och en släda, som man brukade köra jord med (tygassęda) Man stödde ändan C mot marken, höll med ena handen i ändan A samt ställde foten på krok- ningen B. Man använde 2 st. samt försökte gå utefter marken, stående på "skakokäpparna". (T.V.) 10/a gā ęt golvsotę (Gå utefter golvsätet) Lika som II, C, 6 (T.V.) B C Bild s. 53 ================================================================================ Sida 55 ================================================================================ Transkription: 52 10/ bæra po kataksla (Bära på katt- axlarna) En pojke satt grensle över en annans axlar. Den andre höll i honom från benen. (E. K. K.) 11/ bæra po pomparydʒr (Bära på pomparyggen) En pojke tog en annan på sin rygg och bar eller sprang med honom på detta sätt. (E. K. K.) ================================================================================ Sida 56 ================================================================================ Transkription: 75 mm 53 54 F 6, Gå på styltor Esse. Bild 14 71 ================================================================================ Sida 57 ================================================================================ Transkription: 54 ================================================================================ Sida 58 ================================================================================ Transkription: 55 II. D. Armhävning och klättring. 1/ k l e v a n s t a n g e (Klättringsstång) Man hade stundom på landet långa upp- rätta stängar av olika storlek och tjocklek som stuckits något ned i jorden så de höllos stadigt. I dem brukade pojkarna öva sig att klättra Ibland hade man ett stycke från toppen ett t v a r v t r a (tvärträ) där man fick vila sig en stund förrän man anträdde nedfärden. Stän- gerna kunde vara 4-8 m. höga. och 10-50 cm tjocka (N. W. H.). 2/ p l o k s e p o s t e g e (Plocka sig på stege) Man hängde i en stege, som stod lutad emot en husvägg. (e i n h a n d Det gällde nu att med en hand i sänder pinne för pinne i g a n g e) kliva uppför stegen så högt man orkade (N. W. H.) 3/ p l o k m e b o h e n d r e t e l i k e (Plocka med båda ================================================================================ Sida 59 ================================================================================ Transkription: 56 Dra sig genom nålsögat Nedervetil Bild 15 ================================================================================ Sida 60 ================================================================================ Transkription: 57 händerna tillika på stege) Man hängde i en stege och skulle flytta båda händerna samtidigt till föl- jande pinne o.s.v. så högt man förmådde. På samma sätt hoppade man nedför stegen (N. W. H.) 4/ slæp sę fro stęga (Släppa sig från stege) Man gick uppför en stege gick igenom ett mellanrum mellan två spolar samt hoppade ned på marken un- der stegen. Man tävlade bland pojkarna om vem som vågade hoppa så högt ifrån som möjligt. (N. B. H.) 5/ kapęlekęrka (Koppelikerka) (i armarna) Man hängde på nedre (av en stege som stod lutad mot ett hustak) sidan i en stegespole, lyfte benen upp mellan armarna samt hoppade ned på andra sidan Stundom drog man benen tillbaks samma väg efter det man haft benen så långt bakåt som möjligt (N. B. H.) Bild s. 56 6/ dræ sęęr idęinom nolsøga (Dra sig ================================================================================ Sida 61 ================================================================================ Transkription: 58 igenom nålsögat) Man hängde med båda händerna i en stegspole, lyfte benen upp mellan armarna trädda dem igenom mellanrummet ovanom den spole man höll om med händerna. Man skulle nu med ar- marnas tillhjälp draga sig uppåt och få kroppen, huvudet och armarna genom "nålsögat." (N. B. H.) 3/a nap sę op ęt stęga (Nappa sig upp efter stegen) Lika som II, D, 3 (E. A. B) ================================================================================ Sida 62 ================================================================================ Transkription: 59 ================================================================================ Sida 63 ================================================================================ Transkription: 60 Rita kärrhjul (på två armar) I Terjärv Bild 16 ================================================================================ Sida 64 ================================================================================ Transkription: 61 II. E. Lyftning och liknande Styrkeprov. 1/ r i t j a r r u l a (Lyfta kärrhjul). En stark person tog tag i axeln på tvenne kärrhjul samt lyfte upp dem först till bröstet och sträckte sedan armarna uppåt och höll dem på raka armar. (N. V. S.). Kärrhjulen I Bild sid 60 II Bild s. 62 1/a l y f t p o r a t a r m a (Lyfta på räta armar). Samma som II, E, 1. (N. V. S.). Stundom på en arm Bild s. 64 2/ l y f t a n s t e i n (Lyftsten) I Nedervetil kyrkoby i Klockarbacken fanns en sten, som kallades t o m a s a s s t e i n e n (Tomas sten). Varje vår sedan länge tillbaka var det sed, att poj- karna som gått i skriftskolan skulle lyfta den- na sten upp från marken. Det var liksom ett slags mandomsprov. Stenen vägde över 100 kg. och var myc- ================================================================================ Sida 65 ================================================================================ Transkription: 62 Rita kärrhjul II. Esse Bild 17 ================================================================================ Sida 66 ================================================================================ Transkription: 63 ket svår att få något tag på. Stenen skulle en- ligt hörsägen vara ett par hundra år gammal, unge- fär lika gammal som kyrkan. Det berättas att en person vid namn Thomas burit stenen från närheten av kyrkan c:a 1/2 km. längre bort där den sedan dess fått ligga invid vägen. Efter denne person hade stenen fått sitt namn. (N. 17. 15.) 3) ręt stolona (Räta stolarna) Man tog tag med båda händerna i övre karmen av en stolsrygg. Händerna voro utåtvända så att handfla- torna voro framåtriktade. Stolen lyftes nu på raka armar till horisontalt läge, varefter man be- gynte böja och sträcka armarna så många gånger som möjligt. Den som gjorde de flesta gångerna, hade vunnit. (N. 17. 11.) 4) ręt op einkarostą (Räta upp en karl att stå) ================================================================================ Sida 67 ================================================================================ Transkription: 64 Rita kärrhjul (på en arm) Esse Bild 18 ================================================================================ Sida 68 ================================================================================ Transkription: 65 En person lade sig på rygg på marken med händerna under nacken. En annan person ställde sig bredbent över hans fötter tog tag om den liggandes knäveck samt lyfte honom upp att stå. Den liggande skulle hålla sig så styv som möjligt (N. W. H.) 13/a ręt stolon a (Räta stolen) Man stjälpte en stol bakåt omkull så att den låg med ryggstödet mot marken. Man fattade tag med ena handen i en tvärslå som var under stolsitsen mellan benen. Handen var utåtvriden. Stolen skulle nu lyftas på rak arm till horisontalt läge samt hållas där så länge som möjligt. (N. A. H.). (ręt eller rät 5) lyft lodbyso (Lyfta lodbössa) Man fat- tade tag i mynningen av en lodbössa med en hand samt skulle lyfta den på rak arm till vågrätt läge. Det gällde att hålla den där så länge som möjligt. (N. W. H.). ================================================================================ Sida 69 ================================================================================ Transkription: 604-62 66 Kasta kärrhjul med nacken Esse Bild 19 ================================================================================ Sida 70 ================================================================================ Transkription: 67 6/ lyft rænstændær (Lyfta järnstång) Med en hand skulle man, från ändan av en järnstör, lyfta denna till vågrätt läge. Armen skulle hela tiden hållas rak och det gällde sedan att hålla järnstången i detta läge så länge som möjligt. (N.W.H.) Bild s. 66. 7/ ræt op sæ mæ ţærræula po naka (Räta upp sig med kärrhjulet på nacken) En kraftig person lade sin nacke under en kärrhjulsaxel, som var ombindad med med något tygstycke el. dyl. Han skulle nu resa sig och på samma gång lyfta kärrhjulen med nacken samt kasta dem bakåt. Här gällde det att vara försiktig så icke kärrhjulen föllo på ryggen (N.W.H.) 8/ lyft tegęłstęrna (Lyfta tegelstenar) Fyra tegelstenar lades ställdes på kant så att de bildade ================================================================================ Sida 71 ================================================================================ Transkription: 68 ett kors, såsom vidstående figur utvisar. Sedan tog man tag med ena handen så att tummen var på det ställe där siffran 1 är ritad, pekfingret vid 2, långfingret el. ringfingret vid 4 samt ring- el. lillfingret vid 5. Man tryckte fingrar- na hårt emot tegelstenarna samt lyfte dem upp. Stun- dom lades dessutom två tegelstenar på a och b, för att visa huru mycket man orkade lyfta (N. W. H.) 9/ lyfta tegelstenar (Lyfta tegelstenar) Ett annat sätt att lyfta tegelstenar var att en tegel- sten ställdes på sin längre kant på marken, a. Två tegelstenar b ställdes på denna med ett 10-15 cm. brett mellanrum. Ovanpå dessa åter 2 st., c., samt ännu två ovanpå, d. Man stack nu armen igenom det hål, som bildades mellan stenarna, i pilens riktning, samt tog med fingrarna tag i stenen a på mitten, x. Därefter lyfte man upp tegelstenen x (varvid alla stenar som voro omkring armen, lyftes samtidigt). Stundom lades ännu två stenar till, ovanpå. (N. W. H.) Uppifrån sett. ================================================================================ Sida 72 ================================================================================ Transkription: 69 Lyfta en karl med nacken Terjärv Bild 20 ================================================================================ Sida 73 ================================================================================ Transkription: 70 10) lyft mɛ naka ällr pröva nakstyrtso Bild s. 69. (Lyfta med nacken eller pröva nackstyrka.) En person satte sig på marken samt knäppte ihop fingrarna under knävecken. Armarna stuckos yttre vägen under knäna och benen höllos breda. En annan person lade nu sin nacke under den sittandes händer samt lyfte den ståendes vems upp denne med nacken. Händerna skulle vara på höfterna Därefter satte man ned honom igen. (T. H. B.) den person, som man lyft. 11) tyŋd op sɛ mot vɛdɛn (Tynga upp sig emot väggen) En person ställde sig på huvud med fötterna emot en vägg. Han skulle nu med armarnas tillhjälp pressa upp sig själv så att han blev att stå på händer. Därefter åter gå ned och stå på huvud. Detta gjordes så många gånger som möjligt; den var då den bästa (T. H. B.) Bild s. 71 12) lyft po rɛt arma to ha ligɛr oryg (Lyfta på räta armar då en kar ligger på rygg) En per- ================================================================================ Sida 74 ================================================================================ Transkription: 71 Lyfta en karl på händerna Terjärv. Bild 21 ================================================================================ Sida 75 ================================================================================ Transkription: 72 son lade sig på rygg på marken med armarna uppåt- lyftade emot marken. En person ställde sig bredbent över den liggandes ben. En tredje person ställde sig att stå på den liggandes handflator samt stödde hän- derna emot den framförståendes axlar el. händer. Den, som låg, skulle nu lyfta upp den, som stod på hans händer Var han riktigt stark så gjorde han det på raka armar (T. H. B.) Bild s. 73. 2/a r i s b a k a s t e e n (Risbackastein) Liknande sten som II, E, 2. Vägde mellan 150-200 kg, och var c:a 200 år gammal. Nu låg den stödd på tvenne mindre stockar. För att det skulle vara lättare att lyfta stenen, begagnade man en stark trädgren mot vilken stenen stenens vassa undre del vilade. och vilken man tog I forna tag i från vardera ändan. Åtminstone fordomdags hette tider var det en det, att en man inte fick gifta sig, förrän han orkat sed, påstodo de gamla, lyfta stenen från marken. (T. B. B.) ================================================================================ Sida 76 ================================================================================ Transkription: 73 Risbacka lyftsten Terjärv Bild 22 ================================================================================ Sida 77 ================================================================================ Transkription: 74 4/a r i t a k a r a r (Rita (=räta) karlar) Lika som II, E, 4. (T.V.) 13/b r i t a s t o l a (Rita stolen) Lika som II, E, 13/a (T.V.) Stundom lades några mössor = ovanpå stolen, för att provet skulle vara (m y s o r) något svårare (T.V.) ================================================================================ Sida 78 ================================================================================ Transkription: 74 Krypa under loka jfr bild 39. Terjärv ================================================================================ Sida 79 ================================================================================ Transkription: 407 75 II F. Löpning och hopp. 1/ hop tšäp (Hoppa käpp). Man skulle hålla i en käpp som var c:a 1 m. lång, från vardera ändan. Det gällde nu att hoppa över den utan att släppa tagen. Den som var skicklig hoppade tillbaks på samma sätt samt flere gånger av och an. (N. Ä., S.). 2/ trint mamo. (Trint mummo). Man ritade på marken följande figur. 4 och 5 kallades mamona (mummorna). Man kastade en liten flat sten i rutan 1 samt skulle med ett ben pika (pika) d.v.s. skuffa den från ruta till ruta, hela tiden hoppande på ett ben. I 4 och 5 fick man dock stå på båda fötterna. Sedan man hoppat ett varv, kastades stenen ================================================================================ Sida 80 ================================================================================ Transkription: 76 Trint mummo Nedervetil Bild 23 ================================================================================ Sida 81 ================================================================================ Transkription: 77 i 2:an och man hoppade lika. Man fortsatte nu på samma sätt att kasta stenen i alla rutor. Efter detta kom koṣtrinta (korstrinta). Man skulle pika stenen från 1 till 7, 3, 5, 4, 6, 2, 8. Sedan hoppade man lika men begynte från 8. Efter detta lades Bild s. 76. stenen på ena fotryggen och man skulle gå steg för steg genom alla rutor utan att stenen fick falla Sedan följde att man skulle med ögonen slutna gå genom alla rutor utan att stiga på något streck. Under hela leken fick man ej stiga på något streck eller kasta stenen på något streck ty då hade man staplat (stapplat) och följande i ordnin- gen fick börja. (N. K., S). 2/a trinta mora (Trinta mora) Samma lek som II, F. 2. (N. A., S.) ================================================================================ Sida 82 ================================================================================ Transkription: 407 78 3) hop lona el. lanastaka (Hoppa långa eller långstake). Man fattade tag i en 3-4 m. lång stång, 4-6 cm tjock. Med båda händerna tog man tag i ena ändan med ena handen mot- med andra frångrepp. Sedan sprang man ett stycke tog fart och hoppade över t.ex. ett dike, en gärdesgård el. dyl. Motsvarade nutida stavhopp. Den hand, som var upptill, då man hoppade, hade motgrepp. (N.O.H.). 4) hop a band (Hoppa band) Man höll med båda händerna i ett rep från ändorna. Repet skulle vara så långt att det i en slinga nådde marken då händerna höllos vid brösthöjd. Man skulle nu hoppa över repet, varefter repet i en båge kastades över huvudet och under fötterna samt fortsatte på samma sätt hela tiden hoppande över repet. Detsamma bruka- des även med långa videkvistar. Bladen togos bort, man böjde kvis- ten samt höll i från ändorna. (N.G.S.). ================================================================================ Sida 83 ================================================================================ Transkription: 407 79 Trint strumpa Nedervetil Bild 24 repro neg. finns ================================================================================ Sida 84 ================================================================================ Transkription: 80 4/a hop a band (Hoppa band) Lika som II. F. 4 men två personer höllo i ändorna av ett 4-5 m långt band, vilket de snurrade runt omkring en tredje, som stod mellan dem båda och hoppade över bandet. (N. G. 15.) Bild s. 79 5/ trint a strumpo (Trinta i strumpa) Man ritade en strumpa på vägen samt indelade den i rutor. Den första i turen kastade en sten i 1 hoppade på ett ben till 5 som kallades momo (mummo) och där man fick stå på båda benen. Tillbaka hoppade på ett ben, men i den ruta stenen (trintansten) var, fick man stå på båda benen. Stenen togs upp och kastades ut. Stenen kastades efter hand till 2, 3, 4, 5, 4, 3, 2, 1 rutan och man hoppade på samma sätt b/ Sedan följde ga mæ stye- næ po fotæ (gå med stenen på foten). Man gick ruta för ruta från 1-5 och tillbaks med stenen på ena fotryggen. Foten hölls något upplyftad och man fick stöda hälen emot marken. c/ Följde bæræ po handæ = ================================================================================ Sida 85 ================================================================================ Transkription: 81 107 bära på handen. Man skulle trinta d.v.s. hoppa på ett ben och hava stenen på ena handens ryggsida. d) bärä po hovo (Bära på huvudet) Man trin- tade med stenen på bara huvudet (bara hyva) eller på mössan (po myso) e) Bära på axlarna. (bärä po aksla) Stenen lades först på ena axeln med ar- men inåt varefter man trintade. Därefter lades stenen på andra axeln och hoppade lika ånyo f) Bära på ryggen (bärä po rydgä) Man skulle trinta framåtböjd med stenen på ryggen. g) Bära på bröstet (bärä po brystä) Man skulle gå bakåtböjd med stenen på bröstet. h) Trint i kors (trint o kos) Man hoppa i 1 i grenställning, 2 i korsställning med vänster eller höger fot framför turvis var ruta på detta sätt utan sten. I 5 gjordes helt om i grenställning. i) tre- pastasä (Trippla) Man hoppade på ena foten och stödde sig något emot slog till med den andra fotens tåspets. Utan sten j) mä ögona afta (Med ögonen fast) Man skulle ================================================================================ Sida 86 ================================================================================ Transkription: 407 82 Trinta mora Nederwetil Bild 25 ================================================================================ Sida 87 ================================================================================ Transkription: 83 trinta 2 gånger fram och tillbaka. Utan sten. När man gjort allt detta, fick man rita ett kors i nå- gon ruta. Sedan började man från början alldeles lika blott att man i den ruta som var kors, fick stå på båda fötterna. Man höll på till strumpan var full av (o v obest. form, o v a best. form) = kors Ifall man steg på risto eller strekji (strecket) eller stenen föll på strecket kallades det att stapla (stappla) och följande i turen fick då börja. (N. D. S.) 6/ trinta rinder (Trinta i ring) Man ritade en ring på marken så, att den såg ut som vid- stående figur. Man hoppade utan sten på en fot från 1 till ringens mitt och lika tillbaka. Då fick man rita ett märke (t. ex. första bokstaven av förnamnet) i någon ruta. I denna fick man stå med båda fötterna men de andra måste hoppa över den. När man inte mera kunde hoppa d.v.s. om de flesta rutorna voro för- Bild s. 82 ================================================================================ Sida 88 ================================================================================ Transkription: 84 707 streckade så slutade leken. Den vann som hade de flesta rutorna förstreckade. Stapplade man d.v.s. trampade man på något streck, fick följande börja. (N. A. S.). 7/ hop harafaḥa (Hoppa harspår) På isen om vintern då det var litet snö brukade pojkarna hoppa på händer och fötter samt försökte åstadkomma de bästa harspåren. Armarna höllos så att spåren bildade två hål efter varandra, (a) benen åter voro i grenställning (b) (N. W. H.). 8/ dans rysk (Dansa ryska) Två personer ställde sig mitt emot varandra med händerna på höfterna. Båda böjde sig ned till huksittande samt började kasta utåt, turvis det ena och det andra benet. Stundom eller framåt hoppade man upp och stå emellan, samt åter ned till huksittande (N. W. H.) 1/a hop yvr ʃɛp:r (Hoppa över käpp.) Lika som II. F. 1 Käppens längd = axelbredden. (T. H. B.) a b a b ================================================================================ Sida 89 ================================================================================ Transkription: 107 85 Kyrkfönstret Esse Bild 26 ================================================================================ Sida 90 ================================================================================ Transkription: 86 Bild s. 82 6/a trænnta mōra (Trinta mora) Lika som IV, F, 6 (T. E. S) 9/ bṛōndansẹn (Björndansen) En person lade sig på mage på golvet. Hans händer och fötter blevo fastbundna. Händerna höllos på ryggen. Det gällde nu att stiga upp och stå samt hoppa liksom en björn på båda fötterna och sjungande någon liten visa. Stundom bundos händerna och fötterna vid en käpp på ryggen. (T. C. H.) 10/ tšyrkfönstrẹ (Kyrkfönstret) Stenen kasta- des in i 1:an. Man hoppade på ett ben in i 1, stenen kastades ut, varefter man hoppade. Sedan kas- tades stenen i 2:an och på ett ben hoppade man i 1:an och sedan i 2:an. På samma sätt fortsatte man tills man kommit till 16 (grytạn) grytan. Den som först kom dit, utan att hava stapplat, segrade (E. H. K) [Illustration of a hopscotch grid with numbers 1-16] Bild s. 85 ================================================================================ Sida 91 ================================================================================ Transkription: 407 87 Hundkoja Esse Bild 27 ================================================================================ Sida 92 ================================================================================ Transkription: 407 88 11 8 7 6 5 12 10 4 3 2 1 13 9 Bild s. 87 11/ h o n d k o r a (Hundkoja) Stenen kastades in i nummerföljd; på ett ben hoppade man in, kastade ut stenen samt hoppade ut. I 2 och 3 hoppade man bredbent, gjorde helt om med ett hopp. Efter 8:an, sedan man kastat ut stenen, kas- tade man den i 9:an, därifrån direkt i 10, sedan i 11 och s.v. Kastade man miste fick följande börja (E.H.K.) 7 6 Bild s. 89. 5 syns ej på bilden 19 10 4 2 3 1 steg 1 8 11 3 steg A 12/ t r i n t (Trint) Ungefär lika som föregående II F 11, säkert äldre lek. Stenen skulle kastas från strecket A. som var 3 steg från rutorna. Man hoppa- de med foten på stenen såväl inne i rutorna, som i ringarna utanför, efter det man kastat ut stenen. Mellan 4, 5, 6 och 7 hoppade man bredbent mellan strecken, men på ett ben i rutorna ringarna 5, 6 och 7. Från 8 till 9 samt 10 till 11 skulle man hoppa på ett ben; av- ståndet var endast 1 steg. Mellan 9 och 10 fick man hoppa på strecket mellan 4 och 5 (r i s t a) (E.F.K.) s t a p a l (=stappla) ================================================================================ Sida 93 ================================================================================ Transkription: 407 89 Trint Esse Bild 28 ================================================================================ Sida 94 ================================================================================ Transkription: 90 13) dō gob (Dö-gubben) Se V, 29. E.S.K. ================================================================================ Sida 95 ================================================================================ Transkription: 91 II G. Hjulning och kullerbyttor. 1/ k y l e r b y t (Kullerbytta) Småpojkarna brukade slå kullerbytta d. v. s. placera händerna och huvudet emot marken samt rulla framåt ett varv runt. Stundom gjorde man flere efter varandra. k y l e r b y t a n a pl. best. form. (N. L. 5) 2/ v ä d a r k v a n s v i n g a (Väderkvarnsvingar) En person ställde sig bredbent med armarna uppåt. Han böjde sig nu åt sidan hastigt så att händerna togo i marken och benen kastades upp i luften i en stor cirkel så att han kom att stå på fötter på den sida vartåt han rullat runt. Gjorde man detta flere varv efter varandra så såg det verkligen ut som om väderkvarnsvingar gingo runt. (N. F. 5') ================================================================================ Sida 96 ================================================================================ Transkription: 92 1/ a bak yvr end (Bocka över ändan) Lika som II, G, 1 kullerbytta. (N. W. H.) 3/ tvin i fjärymlę (Tvinna i kärrhjulet) Småpojkar brukade stå i stora kärrhjul hållande i sig från spolarna (spåla) = ekrarna, samt följde med hjulet då det gick runt. Man stod med fötterna emot hjulkransen, bredbent. (N. W. H.) 1/ b nystanę (Nystanet) Lika som II, G, 1, men med händerna tog man tag om tårna och rullade runt i denna ställning. Ofta gjordes detta på någon grässluttning. (T. A. S.) 4/ kopęl fjärytonw (Kopel=Rulla) tjärtunna). På en grässluttning lade man sig på rygg samt rullade på sida nedför sluttningen (T. A. S.) ================================================================================ Sida 97 ================================================================================ Transkription: 407 93 II. H. Kast 1/ p a t a t i s k a s t a n t ʃ ɛ p (Potatiskastkäpp) Pojkarna brukade använda ungefär 1/2 m. långa och 1 cm tjocka uppåt avsmalnande käppar till att kasta potatis med. Man stack en mindre potatis in i spetsen på käppen samt tog med högra handen tag i andra ändan av käppen. Då man sedan svingade käppen bakifrån framåt så flög potatisen, vid den plötsliga rycken då käppen stannades, långa vägar framåt. (N. L., 5). Bild s. 94 2/ s l u ŋ a (Slunga). Man hade tvenne snören som voro c:a 3/4 m. En c:a 5 cm lång och 3-4 cm bred läderbit bands fast vid vardera ändan av dessa snören. Ena ändan av det ena snöret virades några varv kring högra handens pekfinger. Det andra snö- ================================================================================ Sida 98 ================================================================================ Transkription: 58-59 94 Slunga Nedervetil Bild 29 ================================================================================ Sida 99 ================================================================================ Transkription: 95 rets ända lades mellan tummen och pekfingret. En sten lades nu på läderbiten. Slungan snurra- des nu några varv runt varefter den ända, som var mellan tummen och pekfingret, släpptes lös i lämpligt ögonblick. Stenen flög då med god fart i den riktning man siktat. (N. Å. S). 3/ kast filbytona (Kasta filbyttorna). Man kastade en flat sten snett mot vatten- ytan så, att den hoppade upprepade gånger. Vart hopp var en filbytta och man försökte få så många sådana som möjligt. (N. V. S). 3/a kast filbonkana (Kasta filbunkarna). Lika som II. H. 3. (N. N. S). 3/b kast smörgos (Kasta smörgås) Lika som II. H. 3 (N. L. S) ================================================================================ Sida 100 ================================================================================ Transkription: 407 96 4/ drępa nętsr (Dräpa näcken). Man skulle kasta en liten rund sten högt upp i luften så, att den vid nedslaget i vattnet icke åstadkom något stänk. (= skvętar). (N. N, S). 5/ stritsa (Stritsa). Man täljde åt sig en grenklyka med handtag. Hela stritsans längd var ungefär 30 cm. I vardera ändan av grenarna band man fast tvenne lika långa gummisnören, t.ex. ventilgummi för cyklar. Dessa gummisnören voro förenade med en läderbit av lämplig storlek. Med vänstra handen höll man nu i stritsans handtag. Med högra handens pekfinger och tumme höll man i en sten som placerats i läderbiten. Man drog nu till så att gummibanden spändes, samt släppte taget om stenen, som flög iväg med stor hastighet mellan gren- klykan emot något mål, mot vilket man siktat (N. F, S). ================================================================================ Sida 101 ================================================================================ Transkription: 407 97 Skjuta med pilbåge Nedervetil Bild 30 ================================================================================ Sida 102 ================================================================================ Transkription: 98 Bild s. 97 6/ p e l b o g a (Pilbåge) Av en c:a 1 m lång avkvistad enstam av lämplig tjocklek 2-4 cm, förfärdigade man en pilbåge genom att binda ett band fast vid bågens ändar. Då bågen icke användes togs ena ändan loss, men då den användes spändes bågen något och först sedan bands snöret fast. Med bågen sköt man p i l a r (pilar), gjorda av trä och c:a 40-50 cm långa, 1/2 cm tjocka, avsmalnande samt nå- got tyngre mot spetsen, vilket man fick genom att placera en tom gevärspatronhylsa omkring pilens spets. I pilens andra ända var en liten skåra, så att pilen hölls emot bandet. (V. v. s.). Bild s. 100 7/ s p r e t b o g a b y s o (Sprättbågsbössa). Man stack en pilbåge genom ett hål i främre ändan av en träbössa. I stället för pipa hade man en ================================================================================ Sida 103 ================================================================================ Transkription: 99 fåra i vilken pilen lades. Strax bakom det ställe där fåran började invid kolven var en liten enkel låsanordning, som lyfte upp snöret och avsköt pilen mot det mål mot vilket man siktat. (N.N,S). 8) rǫwnbærspruta (Rönnbärsspruta) Med ett 30-50 cm långt ihåligt rör av hwysloka (hundfloka) brukade man blåsa rönnbär. Man övade sig stundom att skjuta till måls och kunde bliva rätt så skicklig (N.B.H.) 8/a blosrøyr (Blåsrör) Lika som T.H. 8. (N.N,S). 9) kast lans (Kasta lans) Man brukade kas- ta 2-3 m. långa, fingertjocka käppar med en hand. Man höll i från mitten Med eller utan fart brukade man ================================================================================ Sida 104 ================================================================================ Transkription: 407 57-58. 100 Sprättbågsbössa Nedervetil Bild 31 ================================================================================ Sida 105 ================================================================================ Transkription: 101 kasta. Det gällde att kasta längst. Käppen var spetsig i främre ändan och den måste träffa marken för att kastet skulle vara giltigt. Motsvarade nutida spjutkast. (N.A., S.). 10) kast sten (Kasta sten) Pojkarna roade sig ofta med att kasta sten. Det vanliga var att man för- sökte kasta över Perho-å, som var 30-40 m bred. Då gällde att kasta så långt som möjligt över på andra sidan (N.A., S.) 11) skjut stęen (Skjuta sten) Ett kortare bräde lades snett på en jordfast sten. En mindre sten lades på brädets nedre ända. Då man sedan slog med en käpp eller stampade på den övre ändan så flög stenen högt upp i luften i en stor båge (T.V.) 3/ c ęta fįlį (Äta fil) Lika som II, 1/3 (T.V.) ================================================================================ Sida 106 ================================================================================ Transkription: 102 4/a kast snøre (Kasta snöre) Lika som II, H, 4. (E, Bö. K.) 3/d kast smørgosa (Kasta smörgåsar) Lika som II H 3. Ett hopp kallades 1/ [drawing] 1/ æt brø (ett bröd); 2/ två hopp: smøre 2/ [drawing] o brø 2/ (smör och bröd); 3/ tre hopp smøre, 3/ [drawing] brø o mæølkgæ 3/ (smör, bröd och mjölk); 4/ [drawing] 4/ fyra hopp kallades smøre, brø, mæølkgæ o grøutn (smör, bröd, mjölk och gröt); 5/ [drawing] 5/ fem hopp: lika jämte sopa (-"- + soppa) 6/ [drawing] 6/ sex hopp: lika jämte pærona (-"- + päron (=po- tatis) (E. H. K.) ================================================================================ Sida 107 ================================================================================ Transkription: 103 ================================================================================ Sida 108 ================================================================================ Transkription: 104 II. I. Träffsäkerhetsprov och färdighetsprov 1/ klap m e h a n d r a (Klappa med hän- derna) Tvenne personer satte sig mitt emot varandra, slog händerna mot sina knän, hän- derna ihop (egna), höger hand emot den andres hand- flata, händerna ihop, vänster hand emot den and- res handflata, händerna ihop, båda händerna emot den andres handflator, händerna ihop samt ånyo från början. Det gällde att göra detta så snabbt som möjligt. Den förlorade, som först slog orätt. (N. G. H.) 2/ kast knap (Kasta knapp) Man började redan på vintern kasta knapp, emedan denna gled så bra på isen. Man använde en messings- ring 2-3 cm. i diameter med bly uti. Denna kallades kolso (Kålså). Man gjorde en liten grop i isen placerade ett bräde strax bakom gropen. 10 m ifrån ================================================================================ Sida 109 ================================================================================ Transkription: 105 gropen drogs ett streck, detta kallades l a n g - m a r e (långmåret) Alla deltagare kastade härifrån sina knappar emot gropen. Den som kom närmast fick börja och de övriga i tur och ordning huru deras knappar lågo. Voro två knappar lika långt ifrån kallades det r i t o n a (ritona) och då fingo dessa kasta på nytt. Efter det ordnings följden blivit bestämd kastade den första alla knappar från s t e k o m a r e (stickomåre) som var 5 m ifrån gropen. De kålsår som han fick i gropen fick han och blevo utlösta av respektive ägare emot knappar. Följande i turen fick kasta de kålsår som blevo kvar. När kålsårna voro slut började man från början. Fick någon av deltagarna inte en enda kålså i gropen blev han m y s l ö s (möss- lös) d.v.s. hans mössa lades bakom brädet. Mössan fick han lösa ut vid nästa omgång om han lyckades få någon kålså i gropen. I annat fall togs åter ett plagg bort. (N. H. S.) ================================================================================ Sida 110 ================================================================================ Transkription: 407 106 3) kast i so (Kasta i så) Man ritade ett kors i bottnen av en så. Därefter valde deltagar- na åt sig en ruta. Voro deltagarna flere än fyra så fick man välja sig ett streck. Därefter kastade man "om turen", d.v.s. 3-5 m ifrån sån drogs ett streck och var (och) en kastade sin "kålsa", en messingsring med bly uti, eller också en slant in i sån. Den, som kom närmast mitten blev första. Från sam- ma streck kastade sedan den första alla slantar in i sån. De slantar, som föll i hans ruta eller (på hans) streck fick han behålla. De övriga fick följande kasta o.s.v. Då slantarna voro slut, började man på nytt. (N. A. S) 4) kast klod (Kasta klod) En linborste ställ- des på en pall. Genom lekräkning bestämdes sedan ordningsföljden. Alla första satte sig på golvet i en rad 3-5 m. ifrån pallen, den första mest till höger. Den sista kallades matzaklanko (matschiklinko) ================================================================================ Sida 111 ================================================================================ Transkription: 107. 407 Kasta klodd Nedervetil, Österbotten Bild 32 ================================================================================ Sida 112 ================================================================================ Transkription: 108 och satte sig bakom pallen och ställde upp borsten, då den kastades ned. Den första som kastade kallades konung (konung), den andra drotning (drottning) den tredje hosbonde (husbonde), den fjärde dräng (dräng) den femte piga (piga). Mera än 5 bruka- de man just inte vara i raden. Var och en kastade ett kast. Det gällde att med en klod (klod = strumpa, hop- virad) få ned borsten från pallen. Lyckades det så steg man i graderna d.v.s. fick byta plats med den som satt till höger om en. "Drottningen" blev dock kung först efter att hava två gånger efter varann kastat omkull linborsten. Då hela raden kastat fick han som satt bakom pallen komma och kasta. Lyckades han kasta ned borsten så blev "pigan" måtschikklinks. (N.K.S.) 5) pika stick (Pika sticka) Man höll en hop med tändstickor eller andra, ungefär lika stora stickor i ena handen samt fällde dem ned på ett bord så de lågo utbredda. ================================================================================ Sida 113 ================================================================================ Transkription: 109 Man skulle nu taga en sticka från högen utan att de andra rördes. Lyckades det så fick man fortsätta. Man fick hjälpa till med en sticka. Men rördes (rakast) en annan sticka, så fick man den (som man ämnat taga), men följan- de i turen fick taga alla stickor, fälla ut dem på bordet samt börja taga dem en och en. Då stickorna voro slut, räknade man huru många var och en fått Den, som hade mest hade vunnit. Den, som hade minst, blev skrapad (med en sticka) på näsan (skrapt po näsa av vinnaren) av vinnaren. I följande spel fick den sämsta börja. Stundom lektes så att endast den första fällde ut stickorna. (N. F., S.) 1/a klap hand (Klapp hand), Samma lek som II. J. 1 (E. Hn. K.) ================================================================================ Sida 114 ================================================================================ Transkription: 110 ================================================================================ Sida 115 ================================================================================ Transkription: 407 111 v Sparka kråka Nedervetil Bild 33 ================================================================================ Sida 116 ================================================================================ Transkription: 407 112 III Parlekar Bild s. 111 1/ spark krọk (Sparka kråka). En person lade sig på rygg på marken med uppåtlyftade armar och ben. En annan person ställde sig på den liggandes händer samt luta- de sig framåt med bröstet emot den andres fotsulor. Den liggande skulle nu med en kraftig ryck av armar och ben kasta "kråkan" över sig framåt. (N. L., S). 1/a skụ t krọka (Skjuta kråka) (N. A. H). Bild s. 113 2/ vę ga saltę (Väga salt) Två personer stodo med ryggarna mot varandra, fattade armkrok med båda armarna samt böjde sig turvis framåt, så att den andra lyftes uppåt (N. O. H. ================================================================================ Sida 117 ================================================================================ Transkription: 407 113 Väga salt Esse Bild 34 ================================================================================ Sida 118 ================================================================================ Transkription: 114 1/b hopa krōka (Hoppa kråka) Lika som III 1 (T.E.S) Bild s. 115 3/ mala salt (Mala salt) Två personer fattade tag i varandras händer, ställde fötterna tätt tillhopa, lutade sig något bakåt samt begynte röra sig runt i samma riktning med små snabba steg (T.E.S.) 3/a dra strętabok (Dra stretabock) Lika som III 3 (T.V.) Bild s. 115 3/b mala kof (Mala kaffe) Lika som III 3 (E.Hn:K) 4/ vęnd pankaka (Vända pannkaka) Samma lek som "vända plätt" på Åland (E.A.S.) Upptecknad, förklarad. 3/c segal (Segla) Samma som III 3 (E.E.B.) ================================================================================ Sida 119 ================================================================================ Transkription: 707 118 Mala kaffe el. salt. Esse Bild 35 ================================================================================ Sida 120 ================================================================================ Transkription: 116 IV. B. Lekar med burleska situationer och liknelser Bild s. 117 1/ lyft vato fátę yvę hǫvo (Lyfta vattenfatet över huvudet) En person lade sig på rygg på marken. Ett fat med vatten ställ- des på marken eller golvet strax bakom huvudet. Det gällde nu för den liggande att taga fatet med händerna föra det över ansiktet samt lägga det på bröstet samt åter samma väg tillbaka. Van- ligtvis ville man spilla vatten över sig till åskå- darnas stora munterhet. (N.F.H.) 2/ laga barkskoa (Laga barkskor) Man lade tvenne lika stora barkbitar med den hala sidan emot varandra. Sedan bad man en av sällskapet som inte kände till leken komma och stå på barkbitarna så att man kunde taga ================================================================================ Sida 121 ================================================================================ Transkription: 117 Lägga vattenfat på bröstet Nedervetil Bild 36 ================================================================================ Sida 122 ================================================================================ Transkription: 118 mätt huru långa skor han skulle hava. Med detsamma drog man i den övre barkbiten med den påföljd att den, som stod på, föll omkull (N.A., S) 3) timas anas sömnapolska (Timos Annas sömnopolska) eller juka komber o skofar mi i rögę (Jucka kommer och skuffar mig i råge = knuten) vrån. En av deltagarna valdes till Jucka. De övriga bildade ring med armarna om varand- ras axlar, rörde sig i en cirkel samt sjöngo (samma melodi som "Hut han dansar med mig" av O. An- dersson). Jucka skulle under tiden komma ytter- ifrån och skuffa in någon i ringen, eller söndra ringen. Den inskuffade kom bort från leken, eller den, vid vilken plats ringen gick sönder. Samma person var Jucka hela tiden. Den, som till slut blev kvar, blev Jucka i nästa lek. (T. H.) ================================================================================ Sida 123 ================================================================================ Transkription: 119 4/ k a f e b r i k a (Kaffebricka) Två personer buro en tredje på sina händer som voro lagda i kors. Den tredje satt emellan de två andra, som buro honom några varv i rummet eller någon viss vägsträcka. (E. H: K.) 5/ t j i n k a (Tjinka) Samma ställning som före- gående lek IV B 4, men det gällde nu att gunga den som satt och höll i sig om de andras halsar. Stundom låg den tredje framstupa över de andras armar. (E. H: K.) Bild s. 120 6/ s k o t t j ä r a (Skottkärra). Den som skulle vara skottkärra, lade sig på mage på marken. Den andre ställde sig mellan benen, fattade tag i dessa och skuffade "skottkärran" framåt, som, (Bild s. 120) stödd på händerna, skulle gå framåt. (F. H. K.) ================================================================================ Sida 124 ================================================================================ Transkription: 407 120 Skottkärra Esse Bild 37 ================================================================================ Sida 125 ================================================================================ Transkription: 121 ================================================================================ Sida 126 ================================================================================ Transkription: 122 V Spring- och tafattlekar. 1/ spriŋ varg (Springa varg) Var och en av deltagarna hade sin bro (=stugubro = stugutrappa) En var dock utan bro och han var vargen. Deltagarna skulle nicka åt varandra samt byta broar. stęlandes (=nicka åt varandra). Vargen skulle försöka taga någons bro medan deltagarna bytte. Den som blev utan bro fick bliva varg. (N. A. H.). 1/a byt broa (Byta bro) Lika som V, 1 (N. B. H.). 1/b bro om bro (Bro om bro) Lika som V, 1 (N. E. H.) 2/ kalikaka, tšępę æ hęm a ida (Kallikaka, käppen är hemma i dag). Genom lekräk- ning utsågs en deltagare till kurare, som ställde ================================================================================ Sida 127 ================================================================================ Transkription: 123 sig vid en grindstolpe eller sten och höll händerna för ögonen. De övriga deltagarna sprungo i gömman sedan kuraren räknat till t.ex. 50. skulle han gå att söka de andra. Såg han någon skulle han ropa högt hans namn samt springa till målet fatta tag i en käpp, som skulle ligga invid målet, samt slå några slag emot stolpen eller stenen, ropande: Kallikaka, Käppen är hemma i dag!" De övriga skulle nu sökas upp på samma sätt. De som blivit funna ställde sig i närheten av målet. De, som voro i gömman fingo även springa fram till målet före kuraren, samt slå för sig själva. Då voro de fria och fingo vara tillsammans med de övriga. Den som först blivit funnen, blev kurare följande gång. (N. A. S.) 3) b e ö r r i n d r e (Björnringen) Om vintern ritade pojkarna upp följande figur i snön. Genom lekräkning bestämdes en till björn. ================================================================================ Sida 128 ================================================================================ Transkription: 124 Björnen ställde sig i boet [symbol] och deltagarna ställde sig inom ringen. Björnen fick endast röra sig längs den lodräta och vågräta gången samt skulle försöka taga fatt någon av deltagarna, som åter höllo sig inom ringen, men fingo springa över de i kors dragna vägarna. Den som blev fast- tagen blev nu i sin tur björn medan den förra björnen kom tillsammans med de övriga deltagarna (N. N. S. 4/ piskan paavo (Piskan Paavo) Genom lekräkning bestämdes en av deltagarna till Piskan Paavo. Denne tog en kvist i handen och började springa efter de andra vilka skulle springa runt ett hus. Den som blev träffad av kvisten blev i sin tur Piskan Paavo. Den förre kastade kvisten på marken genast, då han slagit någon, vilken då i sin tur fick taga upp den och börja jaga efter de andra. (N. B. 1-1.) ================================================================================ Sida 129 ================================================================================ Transkription: 125 5) j a g a ä l g a (Jaga älg). Denna lek bruka- de man leka i skogen. Om deltagarna t.ex voro 5 st. så blevo vanligtvis de 3 längsta "älgar" och de 2 övriga s k u t a r (=skutar). Älgarna skulle springa in i skogen och gömma sig samt brukade ropa så att skutarna skulle veta åt vilket håll de voro gömda. Skutarna åter skulle samla ihop grankottar samt springa efter älgarna och kasta kottarna på dem. Träffade det så ansågos de vara "döda" och fingo icke deltaga i samma lek. Då alla "älgar dödats" utsågos nya älgar och leken började ånyo. Älgarna skulle vanligtvis vara flere än skutarna. (N. L. S.) 6) s p r i g e n k (Springa änka) Deltagarna stodo parvis i en rad bakom varandra. En deltagare stod främst och föreställde änka (e n t s o). Då han ropade: "Sista paret ut" (s i s t a p a r e u t), så skulle det sista ================================================================================ Sida 130 ================================================================================ Transkription: 126 paret springa omkring ledet åt var sitt håll samt försöka taga fast varandra, medan åter änkan skulle fånga någondera. Den, som då blev utan par, blev änka och fick ställa sig framför ledet och ropa. (N. B. H.). 7/ k a r e a d r ö m a (Kurra gömma) Genom lek- räkning utsågs en deltagare till kurare. De and- ra sprungo och gömde sig under tiden kuraren höll händerna för ögonen och räknade till t.ex. 100. Sedan skulle kuraren söka rätt på alla som gått i gömman. Den först funna, blev nästa gång kurare. (N. V. S). 8/ t r a n e p i (Trädneppi) Varje deltagare ställde sig vid ett träd. Genom lekräkning hade dock dess- förinnan en utsetts till n e p i (neppi), och denne var utan träd. Deltagarna skulle byta träd med varandra och neppin skulle försöka taga någons ================================================================================ Sida 131 ================================================================================ Transkription: 127 träd. Den, som blev utan träd, blev då i stället neppi. Deltagarna vinkade eller ropade till varandra (V. K. S.). 9/ sprin nepi (Spring neppi). Genom lekräk- ning utsågs en till neppi, som skulle taga fast någon av de andra. Den, som blev fast- tagen, blev nu neppi i sin tur. Stundom hade man ett träd vid vilket man fick vila sig (fri stonda). Ibland brukade deltagarna, ifall de voro trötta, ropa "fri" (fri) och då fick den, som ropat, vila sig på stället en stund. (N. E. H.) 10/ et uti slagen, tre tunor om dagen (Ett uti slagen, tre tunnor om dagen). Deltagarna delade sig i tvenne partier. Det ena partiet skul- le nu gå i gömman alla på samma ställe. En av dem ställde sig dessförinnan vid en knut så, att han syntes av det andra partiet, som stod c:a 50 m ================================================================================ Sida 132 ================================================================================ Transkription: 407 128 "Plocka, plocka gröna gräs" Nedervetil. Bild 38 ================================================================================ Sida 133 ================================================================================ Transkription: 129 407 längre bort samt såg var hans eget parti gömde. Plötsligt skulle han sedan springa till sitt eget parti i gömman. Detta var nu tecken för det andra partiet att springa efter denne samt börja söka efter dennes parti. Ifall man inte hittade så ropade man: "et uti slagen" (Ett uti slagen"). Då skulle de som voro i gömman svara: "tre tunnor om dagen" (Tre tunnor om dagen). Då det parti, som var i gömman blivit funnet, blevo rollerna ombytta. De, som sökt, fingo gå i gömman och tvärtom (N. B. H.). 9/a koṣnẹpi (Korsneppi) Lika som V 9, men då man var trött och ville vila sig så lade man fingrarna, armarna eller benen i kors. Då var man fri. (N. L., S.) Bild s. 128 11/ ploka ploka grøna gręs (Plock, plocka gröna gräs) Genom uträkning bestämdes en till varg (varęr) samt en annan till modern (mọdro) ================================================================================ Sida 134 ================================================================================ Transkription: 407 130 Tjärtunna Nedervetil Bild 39 ================================================================================ Sida 135 ================================================================================ Transkription: 137 De övriga deltagarna voro lamm, får eller ungar. (lamb, fōr, aŋar). Man ritade nu (på marken) en ring av c:a 2-3 m:s diameter. Alla utom vargen ställde sig på huk i ringen med händerna för ögonen. Vargen gick under tiden i gömman. Sedan "modern" räknat till t.ex. 50, fingo lammen begiva sig ut ur boet och plocka gräs. Vargen skulle då plötsligt försöka springa in i boet. Då "modern", som hela tiden stod invid boet såg vargen skulle hon ropa: "a l a m i n a u ŋ a r i b o ę." (Alla mina ungar i boet") Den som sist kom till boet blev varg nästa gång. (N.V.S. Bild s. 130 12) f ę l i ţ ę a r a t u n o (Fälla i tjärtunnan). En ring med c:a 3-5 m i diameter ritades på marken Kring ringen ritades små ringar en mindre än antalet deltagare. Ringarna voro ½-1 m. i diameter och på jämna avstånd från varandra samt tangerade ================================================================================ Sida 136 ================================================================================ Transkription: 407 132 den stora ringen. Genom lekräkning utsågs en till "björn". De övriga ställde sig i de små rin- garna. Björnen hade en sticka i handen samt sprang runt om deltagarna i en stor ring. Han skulle oförmärkt fälla stickan bakom någons rygg. Denne skulle taga upp stickan samt springa runt den stora ringen men åt motsatt håll som björnen. Man kappades om vem som först skulle hinna till den ring, i vilken stickan fällts. Hann den som förr stått i ringen, först dit så fick han fortsättningsvis stå i sin ring och björnen fick taga upp stickan samt åter börja springa runt. Men hann björnen först till ringen så fick den andre ställa sig i den stora ringen d.v.s. han hade fallit i föll i tjärtunnan (föll i tjärotunno) Om någon av deltagarna inte såg att stickan fälldes i hans ring så råkade han också i tjärtunnan. Sedan alla deltagare hamnat i tjärtunnan, började man ================================================================================ Sida 137 ================================================================================ Transkription: 407 133 Kedneppi (I) Nedervetil Bild 40 repro neg. finns ================================================================================ Sida 138 ================================================================================ Transkription: 134 leken ånyo. Den som till först fallit i tjärtun- nan, blev björn nästa gång. (N. V. S). Bild s. 133 13) tʃɛdɪnɛpɪ eller laŋradonɛpɪ (Kedneppi eller långradsneppi). Genom lekräkning utsågs en till neppi. Han skulle taga fast de andra som sprungo undan. De som blevo fasttagna, tog han hand Bild I i hand, så att en lång ked bildades, samt fångade efterhand alla de övriga. Då alla voro fast, stod han på stället och de övriga sprungo Bild II s. 135 omkring honom, bildande en kompakt ring När ringen var färdig skulle man baka varader (d.v.s. skuffa till varandra så att någon föll omkull. Den första som föll omkull blev neppi nästa gång. (N. V. S.) ================================================================================ Sida 139 ================================================================================ Transkription: 407 135 Kedneppä (II) Nedervetil Bild 41 ================================================================================ Sida 140 ================================================================================ Transkription: 136 14/ kora tię (Kurra tie) Genom lekräkning utsågs en till kurare. Han räknade högt och långsamt till tio. Under tiden gingo de andra i gömman. Kuraren tittade nu upp; han höll nämligen händerna för ögonen då han räknade. Såg han någon så fick denne komma tillbaka till boet, en ring ritad på marken. Kuraren fick nu räkna än en gång långsamt till tio. Voro alla i gömman efter detta, så räknade han hastigt till tjugu, varefter han gick att söka de andra Såg han någon så sprang han tillbaka till boet och ropade: "bōę fōr t.ex. Gunnar (Boet för Gunnar) De som voro i gömman fingo rädda sig genom att hinna till boet och ropa: "Boet för mig." Den, som först blev funnen, blev kurare nästa gång. (N. v. S.) 15/ slō plät (Slå plätt) Deltagarna skulle vara ================================================================================ Sida 141 ================================================================================ Transkription: 137 udda till antalet. Man ställde sig i ring parvis bakom varandra. Den, som var udda, utsedd genom lekräkning, sprang ytterom ringen, slog med handen till någon på ryggslutet. Denne skulle då springa åt motsatt håll runt ringen och försöka hinna fram- för sitt par. Den, som slagit, gjorde likaså. Den, som först hann fram fick stanna där. Den andre fick gå omkring ringen och slå någon. (N. S. S.) 16/ frels fro vędr (Fräls från väggen) Invid en vägg ritades en halvcirkel, vilken föreställde bo. En deltagare utsågs till neppi, fasttagare, en an- nan till vaktare i boet. Fasttagaren skulle fånga de andra som sprungo omkring. De fasttagna för- des till boet, men fingo räddas av kamraterna, vilka dock måste akta sig att de inte själva blevo fångade av vak- taren. Man blev frälst genom att man blev tagen i handen och sprang ut ur boet. De två först fasttagna blevo neppi och vaktare. (N. G. S.) ================================================================================ Sida 142 ================================================================================ Transkription: 138 17/ byt b@a (Byta bo) En av deltagarna utsågs genom lekräkning till nepp, fastagare, de övriga hade käppar instuckna i små gropar, som bildade en ring på marken. Man vinkade till varandra som tecken på att man ville byta bo med den som man vinkat åt. Den, som var utan bo skulle då passa på och taga någons bo, och fick då även dennes käpp. Den, som nu blev utan bo, fick i sin tur försöka taga ett bo. (N. G. S.) 18/ domarkandzins land (Domarkungens land) Genom lekräkning bestämdes en till "domarkung" De övriga gingo något på sidan samt kommo överens vad de skulle göra. Därefter kommo de alla fram till do- markungen, som satt på en sten, och sade: gwda (God dag) Domarkungen frågade: v@ d@r e ni hezm (Varifrån äro ni hemma)? fron domarkandzins land (Från do- markungens land) svarade deltagarna. "v@ pa ni degra (Vad kan ni göra?), frågade kungen. "arb@t (Arbeta) svarade ================================================================================ Sida 143 ================================================================================ Transkription: 139 deltagarna. "byrja (Börja) sade kungen. Man skulle nu göra det, som man kommit överens om, t.ex. hugga ved el. dyl. Kungen skulle nu gissa. Var det rätt, svarades "jo" och han fick taga fast någon av deltagarna, som sprungo undan. Den fasttagne blev nu i sin tur domarkung (N. L. S.) 19/ drę vinknıgār (Giva vinkningar) Genom lekräkning utsågs en till kurare (kūrārę) Han ställde sig vid en sten, stolpe el. dyl., hade händerna för ögonen och räknade till t.ex. 100. Under tiden gingo de andra i gömman. Sedan gick kuraren att söka. Den, som blev funnen, dens namn ropade kuraren varefter han måste komma fram och ställa sig i ringen (rındęn) samt ropa "ge vinkningar" (drę vink- nıgār) De, som voro i gömman, skulle då försik- tigt stiga fram och vinka med handen. När den, som stod i ringen såg detta så fick han då kuraren inte såg, åter springa och gömma sig. När någon blivit ================================================================================ Sida 144 ================================================================================ Transkription: 140 tre gånger fasttagen, blev han i sin tur kurare. Dessförinnan ropades det "gωvilit stol" (= godvilligt stål) varvid alla fingo komma fram ur sina gömslen, och leken började på nytt. (N. L. S.) 20/ spωtωpo stolę eller spωtlęrţşr (Spotta på stålet eller spottleken) Alla deltagare spottade på marken. Den, som spottade sist blev kurare. Han ställde sig vid en sten, stolpe el. dyl. och räknade till t.ex. 100. De andra gingo under tiden i gömman. Sedan skulle kuraren och söka. Fann han någon så skulle dessa två springa i kapp till stenen och spotta på stolę (= ställe, mål). Hann ku- raren först så var den andre fasttagen, i annat fall var den andre fri. När alla voro funna eller hade kommit fram, började man på nytt. Den först fasttagne blev kurare nästa gång. (N. L. S.) ================================================================================ Sida 145 ================================================================================ Transkription: 141 21/ k@ran (Koran) Genom lekräkning bestäm- des en till Koran. Alla stodo vid ett hörn av ett hus. Koran sprang runt huset ropande vid första knuten där alla stodo: Koran går i första knut. På samma sätt (Lika) ropade han i andra knuten. Vid tredje knuten fick han ropa lika eller vända om. Det gällde för de andra att nogrant höra efter samt springa undan. Om Koran såg någon av de andra, ropade han dennes namn och denne blev Koran. I varje knut måste Koran ropa vad han gjorde. (N. L. S.) V/a sista (Sista) Lika som V, 9, men man fick inte vila. (T. E. S.) 22/ mam o bonę (Mamma och barnen) Genom lekräkning utsågs en till "björn" och en till "mamma" (helst en flicka). De satte sig ett stycke från varandra, c:a 10 m. Barnen kommo i en klunga först fram till mamman och frågade: ================================================================================ Sida 146 ================================================================================ Transkription: 142 fω r a ειn smørgωs? (Får jag en smörgås?) m. svarade: l æ s a ι n l ę k s ω n a? (Läsa ni läxorna?) Barnen låtsas läsa i det de sätta händerna för munnen och bubbla. B. göra nu åter samma fråga. M: s ω p ι n g o η (Sopa ni gården?) B. låtsas sopa. M: h ę d o g ę n y (Det duger nu.) B. göra åter samma fråga. M: g a ι n t ι ω ʃ ę l a η o t v ę t æ r (Gå ni till utkäl- laren och tvätt er) Barnen gå nu till det ställe där "björnen" sitter, springa tillbaka till m. och ropa: ει n b r ∅ η v a t æ r (En björn var där!) M.: g a ι n ει n g a ʒ t ι l (Gå ni en gång till). B. gå dit en gång till, komma tillbaka och säga: ει n v a r g v a t æ r k o m m ę t y (En varg var där, kom med du) M. kommer med och frågar av "björnen": ================================================================================ Sida 147 ================================================================================ Transkription: 143 va dæær ty ræ (Vad gör du där?) B: ræ napä vęn (Jag nappar veden) M: va skä ty dææra mę vęn (Vad skall du göra med veden?) B: ræ skä laga ęldn (Jag skall laga elden) M: va skä ty dææra mę ęldn? (Vad skall du göra med elden?) B: ræ skä værm vatn (Jag skall värma vattnet) M: va skä ty dææra mę vatn (Vad skall du göra med vattnet?) B: ræ skä slīp knīva (Jag skall slipa knivarna) M: va skä ty dææra mę knīva (Vad skall du göra med knivarna?) B: sţæra hǫvǫnę ǫr ær (Skära huvudena av er.) Björnen låtsas då liksom med handen skära av deras huvuden. Barnen springa undan. "Björnen" skall (barnens) taga fast två av barnen. Den ena blir nästa gång björn, och ================================================================================ Sida 148 ================================================================================ Transkription: 407 144 den andra blir "mamma." Sedan börjas leken på nytt (E.K.K.) 23/ skvaldəmama (Skvallermommo) Ungefär lika som V, 18. Barnen kommo fram till "skvallermommon" som frågade: va høs frọn skvaldəṣstan (Vad hörs från skvallerstaden?" Barnen (bọɳɛn) svarade: ɛt som ana (Ett som annat.) Därefter började de t.ex. hugga, väva el. tröska. Gissade "mommon" rätt skulle barnen springa undan. Den fasttagne blev "mommo" nästa gång. (E.H-E.N) 24/ nækɛ, ja sitər pa rænɛ din (Näcken, jag sitter på randen (=stranden) din) På landsvägen eller på en gårdsplan ritade man en rektangel, 2-5 m bred och 8-10 m. lång. En av ================================================================================ Sida 149 ================================================================================ Transkription: 1415. deltagarna utsågs genom lekräkning till "näck" och ställde sig in i rektangeln, som föreställde en å, (o g e). De övriga barnen, (b o r e n) voro ytterom "ån" på "stranden" och skulle springa tvärsöver "ån". "Näcken" skulle då passa på och taga fast någon, som då i sin tur blev "näck". (E. R. K.) 23/ v e m e r e d f o s v a t a m a n ? (Vem är rädd för svartaman) Liknande lek som V 24. "Svartaman" stod inom fyrkan- ten och sade ovannämnda ord. Barnen svarade då: i n t e a (Inte jag!) och springo då över området. Stundom hade man två högst tre "svartamän". Blev en deltagare fast så fick en "svartaman" gå bort. Man måste springa över så fort man satt foten över sträcket (s t r e j e r) som begränsade området, som var c:a 2 m. långt per deltagare (E. H. K.) ================================================================================ Sida 150 ================================================================================ Transkription: 407 196 26/ stænsugω (Stensugga) Ungefär lika som V, 9, men man var fri då man ställde sig på en grå sten. Den blev "stensugga" som i början av leken sist ställde sig på en sten (E. Bö. K.) 27/ tręswgω (Träsugga) Lika som V 26 men man ställde sig på en träbit (E. B. K.) 28/ fręls o dø (Fräls och dö) Ungefär lika som V, 16. Vaktaren kallades tivaktare ( tivaktarę). Boet, där fångarna för- varades kallades tio (tiω). Fångarna ropade: fręls mι ("Fräls mej!") åt de övriga barnen, som sprungo omkring samt försökte rädda sina kamrater genom att springa genom tion, taga en fånge i handen samt ropa: fręls o dø (Fräls och dö.) Då två av barnen varit tre gånger i tion, blevo dessa vaktare och fasttagare i nästa lek (E. B. K.) ================================================================================ Sida 151 ================================================================================ Transkription: 407 147 Tjärtunna Esse Bild 42 reproneg. finns ================================================================================ Sida 152 ================================================================================ Transkription: 148 Bild s. 147 12/a tşɛrətωnω (Tjärtunna) Ungefär lika som V, 12, men man ritade två ringar, den ena inom den andra, sedan drog man tvärstreck så att rutor bildades en mindre än antalet deltagare. Den som fällde stickan eller kvisten, kallades slɛ́pərn (släpparn) Båda sprungo åt samma håll. Den, som sist blir ute i någon av rutorna, sedan de övriga ham- nat i tjärtunnan, blev "släppare" nästa gång. (E. B. K.) 29/ dǿ gωbɼ (Dö gubben) Stenen eller klossen kallades "beta" (bɛ́tω). Man hoppade på en fot; kastade in stenen i varje ruta, men bar ut den. Efter ett varv skuffade man med foten betan från ruta till ruta (fǿr bɛ́tω). Efter ett varv följde att (bǽrω) bära stenen på ena foten ett helt varv. Den, som först kom igenom detta, var segraren (E. S. K.) Hör till II. F. ================================================================================ Sida 153 ================================================================================ Transkription: 149 30) dra laŋarmı (Dra långarm) Deltagarna togo varandra hand i hand. En stod på stället och de övriga sprungo omkring denne, bildande en kompakt ring. När ringen var färdig skulle man skuffa ringen utåt och söndra den, varvid leken var slut, och kunde börjas ånyo. (E. H. K.) 30/a stolpę (Stolpe) Lika som V 30 Delta- garna voro tätt packade och skulle skuffa om- kull varandra. (E. H. K.) 31) tobaksrula (Tobaksrulla) Samma bör- jan som V 30, men då ringen var kompakt skulle den i mitten stående söka sig ut under de andras armar, hållande fast varandra från händerna (E. H. K.) ================================================================================ Sida 154 ================================================================================ Transkription: 150 32/ tre mana høg eller tre kromkor o æn homp ("Tre manna hög" eller "tre krokor och en hop") Samma lek som "5:te hjulet under vagnen" t.ex i Närpes. Troligtvis skollek, men fått annat namn. Lekes överallt lika. (E. H: K.) Upptecknad i Närpes samlingar. 33/ pampen ut (Pampen ut) Deltagarna stodo i ring med händerna på ryggen. En av deltagarna gick utanför ringen med en näsduk hållande i handen med knut på ändan. Han skulle giva den åt någon samt ropa: "pampen ut" varefter båda skulle springa åt motsatt håll runt ringen till den plats som under tiden blivit tom. Den som först hann dit fick stanna där den andre fick börja gå runt med pampen. (E. F. K.) 34/ jægan som sjøt katn (Jägaren som sköt katten) En deltagare bestämdes till "jägare" och han ================================================================================ Sida 155 ================================================================================ Transkription: 151 ritade åt sig en fyrkant, 2 m:s sidor. De övriga, "kattorna" ritade var och en åt sig en trekant i ring omkring fyrkanten, samt ritade begynnelsebok- staven av sina namn i eg trekanterna. Alla skulle nu på en gång springa t.ex. 4 varv runt fyrkanten = stugan (stygw). Under tiden skulle jägaren försöka taga fast någon "katt", som då i sin tur blev "jägare". Om en "katt" hann efter 4 varv till sin trekant (vwq) = boet, så fick jägaren inte taga fast honom. (E. A-E. N.) ================================================================================ Sida 156 ================================================================================ Transkription: 152 ================================================================================ Sida 157 ================================================================================ Transkription: 153 407 VI Boll-lekar. 1/ pika grōp (Pika grop) Alla deltagare hade en pikanţşępa (pikankäpp), som var c:a 1 m. lång och 3-4 cm. tjock. Före lekens början bestämdes en till pikarę (pikare) d.v.s. han = ⊗ skulle med sin käpp skuffa en boll eller sten längs marken emot någons ben. De övriga deltagarna hade var och en en liten grop (= 0), i vilken ena ändan av käppen stacks. Deltagarna fingo slå undan bollen med sina käppar, men skulle på samma gång akta att inte pikaren stack sin käpp i någons grop, ty då blev denne pikare i sin tur (N. L. 5). Bild s. 154 1/a pika grōp (Pika grop) Lika ungefär som VI, 1., men i mitten fanns dessutom en grop, som kallades konųŋsgrōp (Konungsgrop) = ⊙ Vem, som ville, fick först vara pikare. Han skulle kasta ================================================================================ Sida 158 ================================================================================ Transkription: 154 V09 v Pika grop Nedervetil Bild 43 ================================================================================ Sida 159 ================================================================================ Transkription: 155 upp bollen i luften och ropa "krig i luften". De andra fingo slå till bollen så länge den var i luften, men efter det den fallit emot marken fick ingen av de andra röra den, ty då blev han pikare. Ropade pikaren åter "krig på land" så fick man slå bollen då den var på marken. I förra fallet fick man slå till den efter det pikaren berört bollen. Om pikaren fick bollen i konungsgropen, så lade han sin käpp ovanpå bollen, som låg i kungsgropen. Därefter samlade han ihop de andras käppar, ställde sig vid ett på förhand uppritat streck varest även alla andra stodo samt kastade käpparna utåt plan. Därefter tog han sin käpp och stack den i någon grop. De övriga deltagarna skulle springa efter sina käppar och springa tillbaka till någon grop. Den, som blev utan grop, blev nästa gång pikare. (N. V. S.). Bild s. 156 II ================================================================================ Sida 160 ================================================================================ Transkription: 407 156 Pika grop (I Utkast.) Nedervetil Bild 44 ================================================================================ Sida 161 ================================================================================ Transkription: 407 Bild s. 158 157 2) kast knaki (Kast Knaki) Deltagarna delade sig i tvenne partier samt ställde sig på var sin långsida om ett mindre hus t.ex. bastu. På förhand hade man bestämt t.ex. 10 lyror (lyror) Man kastade nu turvis över hustaket till det andra partiet, vars deltagare skulle taga lyra. Då bollen for över hustaket ropades det "Knaki". Om bollen föll ned på samma sida varifrån den kastats ropade man "olyckshändelse" (= o l i k s h e n d e l s e) Då ena partiet fått alla sina lyror sprang man runt huset till andra sidan för att p o l a (påla = bränna) de andra. d.v.s. kasta bollen på någon. Den som då blev träffad kom över till motståndarnas sida och hjälpte till där. Man fick rädda sig genom att springa till väggen där de voro fria. Man bytte nu sida och började leken på nytt. Om någon kastade dåligt över huset sade man att han var r a k o t t e k a s t (= dåliga till att kasta) (N.V.S.) ================================================================================ Sida 162 ================================================================================ Transkription: 158 407 Kasta knaki Nedervetil Bild 45 ================================================================================ Sida 163 ================================================================================ Transkription: 159 3/ slo lyrana (slå lyrorna) Deltagarna sälltrade (sęltrę) i början av leken om vem som skulle slå ut bollen. Det tillgick så, att var och en lade handen om en (kato) = sällträ, käpp. Den, som fick sin hand överst, kom till först att slå. Sedan detta gjorts kom man överens om lyrorna t.ex. 5 st. Den, som skulle börja slå, ställde sig nu vid ett streck samt slog ut bollen med katon. De övriga stodo spridda på plan samt skulle taga lyra. Den, som först fick 5 lyror fick då byta plats med den, som slagit och de övriga på planen fingo börja taga lyror från början. (N.L.S). Bild s. 160 4/ påla reg (Påla ring) Man ritade en ring på marken. Ringen var 4-6 m i diameter. Genom lekräkning bestämdes en till pålare (polare) = brännare. De övriga voro i ringen. Pålaren var utanför och skulle kasta en boll på någon av dem, som stodo i ringen. Träffade ================================================================================ Sida 164 ================================================================================ Transkription: 404 160 Påla ring Nedervetil Bild 46 ================================================================================ Sida 165 ================================================================================ Transkription: 161 det, så skulle den träffade taga bollen och försöka påla den, som stod utanför ringen. Träffade det, fick han el. hon stanna i ringen, annars måste den, som var i ringen och blev träffad, ut och tillsammans med den andre påla de andra. Leken fortsatte nu lika. Blev någon tröttnade, fick han spotta på marken, (spót o.v.s.e) samt sätta sig på sidan samt vila ett tag. Då endast några få voro kvar i ringen, brukade man gömma bollen i kläderna på någon av de utomstående för att liksom narra de, som voro i ringen, så att de inte visste vem som hade bollen Detta kallades "getingsboet" (dæ̨rtis bω̨e eller bω̨e o) ty man liknade getingsbon, då man gick framåtböjd låtsande hålla i bollen. Den första, som blev pålad, blev nästa gång pålare. (N. G. S.) 5) tre man eŋel (Tri man engel) I leken fun- nos endast tre deltagare, vilka samtrade med ================================================================================ Sida 166 ================================================================================ Transkription: 162 varandra d.v.s. placerade sina händer på ett sällträ. I tur och ordning lades händerna på varandra. Den översta och understa blevo uppsän- dare (opsändarę) den mellersta blev slåare. (slóarę). Uppsändarna stodo på ett avstånd av 30-40 m från varandra bakom ett streck. Slåarn ställde sig först mitt emot den ena uppgivaren samt slog ut bollen och sprang över till andra sidan samt gjor- de lika här. Lyckades den andra taga lyra, så blev han i sin tur slåare och den förre blev uppgivare. Den uppsändare som lyckades påla (=bränna) slåarn medan denne sprang blev även slåare. (N.L.S.) 6/ konungsbol (Konungsboll) Deltagarna valde två konungar åt sig. Dessa sällträde med varandra. Den som kom överst fick först börja välja manskap åt sig. d.v.s. tog första mannen. Den understa fick åter börja slå. Dessförinnan bestämdes lyrorna (lyrona) ================================================================================ Sida 167 ================================================================================ Transkription: 163 407 d.v.s. efter huru många lyror det blev ombyte av sida. t.ex 2 lyror. Konungen hade t.ex. 4 slag, de övriga hälften mindre. En av motpartens sida var uppsändare. Man slog med sällträ och skulle springa för bästa slaget 30-40 m. längre bort till målet (m o r e) samt sedan tillbaka till måret (m a r e) varifrån man slagit. Blev man pålad medan man sprang, blev det ombyte av sida. Man fick tag taga upp bollen och försöka hin- na påla någon av den andra sidans deltagare förrän dessa hunnit till målet eller måret. Lyckades det så var man inne d.v.s. fick slå och nya spel började d.v.s. inga lyror från det föregående räknades (N. L. S.) Bild s. 164 17/ a b a, b i b a, d a r a, k a k a, h a s t e, f o r e, s v i n e, e n r i s b r e n a r e / 17 ba, biba, dora, kaka hästen, fåret svinet enrisbrännare) Man ritade första bokstaven till dessa namn på marken i en rad, lika många som antalet deltagare. Man ställde sig i en rad ================================================================================ Sida 168 ================================================================================ Transkription: 407 164 Aba, Biba... Nedervetil Bild 47 ================================================================================ Sida 169 ================================================================================ Transkription: 165 framför bokstäverna. En av deltagarna vanligtvis A. hade en boll i handen, ropade någons namn t.ex. Dora och kastade bollen samtidigt på den bokstaven. De andra sprungo undan medan "Dora" fångade bollen, men måste stanna då han ropade "boll stoj" (bol stor). D. skulle nu påla någon. Träffade det skulle denne åter taga bollen och ropa samt påla. Träffade det inte så fick D ett streck ovanom sin bokstav. Strecket kallades (klępę) kläpp = barn. Alla ställde sig nu vid strecket och D kastade bollen. Hade någon fått t.ex. 5 kläppar så var han bort ur spe- let. Den sista som blev kvar var segrare. (N. N, S.) 8) skųt soldata (Skjuta soldater) Två deltaga- re valdes till skųtarę el. poƀara (skjutare el. pålare). Dessa sälltrade med varandra. Den översta fick först välja en av deltagarna till sin soldat. Därefter fick den andra o.s.v. Soldaterna ställdes upp i två rader. ================================================================================ Sida 170 ================================================================================ Transkription: 407 166 Raderna voro 20-30 m. från varandra och soldaterna stodo med sidan utåt mot den andra raden. Avstån- den mellan soldaterna bestämdes på förhand t.ex. 2 m. Skutarna stodo bakom sina rader och kastade en boll emot motståndarens soldater. Träffade det, så skulle den soldaten springa över till motsatta sidan och ställa sig där i raden. Den skutaren segrade som fick motståndarens alla soldater över till sin (och kastat sista gången) sida. Skutarn fick pyla medan soldaten sprang. Träf- fade det så måste soldaten komma tillbaks. Sol- daterna fingo inte vaka s d.v.s. inte röra sig, endast høvę (huvudet) Om ena skutaren fick lyra, så fick han välja en soldat från andra sidan. (N. V. S.) 9/ skvęvobol (Skvivonboll) Deltagarna sällskade. Den översta blev opsęndarę (uppsändare), den understa baklokarę (bakklockare) och de övriga däremellan blevo sløarę (slåare). Man ritade två mårę (streck) ================================================================================ Sida 171 ================================================================================ Transkription: 407 167 Pika grop Esse Bild 48 ================================================================================ Sida 172 ================================================================================ Transkription: 168 med 20-30 m:s mellanrum. Uppsändaren och slåarna ställde sig vid ena målet. Varje slåare hade första gången två slag sedan endast ett. Man slog med en karto (ett sällträ). Sedan skulle man springa till det andra målet. Lyckades uppsändaren påla den som sprang, blev denne uppsändare. Var det åter vaktklockaren, som pålade så blev han i dennes ställe. Den som sprang, fick stanna i mitten och fiska (fiska) d.v.s undvika att bliva pålad. Det gällde att vara slåa- re så länge som möjligt och springa mellan målen. (N.K. 5) Bild s. 167 1/b pika graba (Pika grop) Ungefär lika som VI, 1, men i början stucko alla deltagare sina käppändar i kungsgropen (lika som 1/a). Bollen lades ovanpå käppändarna, var- efter bollen kastades upp i luften. Alla sprungo nu och togo en grop. En blev utan och han blev utsedd till pikare (pikare) Groparna voro ================================================================================ Sida 173 ================================================================================ Transkription: 169 407 1-2 m. ifrån kungsgropen. Ifall bollen var mer än 5 m. ifrån kungsgropen, fick pikaren kasta bollen emot någon av deltagarna. Den, som blev pikare, blev träffad, (E. H. K.) 4/a bręn haga (Bränn hage) Ungefär lika som VI, 4. Den, som blev bränd i ringen, tog bol- len och ropade "boll stå". Den, som stod utanför, fick då inte röra sig. Blev han nu i sin tur bränd så fick den, som var i ringen, stanna där. Den, som sist blir inne, blir i nästa spel ute. (E. H. K.) 10/ gryt (Gryta) Motsvarade leken bollskola i södra Fin- land. En deltagare valdes till sändare (sęndar) och ställde sig vid strecket A, och kastade lyror till deltagarna, vilka stodo i första radens rutor 1, 2, 3, 4 o.s.v. Den, som fick lyra, fick stiga ett steg bakåt. Sändaren kastade i tur och ordning till alla. Den, som först kom till grutan (G) kallades grytöraren (grytøran) och fick byta G 1 2 3 4 A 6 st. ================================================================================ Sida 174 ================================================================================ Transkription: 170 plats med sändaren. Leken börjades nu på nytt. (E.F.K.) 2/a kast övę tạk (Kasta över tak) Ungefär lika som VI, 2. Bollen måste dock taga i taket och rulla ned på motsatt sida; man fick ej kasta direkt över. Efter t.ex. 3 lyror, bestäm- da på förhand, fick det ena partiet springa över till runt huset andra sidan och kasta bollen från denna sida. Det andra partiet måste då snabbt skynda sig till andra sidan, och leken började på nytt. (E. H: K.) 11) kasta bolęn i rįg (Kasta bollen i ring) Deltagarna stodo i en stor ring, 4-5 m. ifrån varandra samt kastade lyror åt varandra Råkade någon inte få fatt i bollen, kom han bort från leken. Den som slutligen blev kvar, var vinnare (vįnarę). Det kallades att bliva bränd eller dö (bręnd eller dǿ) då man inte fick lyra. (E.A.S.) ================================================================================ Sida 175 ================================================================================ Transkription: 171 7/a Konungabol (Konungaboll) Ungefär lika som VI 6. Före spelets början bestämde man även huru långt man skulle spela (förrän det blev ombyte till) T.ex. 50, 75 eller 100 poäng eller snören (snøre). Under spelets gång betydde 1 snöre när bollen rullade utmed marken och man tog fatt den på detta sätt. I fall bollen studsade en gång mot marken och man sedan fick tag i den kallades det backstumpa (bakstømpa) och motsvarade 6 snören. Då man tog lyra (lēra) fick man 12 snören. I fall bollen studsade flere gånger kallades det kopelstumpa. (kopelstømpa) Det parti som efter t.ex. 5 spel el. omgångar fått högsta antalet snören hade segrat. (E.H.K.). ================================================================================ Sida 176 ================================================================================ Transkription: 172 ================================================================================ Sida 177 ================================================================================ Transkription: 407 VII Slå- och Kastlekar. 1/ Slå filp (Slå filp) Varje deltagare hade en 3/4 aln lång käpp Till en början skulle man sentar vem som ska byra d.v.s. var och en tog tag om en och sam- ma käpp så att händerna lades på varandra. Den, som kom överst fick börja. Följande i ordningen skulle kasta in filpen. Filpen var c:a 15 cm lång. Den, som var i turen ställde sig invid en ring, som ritats på marken. Ringen var c:a 2 käpplängder i diameter. Stundom stack man en käpp i jorden för att markera mitten. Käppen hölls i handen snett nedåt bakåt riktad och filpen var lagd på handen lutad emot käppändan. Filpen kastades något upp i luften samt slogs till med den andra ändan av käppen De övriga, som stodo spridda på plan, skulle med sina käppar försöka slå emot filpen. Lyckades det så fick han t.ex. 5 alnar. Före lekens början hade man kommit överens 173 schema på bilden Se sid 179. (Bild s. 174) II ================================================================================ Sida 178 ================================================================================ Transkription: 409 174. Slå filppa (II. alnar) Nedervetil Bild 49 ================================================================================ Sida 179 ================================================================================ Transkription: 175 om huru många alnar el. käppar man skulle slå t.ex. 25 el. 50. Den som nu var i turen skulle från den plats pilpen fallit försöka kasta in den i ringen. Lycka- des det så blev det hans tur att stå vid ringen. Men lyckades den, som stod vid ringen, slå till pilpen, så fick han räkna sig till godo det antal käppar som rymdes mellan ringen och den plats där pilpen fallit. Då man slagit hela antalet alnar el. käppar, skulle man börja slå k a n o r (kannor) 10 el. 15 st. Pilpen skulle luta emot käppen inom ringen så att ett stycke av pilpen var ovanom käppen. Med pilpkäppen skulle man nu slå till denna övre del så att pilpen flög ett stycke upp i luften och sedan slog man till den från sidan så pilpen flög utåt plan. Ett an- nat sätt, ifall ingen käpp i ringen fanns, var att gräva en liten grop och pilpen lades på marken med ena ändan ovanpå gropen. På denna ända slog man nu till på samma sätt. Den, som först slagit alla kannor, hade segrat ================================================================================ Sida 180 ================================================================================ Transkription: 407 176 Tälp (III Kannorna) Nedervetil Bild 50 ================================================================================ Sida 181 ================================================================================ Transkription: 177 407 Men den, som slutligen blev ensam kvar, fick till straff trinta (trinta) på en fot (d.v.s. hoppa på ett ben. Sin käpp skulle han ha på ryggen mellan armarna Den bästa d.v.s. segraren slog ut filpen och den sämsta skulle nu trinta tre varv runt om filpen och käppen vid ringen utan att vila. (N. 17. H.) 1/a filp (Filp) Pojkarna lekte filp nuförtiden så, att till först slogos ungefär 10 i filp vilket mot- (Bild s. 174 II) svarade alnar. Sedan slog man 20 kōnor (Bild s. 176 III) (=kannor) samt dessutom 30 i laŋsūrmjölk (långsurmjölk). Kannorna slogos så, att filpkäppen hölls i vågrätt läge från ena ändan. På andra ändan lades filpen i tvärläge. Den skulle nu kastas något upp i luften och sedan slås till med käppen. Långsurmjölken slogs så att filpen hölls i med vänster hand, som var något uppåtlyftad. Filpen fälldes ned, varpå den slogs utåt plan med käppen ================================================================================ Sida 182 ================================================================================ Transkription: 407 178 Filp (I Uppkast) Nedervetil Bild 51 ================================================================================ Sida 183 ================================================================================ Transkription: 179 Om man stod invid käppen, som var instucken i jorden, Obs! ring användes ej numera, samt icke träffade pil- pen med käppen 3 gånger så fick man gå ut och ta emot. Detta kallades att pönka ut sej eller (pönk=bom) pönka (pönka ut sig.) I början av pilp så drog man up ett streck 5-6 m från käppen i jorden Alla stodo invid strecket samt kastade sina käp- par emot käppen i jorden. Den som kom närmast fick börja. De andra kommo i den tur och ordning deras käppar lågo. Detta kallades opkast (Bild s 178) I (uppkast) Man hade dock tillåtelse att taga upp sin käpp och göra än ett uppkast. Ifall de utomstående på planen togo emot pilpen med sina käppar räknades 10 till godo, tog man emot med kroppen räknades 5 Vid pönk räknades detta som slag om man icke nåd- de till pilpen då man med foten fast intill käppen i jorden samt med egen käpp icke nådde till pilpen Om någon ute på plan fick lyra med händerna om ================================================================================ Sida 184 ================================================================================ Transkription: 180 V07 v Fölp (IV Trinta) Nedervetil Bild 52 ================================================================================ Sida 185 ================================================================================ Transkription: 181 407 (Bild s. 180) IV filpen, så var han genast ut ur spelet d.v.s. han hade segrat. Trint kallades nuförtiden kire (kiri), säkert taget från finskan. Det tillgick även så att segraren slog ut filpen. Den sämsta i leken skulle nu taga filpen i munnen samt på ett ben hoppa från den plats filpen legat till käppen i jorden. Under hela vägen gick segraren bakom och skuffa- de med sin käpp den som hoppade, i ryggen samt sade: "kiri, kiri" (N. L. 5). 2/ slo tæggl (Slå käggel) Deltagarna voro två samt hade var och en 12 st kägglor, som voro 20-30 cm höga och 10-15 cm tjocka. Två av kägglorna voro något längre Dessa kallades kwn o. frwę (kungen och frun). Stundom voro de försedda med hunden. Kägglorna ställdes nu i tvenne rader 15-20 m. från varandra samt med lika stort avstånd (= glæst) = mellanrum = glest mellan kägglorna Kungen och frun fingo placeras där man själv ville ================================================================================ Sida 186 ================================================================================ Transkription: 182 Varje deltagare hade 2 kägelkartor (=käggel- kartor = käppar) som voro lika långa som avståndet mellan två kägglor. Deltagarna stodo bakom sina käggelrader. Turvis kastade man de båda två kartor emot motståndarens kägglor och försökte få omkull så många som möjligt. Ifall någon föll omkull (= vräktes omkull) så fick ägaren taga upp den och kasta den över till motståndarens sida samt på samma gång försöka få någon av dennes kägglor omkull. Lyckades det så fick han sin käggla till- bakakastad. I motsatt fall ställde motståndaren upp kägglan som fortsättning i sin egen rad. Ifall kungen föll måste man kasta den jämte 3 kägglor över till motståndaren. Frun tog 2 st. kägglor med sig. Man höll på tills endera raden var slut. Motståndaren, som vunnit alla kägglor, var då segrare (N. A. H.). ================================================================================ Sida 187 ================================================================================ Transkription: 407 183 Kasta hästsko Nedervetil Bild 53 ================================================================================ Sida 188 ================================================================================ Transkription: 407 184 Bild s. 183. 3/ kast hestsko (Kast hästsko) Leken kunde antingen ske med en käpp eller två käppar instuckna i jorden. I förra fallet stodo deltagarna 5-8 m ifrån käppen invid ett streck samt kastade i tur och ordning a/ alla hästskor, en i sänder, emot käppen samt försökte U = 5 få hästskorna omkring käppen. För varje sådant kast fick man 5. Kom hästskon att fall snett emot käppen b/ så fick man 3. Om hästskon åter föll ovanpå käppen så = 3 var det 10. Före lekens början kom man överens om huru många hästskor man skulle använda t.ex. 20 st. samt c/ Den segrade som kom upp till det högsta antalet (N.V.S. = 10 Lekte man med två käppar så voro dessa på ett av- stånd av 5-8 m. från varandra. Deltagarna vanligen två eller lika många på var sida stodo bakom sin käpp invid vilken ett streck var draget. Turvis kastade man en hästsko emot motståndarens käpp. Reglerna annars lika. För att käppen skulle vara inom en hästsko, så måste käppen vara inom den linje som tangerade hästskons ändar. (N.W.S.). ================================================================================ Sida 189 ================================================================================ Transkription: 185 Slå triss Nedervetil Bild 54 ================================================================================ Sida 190 ================================================================================ Transkription: 186 4) Klava klink (Klava klink) Lektes i fä- huset då korna voro borta. Genom lekräkning bestämdes en till kurare. Han ställde sig med ansiktet emot en dörr, räknade till tio och sade sedan: klava, klava klink, klank Hör till nu kombar ja (Klava, klava klink klank IV A. nu kommer jag.) Samtidigt slog han med en käpp Blindbockslekar emot dörren. De övriga sprungo under tiden i gömman i något av båsen, en i varje bås. Kuraren skulle nu vända om sig samt med ögonen fast kasta käppen längs gången. Föll käppen ned vid ett bås, där en deltagare var gömd så blev denne i sin tur kurare; i annat fall fick samma bliva ånyo och deltagarna gömde sig i andra bås (N. N. S.) Bild s. 185 5) slo tres eller kopel tres (Slå eller kopel träss) Man delade sig i två partier. Var och en hade en c:a 1 m. lång käpp. En av deltagarna hade en trissa som ================================================================================ Sida 191 ================================================================================ Transkription: 187 407 var 30-40 cm. i diameter 3-5 cm. tjock. Den skulle kas- tas längs marken emot motståndarna, vilka skulle försöka stanna trissan genom att lägga ned sina käppar på landsvägen. Där trissan stannade, därifrån fick motståndarna kasta den åt motsatt håll. Det gällde att jaga motståndarna bakåt. Avståndet mellan partierna var 20-30 m. Man fick inte slå till trissan Vanligtvis var man 2 på var sida (N. L., S.). 2/a slọ trọvgọbər eller pẹkə kǟgẹl (Slå tröga gubbar eller picka käggel) I huvudsak lika som VII, 2, men kägglornas antal var 6 och man hade endas en längre käggla, vilken föreställde "Kungen" och som skulle ställas mitt i raden. (T. H., S.) 6/ kast kǟgẹl (Kasta käggel) Genom lek- räkning utsågs en deltagare till "piskare" (pɪskər) ================================================================================ Sida 192 ================================================================================ Transkription: 188 Man hade en käggla, c:a 10-20 cm lång och 3-5 cm. i diameter. Ovanpå ett vedträ (vędatrę) lades ett c:a 1. m. lång bräde i sned ställning och ovanpå brädet, på den högre ändan, ställdes kägglan. 7-10 m ifrån vedträet, parallellt med denna, drogs ett streck. Deltagarna stodo bakom detta och kastade i tur och ordning en käpp c:a 1 m. lång, emot kägglan samt försökte få omkull den. Den, som kastat skulle sedan springa efter sin käpp. "Piskaren", som stod bredvid kägglan med en lång kvist i handen, skulle passa på och ställa kägglan att stå varefter han skulle slå till den, som kastat, förrän denne hunnit fatta tag i sin käpp. Lyc- kades piskaren slå, så blev den slagne i sin tur pis- kare. (E.H.K.) b/a kast tşggęl (Kasta käggel) Ungefär lika som föregående VII, 6. men man hade två ================================================================================ Sida 193 ================================================================================ Transkription: 707 189 måren (m a r e) = streck, det första (b) 5 m. ifrån kägglan, det andra (a) 10 m. därifrån. Käpparna, med vilka man kastade omkull kägglan, voro c:a 1 m. långa. "Piskaren" hade en c:a 2 m. lång kvist i handen och fick slå först då man kommit över sträcket b. Då man hunnit till sin käpp, behövde man inte springa tillbaka utan fick stanna bredvid den, men fick inte röra sig från stället, i så fall blev man piskade. Käggeln måste kastas över den ring, som (och "piskare") var ritad bakom ställningen, i an- nat fall om den blev in i ringen, blev den som kastat genast "piskare". Bild s. 185 5/a slo tres (Slå triss) Deltagarna voro delade i två partier. Lektes på samma sätt som VII 5 men man fick slå emot trissen så den rullade åt motsatt håll. Vid lekens början hade man ett streck över vägen som mål och varifrån man ================================================================================ Sida 194 ================================================================================ Transkription: 190 sedan räknade vilket parti vunnit. (E. H. K.) Bild s. 183. 3/a kast hestsko (Kasta hästsko) Ungefär a/ [ILLUSTRATION] = 10 lika som VII, 3 men ena partiet kastade först alla sina hästskor, var och en hade lika många b/ [ILLUSTRATION] = 5 t. ex. 2 st. a/ motsvarade 10, b/ 5, c/ 100 Efter t. ex. 5 omgångar segrade det parti, som fick största c/ [ILLUSTRATION] = 100 talet (E. H. K.) 7/ kast pedreg (Kasta pedring) Ungefär a/ [ILLUSTRATION] = 10 lika som föregående VII, 3/a men man kastade velocipedringar, kasserade yttre gummin. Man kastade b/ [ILLUSTRATION] = 5 från ett sträck 5-10 m. ifrån en käpp, instucken något i marken. Gummiringen hölls i med ena handen c/ [ILLUSTRATION] = 25 var och en kastade 5 eller 10 ggr. a/ = 10 b/ = 5 c/ = 25 Den som fick sammanlagda högsta poängantalet, blev segrare (E. H. K.). ================================================================================ Sida 195 ================================================================================ Transkription: 407 191 8/ slo konk (Slå kånk) Deltagarna ställ- de sig på ett led efter längd. Den längsta fick börja. Med en spölo (spølø) eller sällträ (=säłträ) av det utseende som figur a) utvisar slog man emot en konk (k o n t ʃ i) se fig b), som låg i en på marken ritad fyrkant. 50 cm:s sidor Man slog emot kånkens spets så att kånken flög något upp i luften, varefter man slog till den med flatsidan av sällträet. Lyckades detta fick den som slog 2 poäng. Lyckades man inte slå med bredsidan, så fick man endast 1. Före spelets början kom man överens om ett visst tal t.ex. 25. Den segrade som först kom till detta tal. Deltagarna ute på plan försökte taga fatt i kånken. Fick någon lyra fick han 10. Den, som var i turen, skulle nu kasta in kånken i fyrkanten från den plats, kånken fallit ned. Lyckades det kommer han in och fick slå. Man slipper även in och slå om man, från a) 15 cm 1/2 m b) 3 cm 3 cm 10 cm c) 50 cm 50 cm ================================================================================ Sida 196 ================================================================================ Transkription: 192 407 Kastkäpp el. käggel böcker Esse Bild 55 ================================================================================ Sida 197 ================================================================================ Transkription: 193 den plats kånken fallit ned, kunde hoppa in i rutan. (E. A. S.) 9/ kast sip el. kast tşøkał (Kast sipp (= kalv) el. Kast käggel) Ungefär lika som III, 2. Kägglorna voro 8-10, Käpparna 2-3 Först kastades käpparna från A-strecket. Fick man en käggla alldeles ut från d området, motståndarens, så fick han ställa sig vid B-strecket och kasta käpparna därifrån. Blev en käggel omkullslagen, men stannade inom d-området kallades den sipp = kalv, emedan en sådan käggla var mycket svår att sedermera få bort ur d. Då alla kägglor slagits ut från ena deltagarens d-område, så räknades den andra deltagarens kägglor som stodo samt sipparna. Motståndaren hade då tappat = (= förlorat) så många kägglor. (E. A. S.) [Diagram to the left of the text:] A 10m B d 10m C 0-0-0-0-0-0-0-0 5-10m 0-0-0-0-0-0-0-0 C d 5m B 5m A ================================================================================ Sida 198 ================================================================================ Transkription: 194 407 VIII Sommarlekar. 1/ b a n d t j i n k o (Bandtjinko) En gunga gjord av rep kallades bandtjinko. Man band fast ett rep vid en tjock trädgren så att en slinga upp- stod och så att denna var på lämplig höjd från mar- ken c:a 3/4 m. Ett 1/2 - 3/4 m. långt bräde lades i slin- gan och så var gungan färdig. Man kunde sitta eller stå på denna tjinko, men mera än en person höll den ej. (N. G. S.) 2/ b a k a v i r a (Bakvirra) Man lade ett tjockt utskottsbräde på en c:a 1 m. hög avsågad kraftig stubbe; slog en tamp igenom mitt- punkten av brädet. Två gossar lade sig nu framstupa på brädets ändar, höllo sig stadigt fast samt begynte springa runt åt samma håll så att brädet snurrade runt (E. A. B.) ================================================================================ Sida 199 ================================================================================ Transkription: 195 2/a v i r m a r e (Virrmärren = -hästen) Ungefär liknande lek som VIII 2, men lektes om vintern på isen. Brädets ena ända var med en tamp fäst vid en påle i isen. Vid brädets andra ända hade man bundit fast en trähäst med en meda under. En satt på hästen och en annan stod vid stolpen och snur- rade runt brädet eller stången. (E. A. B.) ================================================================================ Sida 200 ================================================================================ Transkription: 196 IX Lekräkningar Man använde lekräkningar då man skulle utse någon av deltagarna till t.ex. kurare e.dyl. Alla deltagare bildade en ring samt sträckte fram båda knytnävarna. En av deltagarna räknade då högt lekräkningen samt slog med sin knutna näve på deltagarnas nävar ett slag för varje ord i lekräkningen. Den sista i lekräkningen föll bort. Så fortsatte man tills en slutligen blev kvar, vilken då blev den utsedde. 1) elen, selen, sebole, sere sebole, seesan, knor (N.N.S). 2) papa gran rek te stan tjöpte snus för en lus kokte sopa åv en lopa ================================================================================ Sida 201 ================================================================================ Transkription: 197 dęt vąr pąpąs bęstą sopą (N. V. S.) 3/ nı̄sı̄ kısı̄ smı̄dęn smąn ądęrton hąmąrı̄ hądę hąn ęt pąr strympor ęt pąr skor dęt vąr nı̄sıs hęlq bō (N. B. H.). 4/ ępęl pępęl pı̄ron pąron pąf krokąn sạt po tạlęgręn hąn sạ ęt hąn sạ tū utę skąl du blı̄vą nū, ęust du (N. V. S.) 5/ kạtęn sạt po ęu n jrm golv rękną ręt so blı̄r dę tolv 1-2-3-4 — 12 (bort). (N. V. S.). 6/ ı̄bı̄dı̄, bı̄bı̄dı̄, sı̄bı̄dı̄ sęrę ı̄bı̄dı̄ bı̄bı̄dı̄ knądą (N. V. S.). ================================================================================ Sida 202 ================================================================================ Transkription: 198 7/ e̱na fe̱na, fi̱ka fo̱ka vandis no̱ka, snik snak e̱not bo̱l e̱pel pe̱pel pilum pa̱lum puf u̱t (T. C. H.) 8/ anika danika dros vibla vabla vo̱s hek vek veligsek go̱ du i din e̱gen knu̱t u̱t (T. C. H.) 9/ e̱nte̱n, te̱nte̱n, te̱rika, me̱nte̱n ison tison tape̱li vison e̱len, te̱len klo̱t (E. H. K.) 10/ hison tison vapula vison e̱rin kle̱rin klo̱t siom piom, paum le̱kare vasta sin ny (E. H. K.) ================================================================================ Sida 203 ================================================================================ Transkription: 199 11/ rɛp rɛp skrapabɛin var va du do ja va hɛim ja va i lintɛmosa o ploka pinloja (grodlarver) i posa to ja kom ti storstɛin so had ja trɛtiɛin to ja kom ti lilstɛin so haft ja ɛin to ja kom hɛim so had ja int na (E. H. K.) 12/ vipa vapa fjelatrapa go ut i anans lada o jøra stor skada bit i stik, bit i stro dɛn som domɛn falɛr po han skal ut ɛut jɛnom dørɛngo (E. H. K.) ================================================================================ Sida 204 ================================================================================ Transkription: 200 13) isika, tisika, lonton, tonton simeli, maka koterikaka vadin stila rotan totan pois (E. Hh. K.) 14) När jag gick på Stockholms gata hörde jag en klocka slå. Huru många slog hon då? t.ex 10. (E. H. K.) 15) När jag gick på St-holms gata mötte meij (męiɛ) en pepparkaka Huru många prickar var på den då? (E. B. K.) 16) När jag gick på St-s bro mötte meij (męiɛ) en trasig sko Huru många hål var på den då? (E. F. N.) ================================================================================ Sida 205 ================================================================================ Transkription: 201 17/ Klas gick på kalas slog sönder 19 glas när Klas kom hem fick han bas så att hela rompan (rompan) gick i kras (E. H-k.)