================================================================================ AI-TRANSKRIBERING: SLS_397_uppteckning_1.pdf ================================================================================ Datum: 2026-08-03T08:35:29.576760 Modell: gemini-3.1-pro-preview Temperature: 0.0 Thinking level: Minimum (128) Media resolution: High Request delay: 0.5 ================================================================================ ================================================================================ Sida 1 ================================================================================ Transkription: 1. Reseberättelse ================================================================================ Sida 2 ================================================================================ Transkription: Reseberättelse. Den 25 maj 1929 reste undertecknad med S/S Lovisa från Helsingfors till staden Lovisa, för att därifrån ännu samma dag med cykel begiva sig till socknarna Strömfors och Pyttis. Ändamålet med resan var, att för Svenska Litteratursällskapets räkning, samla allmogens idrotts- och andra lekar under en tidrymd av 6 veckor. Första haltpunkten efter staden Lovisa blev hos lärar Vickman i Tessjö. Lärar V. var mig mycket behjälplig i flere avseenden. I säll- skap med lärar V. besökte jag flere personer vilka voro utrustade med gott minne och vilka ådagalagt intresse för idrotts- och andra lekar. Resultatet gott. Detta hände på lördag efter- middag den 25 samt på söndag förmiddag den 26. V. Då jag hörde att en fest skulle för- anstaltas på Lustigkulla, cyklade jag på ef- termiddagen till Kulla folkskola, där jag emottogs av lärarinnan fröken Engström. Hon ledsagade mig till festplatsen, en allmän mötesplats för ungdomen. Men till min stora häpnad dansades det hela kvällen moderna danser till tonerna från en harmonika och en mandolin. Någon enstaka gång någon äldre dans såsom polka, men då mycket ogärna. Såväl fröken E. som undertecknad försökte få till stånd föranstaltandet av lekar, men utan resultat. Man ansåg det föråldrat och barnsligt. Stannade över natten på Kulla folkskola. Träffade, måndagen den 26, lärar Hagman, som blev mycket intresserad av samlandet av lekar. ================================================================================ Sida 3 ================================================================================ Transkription: Lärar H. samlade folkskolebarnen och lät dem leka sina egna lekar, vilka jag fo- tograferade med den mindre kameran 6,5 x 11. Den 28 följde mig lärarna V. och H. till olika personer i trakten och i när- gränsande byar såsom Björkas och Marby. Följande dag den 29 samlade lärar V. i sin tur skolbarnen i Tessjö samt hade dem att leka allmogens lekar. Med den stora kameran tog jag flere bilder (6 st), av vilka de flesta lyckades. For på eftermid- dagen in till Lovisa stad och avtalade med fotografen, handlanden Lindberg om framkall- ningen av fotografier och plåtar. På grund av plåtarnas stora format 13 x 18, fanns ej till- gång till så stor ram. Till följd härav kunde herr L. endast framkalla plåtarna ej kopiera dem på papper. Torsdagen den 30 besökte jag Kulla gård vars ägarinna fru Grahn var synnerligen vänlig och tillmötesgående. Genom fru G. er- höll jag flere värdefulla upplysningar och re- kommendationer till de flesta personer i Ström- fors socken. Den 31 for jag med lärar H. till skär- gården. I byn Bullers på Vaahterpää landet hade en karl skjutit sig och skallgång gjor- des för att söka liket. De flesta fiskare i skärgården voro samlade. Deltog själv i skallgången, men passade på och utfrågade i tur och ordning alla deltagare angående deras kännedom om lekar. Resultatet till- fredställande. Cyklade den 1 juni till Tessjö och besökte de gamla gummorna och gubbarna på Kommunalhemmet samt några andra ================================================================================ Sida 4 ================================================================================ Transkription: ställen i omnejden. Genom fru Grahn hade underteck- nad turen att bliva inbjuden på bröllop till Vaahterpäälandet. En fiskare Ahonen firade sitt bröllop på föreningshuset och hela fiskarbefolkningen var inbjuden. På grund av regn måste bröllopet hela tiden försigå inom hus. En gammaldags stordans "fyrkanten" dansades samt tvenne brudlekar lektes. Resten av bröllopet gick i jazzens tecken. Hade väntat mig gamla seder och bruk samt särskilda samt litet flere bröllopslekar, men förgäves. Några fotografier kunde icke tagas. Den 3 besökte jag byarna Kytala, Lappom och Björnvik. Besökte flere olika personer och erhöll ett rikligt tillskott av lekar. Under de närmast följande dagar- na besökte jag flere gånger ånyo ovan- nämnda byar. Knäppte flere bilder av kraft- och vighetsprov. Ungdomen i dessa byar lyckades jag ej få samlad emedan avstånden emellan de olika ställena voro mera stora, samt vädret var icke riktigt gynnsamt dessa dagar. Men man lovade mig, att om jag komme tillbaka mid- sommartiden, skulle man föranstalta en fest och ungdomen lovade klä ut sig i allmogedräkter. Den 10 for jag genom Marby till Lill-Abborfors där jag besökte några ställen. Följande dag vidare till Strömfors bruk där jag besökte alla de gamla smederna, vilka hade rätt mycket att förtälja. Stan- nade i Strömfors till den 13 och bodde under ================================================================================ Sida 5 ================================================================================ Transkription: 5 denna tid hos disponent Lindgren. Såväl herr som fru L. gåvo mig flere tillägg samt värdefulla upplysningar. Besökte även pastor Vallin, vilken jag tidigare blivit bekant med på bröllopet i skärgården. Pastor V. berätta- de själv flere lekar samt gav mig namn på flere personer dem jag skulle besöka under min färd genom socknen. Under min vistelse i Strömfors tog jag bilder av olika lekar. I några av lekarna voro personerna ut- klädda i folkdräkter. Den 13 reste jag norrut till Finnby och Näsby. Besökte riksdagsman Kullberg, men denne var ute på resor. Hans hustru visste dock mycket att berätta, samt gav mig flere goda anvisningar på personer, vilka jag se- dan besökte. Skickade med posten plåtar och filmrullar till Lovisa för att framkallas. Reste följande dag vidare till Vår- by och Kungsböle. Ungdomsföreningens ordfö- rande Sven Stenvall samt häradsdomare Ståhls voro synnerligen intresserade och sam- lade bygdens ungdom om kvällarna vid före- ningshuset. Ehuru väderleken icke alltid var den lämpligaste för fotografering lyckades jag dock avporträttera en hel mängd lekar. Den 15 cyklade jag till Svenskby och besökte de få svenskar som där voro bosatta, ty själva byn råkade vara så gott som full- ständigt finskspråkig trots namnet. Lyckades ej heller få någonting nämnvärt i denna trakt. Söndagen den 16 for jag i bil till Hindersböle i Lappträsk socken där Östra Nylands sångfest var föranstaltad. Där sam- lades nämligen innevånarna från hela östra Nyland speciellt från Strömfors och Pyttis socknar, som lågo närmast intill. ================================================================================ Sida 6 ================================================================================ Transkription: Riksdagsman Kullberg skulle hålla tal på festen, och jag ville gärna samman- träffa med honom. Herr K. blev intresserad för saken, i synnerhet som han själv sam- lat liknande. Men på grund av för mycket ar- bete hade han icke tid att sammanträffa med mig förrän de första dagarna i juli. Råkade på festen lärar Hildebrand samt stor- bonden Danielsbacka, båda från Pyttis. De på- minde sig flere lekar samt lovade hjälpa mig då jag skulle anlända till Pyttis. Fastän de flesta av festens deltagare voro utklädda i folkdräkter dansades varken folkdanser eller lektes några lekar. Enbart modern dans. Stannade i Vörby och Kungsböle ännu ett par dagar och besökte flere ställen samt knäppte bilder av såväl de mindre barnens som ungdomens lekar. Den 18 på morgonen cyklade jag över till Kyrkobyn i Pyttis socken. Besökte lärar Karling, som gav mig flere adresser på personer vilka jag skulle besöka. Stannade än- nu följande dag i byn. Tog fotografier av olika lekar. Ringde till Lovisa och frågade herr Lindberg huru fotografierna lyckats, men fick det svaret att alla voro underexponerade och att jag skulle öka såväl på bländare som tid. Jag förklarade att jag följde tabell och de råd jag fått av herr Nyblin i Helsingfors. Herr L. lovade att tillsammans med en expert undersöka ifall felet skulle ligga i plåtarna. Fortsatte min resa den 20 till Vester- by och tog in hos storbonden Edvard Danielsbacka, vilken jag träffat i Hindisböle. Han var synner- ligen intresserad av samlandet av idrotts- och andra lekar. Herr D. hade inom ungdomsföreningen ================================================================================ Sida 7 ================================================================================ Transkription: 7. försökt hålla intresset för de gamla lekarna och danserna uppe genom att såväl om vin- tern som sommaren anordna om kvällarna sammankomster där enbart lekar och danser föranstaltades. Detta var ett utmärkt gott till- fälle för mig att få ungdomen samlad i folk- dräkter och få olika lekar fotograferade. Skickade med posten plåtarna in till Lovisa samt ringde upp herr L. och frågade huru dessa lyckats. Han förklarade då att plåtarna måste säkert vara gamla minst 10 år förlegade plåtar samt för den skull förtorkade. Jag bad honom sända mig 4 dussin goda plåtar med det snaraste. Tog av den- na orsak mestadels fotografier med den mindre fo- tografieapparaten. Besökte tillsammans med herr D. de fles- ta bondgårdarna i Vesterby, Kvarnby och Hirvikos- ki. Besökte lärar Hildebrand, som var mig mycket behjälplig i att skriva noter till flere melodier som jag lärt mig på munharpan ef- ter det att jag hört dem sjungas av personer, vilka påminde sig gamla lekmelodier. Emedan det i Vesterby icke skulle bliva någon midsommarfest, fastän lovat var, men på grund av någon orsak måste inhiberas, och då man på Kulla gård och i Björnvik samt Lappom lovat kläda sig i Strömforsdräkter och dessutom leka midsommarlekar beslöt jag fara dit till mid- sommaren. Cyklade den 22 på kvällen till Kulla. Besökte den 23 på nytt flere stäl- len och fick nya lekar. Följande dag tog jag flere bilder med stora kameran. Men tyvärr misslyckades alla, av samma orsak som förut. For den 25 till Björnvik, dit ung- domen från närliggande byar lovat samla sig för att föranstalta lekar. Men på grund av cykel- ================================================================================ Sida 8 ================================================================================ Transkription: 8. skada, fick 17 punkteringar inalles i främre och bakre ringen, emedan jag, för att förkor- ta vägsträckan, tog en genväg över ett kärr, anlände jag först sent på kvällen till min bestämmelseort. Men då hade redan all ung- dom skingrat sig. Stannade ännu följande dag i Björnvik och besökte flere gamla ställen samt fick nya lekar. Knäppte flere bilder med Kodak-kameran. Den 27 for jag med motorbåt över till Tuskas på Mogenpörtön i Pyttis socken Besökte de få fiskare, som funnos i byn, men resultatet blev gott. Tog några fotografier. Följande dag cyklade jag till byn Mogenpört där ett bröl- lop skulle hållas och dit jag lyckats bliva inbjuden. Hela öns befolkning var samlad och alla voro synnerligen vänliga samt berättade huru det förr gick till på bröllop och andra fester. Själva bröllopet var alldeles modernt. Inga lekar eller gamla seder. Jazzmusik med dans var det huvudsakliga. Följande dag blevo blevo dock männen intresserade av att visa kraft- och vighets- prov, varvid jag passade på och fotograferade flere av dessa. På eftermiddagen samma dag bar det i väg till Svartbäck. Besökte flere olika ställen till- sammans med studeranden Stenback, pastorns son, som visade mig omkring. Reste den 30 till Vesterby där en Marthafest var föranstaltad. Tog flere bilder med stora kameran, men ingen lyckades av samma orsak som förr. Den 1 juli besökte jag med stud. S., som åtföljde mig och var mig mycket behjälplig, såväl nya som gamla ställen på nytt. Erhöll med posten 4 dussin plåtar från Lovisa. Inkvarterade mig ånyo hos storbonden E. Danielsbacka, som visat sig synnerligen intresserad. Han samlade flere kvällar ================================================================================ Sida 9 ================================================================================ Transkription: 7. å rad ungdomsföreningens medlemmar och lät dem iklädda folkdräkter, leka en hel mängd le- kar, vilka jag fotograferade. Jag använde nu enbart de plåtar jag erhållit, emedan de 5 dussin plåtar jag medtagit från H-fors voro alla tagna. De nya plåtarna lyckades alla; måhända några litet otydliga, beroende på att de blivit tagna om aftonen samt på tid, emedan solen redan gått ned. Den 4 reste stud. S och jag till Svart- bäck samt togo in på prästgården. Där var ungdo- men församlad och man lekte samt berättade flere nya lekar för mig. Följande dag besöktes såväl gamla som nya ställen. Tog några bilder. Den 6 var här- ligt väder. Passade på och tog flere fotografier. Alla blevo väl lyckade. Reste samma dag, den 6 juli, till riks- dagsman Kullberg i Finnby i Strömfors socken. Herr K. var synnerligen vänlig och förekommande. Han berättade lekar från sin egen barndomstid samt hjälpte mig i att fullständiga flere ofullstän- diga lekar. Reste den 7 på eftermiddagen med herr K. till Abborfors, där jag fortsatte till Lovisa, för att sedan med båt återvända den 8 juli till Helsingfors. Max Steiskal ================================================================================ Sida 10 ================================================================================ Transkription: 10. I _ ================================================================================ Sida 11 ================================================================================ Transkription: 11. Spring- och tafattlekar № 1 Nata (tippa, natu, jössi) sid 1 № 36 Potatislöpning sid 28 " 2 Kurra gömma (kura gömo) " 3 " 37 Boxkrig (puksata) " 28 " 3 Påve (påve vink " 4 " 38 Partikrig " 29 " 4 Vinka, men akta " 5 " 39 Svart och vitt " 30 " 5 Hallibä " 5 " 40 Mösslek " 30 " 6 Plocka, plocka söta bär " 6 " 41 Röva kottar " 31 " 7 Vargleken " 6 " 42 Käpu, käpu, kåja " 32 " 8 Höken o. duvorna " 7 " 43 Kråka i kapp (kuppa) " 32 " 9 Svarteman " 7 " 44 Spring genom tunnor " 33 " 10 Färgleken " 8 " 45 Springa byxor " 33 " 11 Räven, gåsen o. ungarna " 9 " 46 Spring i säckar " 34 " 12 Rovleken (sätta rovor, Hutta kalunta) " 11 " 47 Springa tunnband, slå band " 34 " 13 Eget namn i boken (Kartta) " 13 " 48 -"- flygmaskin " 35 " 14 Rövare o. fasttagare " 14 " 15 Vaktlek " 15 48 st. lekar " 16 Byta bo " 15 " 17 Flaskleken " 16 " 18 Katt o. råtta " 16 " 19 Låna eld " 17 " 20 Brottslingen i cell " 18 " 21 Älgrep " 18 " 22 Rutten potatis " 18 " 23 Springa rep (repleken) " 18 " 24 Sista paret ut (änkleken) " 19 " 25 Kärlekskappspringning " 20 " 26 Låna såll " 21 " 27 Björnleken " 22 " 28 Jaga runt med kartusen " 22 " 29 Stickleken (tippa, tiggarflicka) " 23 " 30 Femte hjulet under vagnen (knutlek) " 24 " 31 Myggan, svalan, sparven, höken o jägaren " 25 " 32 Spänna ring " 25 " 33 Käpplek (klabblek) " 26 " 34 Spänna kyrka (handstick, äta havre) " 26 " 35 Hästhage " 27 ================================================================================ Sida 12 ================================================================================ Transkription: 12. I Spring- och tafattlekar natu (ST) 1 Näta el. tippa. (näta, jössi, hörntippa) nato (PY) Denna lek är den enklaste av alla spring- och tafattlekar. Den lekes så gott som överallt och har därför olika namn t.ex näta (i Tessjö) näta (i Kytala), tippa (i Kyrkoby, Pyttis) även nato. Genom lekräkning eller genom överenskom- melse att räkna till ett visst bestämt tal blir en av deltagarena "natu". eller "tippa". Deltagarena skingra sig och "natun" räknar till ett förut överens- kommet tal t.ex 20, så att de andra hinna få ett litet försprång. Sedan gäller det för "natun" att springa "natu", nämligen springa efter de andra och taga fast dem genom att slå ett slag på ryggen. Den fasttagne blir i sin tur "natu" och skall nu jaga de andra. I Kytala, Strömfors, bruka de övriga delta- garena, under lekens lopp, ropa till "natun": "Koka, natugröt koka, natugröt!" I fall någon av deltagarena blev trött av springandet ropade han: "Ty fri!" Han fick då stanna en kort stund på platsen och vila sig, under vilken tid "natun" icke fick taga fast honom. Efter det den vilade ropat: "ofri!" fick "natun" åter jaga honom. Ofta användes stenar som mål, i det att om någon deltagare stod på en sten var han fri. Men ifall man stod för länge på stenen fick "natun" ropa "bränn" och då måste alla springa bort från de stenar de stått på. I annat fall blev man bränd och blev "natu". I detta fall kallades leken stennäta, stentippa, stensätta (Kyrkobyn i Pyttis). På ön Mogenpört i Pyttis brukades dessutom en större sten, "sursten", som allmän viloplats ================================================================================ Sida 13 ================================================================================ Transkription: 2.13. I Marby, Strömfors brukades i stället för en "sursten", en rund "boet", uppritad på marken. Råkade al- la stå inne i boet fick "natun" ropa "ut ut bo- et brinner" varvid alla måste springa ut. (Fru Lihr) I Virböle, Strömfors, hade var och en delta- gare sin sten, som han stod "uppå", utom "natun" som var utan sten. Det gällde för deltagarena att förflytta sig från sten till sten. Att knuffa varandra var tillåtet. Det gällde för "natun" att "bränna" någon deltagare, genom att slå ett slag på ryggen, och sedan ställa sig på en sten, som var fri. (Stenvall, Sven, 22 år, Kungsböle, Strömfors sock.) Ibland brukades, i stället för stenar, träbitar, pulikor att stå på. Leken kallades då trä-nata. Lektes som föregående (Henriksson, 53, Strömfors bruk) Natu inomhus i stugan brukades ibland. "Natun" var utan plats. De andra sprungo från plats till plats, t.ex. sitta på stolar, eller stå på bänkar. En i gången sprang. Fick man inte någon plats, i det att "natun" hann "bränna" honom, kallades det att "bliva i skuld" och den blev i sin tur "natu". (Svidis, 67, Svenskby, Strömfors). Hörntippa försigick så, att den som blev näta, skulle lura bakom stuguhörnen, me- dan de andra sprungo undan honom och runt huset. Den som blev fast, blev tippa i sin tur. (Hansson 59. Kytälä, Strömfors). Samma lek kallades även "jössi" och kunde lekas såväl ute som inne. Oftast var trös- keln till "stuvun", stugan, eller till ett lider sur, där man fick vila sig. (Kullberg 43. Finnby, Strömfors) Copa jössi ================================================================================ Sida 14 ================================================================================ Transkription: 143. 2. Kurra-gömma (kura gömo, kuri kuri kaka) En mycket allmän lek såväl ute som inne. Den kallas olika på olika ställen t.ex Kura gömo i Marby, Strömfors eller också Kuri botrippa, Kurra-kaka i Tessjö, även Kuri-kuri-kaka. I Pyttis på Mogenpört kallades den såväl Kurra- gömma som Kuri-kuri-kaka, men lekes annorlunda än annorstädes. Genom lekräkning bestämmes en, som skall "hålla öga" d.v.s. stå med ansiktet vänt mot en vägg eller hålla händerna för ansiktet. Under tiden springa de andra att gömma sig. Den som håller öga, skall under tiden räkna till ett visst tal eller läsa en vers ett visst antal gånger t.ex. Kura, kura gömo, jag ä ingen höno, jä skä i gömo. 5 ggr. (Fru Lihr Marby, Strömfors) Efter detta skulle han söka reda på de som voro i gömman. Fick han syn på någon skulle han ropa högt dennes namn samt springa till boet, som kunde vara en vägg, en större sten eller en rund ring uppri- tad på marken. Sedan skulle han spotta i boet, vilket betydde att den som blivit funnen var bränd, och blev då antingen bort ur leken eller blev i sin tur och "kura". Den förra fick då gå att gömma sig. Ofta kunde det hända att det blev kappspringning mellan den som kurat samt den funne till boet. Hann den senare spotta först i boet samt ropa "tu fri" så var han fri ur leken eller fick åter gå att gömma sig. Hann alla spotta förrän den som var i kura, fick han bliva det en gången till. (Paavikas-Sofi. 44. Tessjö) Den sista, som var i gömman och icke blivit funnen, blev tillropad: "Kom fram får du frivilligt bo!", varvid han fick träda fram ur sitt gömställe och leken börjades på nytt. (Smeden Pohlman. 48. Tessjö, Strömfors) Ofta fingo de, som blivit brända, stå inom en kura jömo kuri botrippa kuri kuri kaka kura jömo ================================================================================ Sida 15 ================================================================================ Transkription: 415. en pir, ring uppritad på marken, samt fingo vänta på 3 vinkningar av olika deltagare, som voro i göm- man. De fingo då smyga sig bort ur piren och gå i gömman igen. (Eriksson 28. Björnvik. Strömfors) I Tuskas byn på Mogenpört lekes Kuri- Kuri-Kaka leken på följande sätt. De lekande de- las i två lika stora grupper. Den ena gruppen står i en vrå vid en vägg inom ett begränsat område varunder en lekräkning av följande lydelse läses: Kuri - Kuri kaka, Koti bori kaka i morron ska vi baka. Kurinsch, Kuransch korins morins ta bocken i svans. Under tiden gömmer sig den andra parten. Då ver- sen är läst spottas i ringen och säges "för dagen" Nu börjas sökandet efter de gömda. Varje gång man ser någon spottas i ringen d.v.s. det begränsade området. Då alla äro upptäckta byta parterna om och leken börjas på nytt. (Malm. 30. Tuskas. Mogenpört). 3. "Påve" eller "påve vink." Är en lek som mycket påminner om fö- regående. Genom lekräkning utses en som blir påve. Medan påven räknar till t.ex. 20 på följande sätt: Ett kolikont, två kolikont o.s.v., så gå de andra i gömman. Sedan skall p. söka reda på de övriga. Får han syn på någon, ropar han dennes namn, som sedan skall gå till suren, t.ex. en bänk. Där får han eller hon stå tills man erhållit tre vinkningar av de som äro i gömman. Sedan ropas "tack, tack, tack", varefter man får smyga sig bort. I suren får man ropa efter vinkningar. Den som blivit till först funnen tre gånger blir påve i nästa spel, som börjar då alla blivit tre gånger funna. (Lärar Veckman 24. Tessjö. Strömfors socken). ================================================================================ Sida 16 ================================================================================ Transkription: 397 165 4 "Vinka men akta." Lekes på samma sätt som föregående, blott med den skillnaden att i stället för "vinkningar ro- pas "vinka men akta." Redan efter en erhållen vinkning fick man smyga sig bort ur suren. Lektes tills alla blivit funna. Den, som varit längsta tiden i suren och inte hunnit smyga sig bort en enda gång eller det minsta antalet gånger blev den sökande då leken börjades på nytt (Karl Karlström 50. Ruckubacken, Kungsböle, Strömfors). 5 Hallibä. hallibä Genom lekräkning utsågs en som fick "hålla öga" och stå inom en pir = bo samt högt för sig själv läsa följande ord: "kuribotrippa, ingen kuribotrippa ska i mitt bo slippa. Under tiden gingo de andra i gömman. Sedan gick han att söka dem samt ropade hela tiden "hallibä, alltså leka får. De andra voro vargar och skulle rusa fram och gripa fåret förrän det hann springa till piren, där det var skyddat. Då det väl hunnit dit fingo vargarna åter gå i gömman. Men fick en varg fast fåret blev han "hallibä" och fåret åter varg samt leken börjades på nytt. (Hilda Danielsbacka 43. Kvarnby, Vesterby, Pyttis). Leken lektes även så att en endast var varg och gick i gömman. De övriga voro får samt ropade "hallibä". Vargen skulle rusa fram och gripa något av fåren förrän de hunnit till piren. Om ett får blev gripit han varg och fick hjälpa till vid gri- pandet. Om ett får åter hann in i boet kunde han rädda ett erövrat får genom att ropa: "För den och den har jag varit i boet!" Denne blev då åter får. Den första, som blivit gripen, blev varg i nästa lek (Anders 55. Vesterby Pyttis). ================================================================================ Sida 17 ================================================================================ Transkription: 617. 6 Plocka, plocka söta bär... S 7 En lek som är alldeles lik föregående, blott att då fåren voro ut ur suren, sjöngo de: "plocka, plocka söta bär, ingen varg i skogen är". (Fru Kullberg 30 Närby, Strömfors) I Kungsböle lektes denna lek även inomhus. I stäl- let för "söta bär" sjöng man "röda bär". (Stenvall, Strömfors) Endast en varg fanns, och den som vargen fick fast blev i sin tur varg och den förra blev får. (Andtas 59, Vesterby, Pyttis.) Medan björnen kallades på denna ort så, gick att gömma sig, kurade de andra; de hade ögonen fast och huvudena fast intill varandra samt räknade till ett överenskommet tal 50 eller 100. Därefter spridde de sig och låtsa- de plocka bär, sjungande samma ord som ovan, blott med ordet björn i stället för varg. Björ- nen försökte fånga så många som möjligt. Då alla får blivit fångade är leken slut. (Fröken Kahl- ström 17, Värböle, Strömfors). 7 Vargleken En liknande lek som föregående. Fanns en pir av 2-3 m:s genomskärning. Det var två vargar, som gick gömas (i gömman). Därefter gingo de andra att söka reda på vargarna. Sedan de blivit funna blev det kapplöpning till piren och ropades "fri från vargen." De två sista blevo vargar i nästa lek. (Sven Stenvall 22 Kungsböle, Strömfors). Alla fåren stodo mot en vägg med ansiktet emot väggen samt sade högt ett visst antal gånger orden "tripp- la, trippla vargarna, långt bort i skogen." Fåren bräkte då de sökte efter vargen, som rusade fram och fångade någon som även blev varg. Väggen var fridlyst. Lektes tills alla voro vargar. (Rosqvist 58, Kytala, Strömfors) jörnas djörnas ================================================================================ Sida 18 ================================================================================ Transkription: 18. En annan varglek försiggick på följande sätt. Genom lekräkning utsågs en varg, en fårmamma och de övriga föreställde får. På en landsväg voro dragna tven- ne streck tvärs över vägen samt på ett avstånd av 20-30 m från varandra. Bakom ena strecket ställde sig fåren, bakom det andra fårmamman. Emellan strecken stod vargen. "Kom hem mina små lamm!" ropade mamman. "Vi våga inte!" svarade fåren. "Varför de'?" frågade mamman. "Vargen tar' oss." svara lammen. "Int' tar' han, kom nu bara!" Lammen sprungo då över till andra sidan. Vargen skulle fånga lammen genom att slå tre slag på någons rygg. Den som blev fast, kom bort ur leken, som fortsattes tills alla lammen voro fångade. Vid nästa lek bytte vargen och får- mamman roller. (Hilda Danielsbacka, 43 Kvarnby Pyttis) 8 Höken och duvorna. 19. Hök o duva Är på samma sätt som föregående lek. Höken är i stället för vargen och duvorna i stället för fåren. Ingen duvmamma finnes. I stället ropar höken "boet brinner". Alla duvor springa från ena målet till det andra, och höken försöker att fånga duvorna genom att slå tre slag på ryggen. Den blev hök som blev fångad och fick hjälpa till vid infångandet. Lektes tills alla vo- ro hökar (Fröken Källström 17. Virböle Strömfors socken). 9 Svarteman Genom lekräkning utses en till svarteman, som placerar sig mitt emellan tvenne mål, vilka äro på ett avstånd av 30-40 m från varandra. De övriga springa alla på en gång från det ena målet till det andra. Svarteman skall fånga så många han kan. Alla, som fångats, taga varandra i hand och fånga de övriga då de springa tillbaka till första ================================================================================ Sida 19 ================================================================================ Transkription: 819. SSPY 397 målet. Endast två av de, som skola fånga, ha- va ena handen ledig. De andra få hela tiden hålla varandra i händerna. Då alla fångats bör- jar leken på nytt. (Fröken Källström 17 Vörböle, Strömfors) Svarteman ställde sig vid ena målet de övriga deltagarena vid det andra. "Vem är rädd för svarteman?" ropar svarteman. "Inte jag!" svara alla andra. Vid alla dessa ord går man mot varandra, ett steg för var stavelse. Efter ordet "jag" börjar svarteman taga fast de andra, som springa från det ena målet till det andra. De, som blivit fasttagna bliva svartemän och hjälpa till vid fasttagandet av de övriga. (Hansson 39. Kytälä, Strömfors) 10 Färgleken (Bild 1) Genom lekräkning bestämdes en färg- handlare samt en färgköpare. De andra voro färger. t.ex. blå, gul, röd. Färghandlaren bestäm- de vilken färg var och en skulle föreställa samt viskade det åt deltagarna. På en landsväg voro tvenne streck uppritade med 30-40 m:s mellanrum. Mitt emellan strecken var en ring av 1-2 m:s genomskärning uppritad, som skulle föreställa en gryta. Köparen kom fram till färghandlaren, som Bild 1 Pojken mest till vänster är färghandlare. Den långa pojken är köpare. De övriga äro färger och stå inom ena målstrecket. Pojken mest till höger står i grytan och kokar. (Kungsböle, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 20 ================================================================================ Transkription: 20.9 tillsammans med färgerna, stod vid ena målet. K. frågade av S. (säljaren) om han hade färger till salu. S. svarade jakande samt räknade upp vilka färger som funnos. K. sade att han skulle köpa t. ex. blått. Den som hade blivit tilldelad färgen blå skulle då springa till det andra målet. Hann "färgen" springa dit utan att hava blivit fast så fick han komma fritt tillbaka. Men fick köparen fast färgen, förde han den till grytan. Där skulle färgen koka d.v.s. hela tiden bubbla med munnen. När K. ville, kunde han gå och känna om färgen var mjuk d.v.s. färgen spände upp kinderna eller blåste upp dem. och K. tryckte med fingrarna på dem. Kunde färgen hålla fast munnen, så var han mjuk och fick åter deltaga i leken med de andra. Men om man visade tän- derna ansågs man hård och fick stanna kvar i gry- tan. Lektes tills alla färger voro i grytan. Sedan bytte K. och S. plats och leken begynte på nytt. (Fröken Källström 17. Virböle, Strömfors). 11 Räven, gåsen och ungarna. (Bild 2). En av deltagarna föreställer räv en annan gås. De övriga äro ungar och stå uppställda efter varand- ra, gåsmamman till först. De gå fram till räven som sitter på en sten och gåsmamman hälsar och säger: "God dag, vad gör herr Räv?" Räven: "Jag sitter på en sten och knappar på ett ben och väntar färskt till kvällen." Gåsmamman: "Va' ska' de' bli'?" R.: "Du och dina ungar, men jag mår int' så bra, jag mår int' så bra, det värker i mina leder." G.: "Stackars herr Räv, stackars herr Räv, värker det mycket illa?" R.: "Ja, åtta dar', jag måste nu ligga stilla." G.: "Nu på herr Räv titta vi få, nu han ej gör oss illa." R.: "Ja kära små, kom kära små, jag ligger så lugn och stilla." ================================================================================ Sida 21 ================================================================================ Transkription: 1021. Plötsligt rusar räven upp från stenen och försöker fånga någon av ungarna, som stå bakom gåsmam- man, vilken håller armarna utbredda och försö- ker skydda sina ungar. Om räven får fast någon råkar den bort ur leken, och räven fortsätter att fånga tills endast gåsmamman är kvar. Genom lek- räkning väljas sedan nya deltagare. (Blomster, 38 Vahterpäälan- det, Strömfors). En deltagare föreställde rävfrun. Gåsmamman kommer med sina ungar fram och frågar av rävfrun: "Ä' räven hemma?" "Jo" svarar rävfrun. "Va' gör han?" frågar g.m. "Han ä' oppe på ugnen o' kväter (vässer) sina klor." svarar r.f. "För vem kväter han?" frågar g.m. "För dej o' dina ungar," säger r.f. "Va ha' di' då illa gjort?" frågar g.m. R.f.: "Di ha' ätit opp min blandsäd." G.m: "Kväför har du int' gärda?" R.f.: "Ja' har ju gärda." G.m: "Med vad då?" R.f.: "Med järn och stål." G.m: "Hur' högt?" R.f.: "Himmels högt." G.m.: "Hur' brett?" R.f.: "Milsbrett." G.m.: "Hur' tätt?" R.f.: "Borst- tätt." G.m.: "Hur' slätt?" R.f.: "Glasslätt." G.m.: "Hur ha' de sluppit in?" R.f.: "Genom en rutiger ålstobba." G.m.: "Försök ta' fast mej om du får, men vänt så länge att jag vänder stjärtin om." G.m. vänder om sig och ordnar un- garna i en rad. Vänder om sig igen och går med ungarna fram till räven, eller rävfrun om det inte finnes så många deltagare. Räven försöker sedan fånga ungarna och mamman till sist. (Fröken Källström 17 år Virkböle, Strömfors). De som blevo fångade blevo upphängda d.v.s. fingo stå med händerna och armarna uppåtsträckta. (Lärar Hildebrand 7. Vesterby, Pyttis). Lektes även inomhus. Gåsmamman med un- garna efter sig går fram och tillbaka på golvet sägande: "Gåsen går på golvet och klappar sina ================================================================================ Sida 22 ================================================================================ Transkription: 22. Bild 2. Räven gåsen och ungarna. Från höger. Den förste är räven som skall fånga den sista. Gåsmamman står med utbredda armar och skyddar sina ungar, som stå bakom henne på ett led. (Vesterby, Pyttis socken) Bild 3. Sätta rovor el. rovleken Lektes på finska språket. Den som står är ägaren till rovorna, vilka sitta i en ring. Ägaren lyfter på rovan och låtsas plantera den. (Vesterby, Pyttis socken) ================================================================================ Sida 23 ================================================================================ Transkription: 2341 vingar, och räven ligger på bänken, han sover sött och stilla. Far i du räv så falsk du är, du stjäl getter och du stjäl får och du stjäl gåsen där han går och du stjäl gåsens ungar." Gåsmamman med ungarna gå nu fram till räven, som ligger på en bänk och låtsas sova. Gåsmam- man väcker räven och säger: "God dag farbror räv!" "Hurudant väder ä' de' i dag?" frågar räven. "Snöslask," svarar g.m. "Ja de' ä' mitt väder" säger räven, samt stiger upp och börjar fånga ungarna. Men svarar gåsmamman att det är solsken och vackert väder säger räven att det inte är hans väder samt fortsätter att sova. Gåsen och ungarna fortsätta att vandra och komma på nytt. (Fru Sjödahl 78 Strömfors bruk, Strömfors). Lektes även på sätt att ungarna stodo alla inom en på marken uppritad ring, storleken beroende på antalet deltagare. Gåsmamman skulle med utsträckta armar skydda sina ungar, som icke få springa ytterom ringen. Räven försöker slippa in i ringen och taga fast någon, som sedan blev bort ur leken Räven ropade: "Min gåsa, min gåsa plocka gröna gräset!" Gåsen svarade: "Si' på din räven hur falsker han är båd' vinter o' sommar." Leken fort- sättes tills alla ungar blivit fångade. Genom lekräkning väljes sedan nya personer till räv och gås. (Stenvall 72. Kungsböle, Strömfors). kalinta 12 Sätta rovor eller rovleken v. Hälta Kalinta (Bild 3). En föreställde gumma, en annan tjuv, de and- ra voro rovor. Rovorna sutto i en rad på marken eller golvet. Gumman gick bakom rovorna och lyfte på var och en en liten smula samt sade högt: "Sätta, sätta rovor uti djupa fåror, inga tjuvar tar er, inga pojkar kasta stenar. Väx i fred." Dessutom viskade hon åt ================================================================================ Sida 24 ================================================================================ Transkription: 1227. var och en ett skilt namn, såsom midsommar-, påsk- eller julrova. Sedan gick gumman och satte sig på en sten och låtsades spinna genom att säga "surr, surr..." Tjuven kom nu fram och knackade med en käpp, hälsade och sade: "Min gris (eller något annat djur) har smugit sig in i rovlandet. Kan jag få låna nyckeln?" Gumman svarade: "Ni kan nog få den men ni ska int stjäla mina rovor." Tjuven fick nyckeln samt gick och stal en rova. Sedan förde han nyckeln (eller en sticka) tillbaks samt tackade för lånet. Gumman sade då: "Bara du int stal nån rova!" "Nej", svarade tjuven. Tjuven kom flere gånger och lånade nyckeln och hittade alltid på nya förevändningar att få nyckeln. När gumman själv ville, fick hon gå och se efter om hennes rovor voro kvar. Då hon märkte att hennes rovor voro stulna, skulle hon taga dem tillbaks från tjuven. Men denne ställde sig framför rovorna som stodo i en rad efter varandra, och försökte skydda dem med sina utåt sträckta armar. När gumman tagit sina rovor tillbaka var leken slut. (Fröken Smids 17, Svartbäck, Pyttis) Denna lek kunde även lekas inomhus. De rovor som gumman rövade tillbaka från tjuven blevo bort ur leken och fingo giva pant (E. Knapas 20, Vesterby, Pyttis). Halva leken brukade ofta lekas på finska språket. Rovorna sutto i en ring. Gumman eller äga- ren gick bakom från rova till rova, tog dem under ar- marna, lyfte upp samt dunkade dem några tag i golvet medan hon sade: "Tyllist' pyllist' naurista, ettei varkaat varasta!" samt därpå "Pysy pysy juurillas'!" Därmed menades, enligt ett gammalt ordstäv om rovan, att "ju mera du runkar om mej, dess värre växer jag." Fortsättningen likadan som föregående (Edvard Daniels- backa 57. och Anton Falck 83, Vesterby, Pyttis). Halta Kalunta är en lek som näs- tan överensstämmer med ovan beskrivna lek. Men nu ================================================================================ Sida 25 ================================================================================ Transkription: 25. 13 låtsades rovorna vara lagda i en boda, i vilken även fanns kläder, som ägdes av Halta Halunta. Rovorna ägdes av en som föreställde bondvärdinna. H. H. låtsades halta och kom fram till bondvärdinnan och bad om att få låna nyckeln till bodan, emedan hon skulle taga därifrån t.ex. en kjol eller något annat. H. H. fick nyckeln och stal en rova, som hon gömde ba- kom sin rygg och förde förbi bondvärdinnan, vilken satt på en sten och inte fick titta bakom sig. Märkte hon att en rova fördes bort måste rovan föras tillbaka. Nyckeln fördes tillbaka. Var gång H. H. sedan kom för att låna nyckeln skulle hon nämna något plagg, som hon be- hövde från bodan. Slutet var samma som i "sätta rovor." (Fröken Hällström, Virböle, Strömfors.) ejji nam13 Ejji nammi i botschin (Eget namn i boken) el. Kartta. mi i båtjin Först tekade deltagarena d.v.s. var och en placerade sin högra hand på en käpp, börjande nedifrån uppåt i tur och ordning. Den översta, som icke fick 3 fingrar om käppen, skulle gå eller springa (efter överenskommelse) runt ett hus. Käppen hade han med sig och han fick inte si bak (se sig bakom). De andra gingo i gömman. Han som sprungit runt huset lade käppen upå (på) en stein (sten), som skulle föreställa botschin (boken). Sedan gick han ti' sjök (att söka). Hittade han någon, blev det kappspringning mellan honom och den funne, om att hinna till steinen och slå med käppen ett slag på steinen. Om han som sökte, först hann fram, ropade han: "X:s (den funnes) nammi i botschin!" Den som blivit fast blev bort ur leken och fick stå och vänta till nästa lek. Men hann den funne först fram ropade han: "Ejji nammi i botschin!" Han fick då gå i gömman på nytt och den andre fick springa ett varv runt huset. Den sista, som blev fast, fick komma "fri fram". Den första åter fick börja och springa i nästa lek. (Toivo Kantola, Kvarnby, Pyttis) copia ================================================================================ Sida 26 ================================================================================ Transkription: 74/26. Man brukade även ropa "käppn ä' heim!" i stället för "mitt (el. någon annans) namn i boken". Lektes annars på samma sätt. (Rockas, 60 Svartbäck, Pyttis) "Kartta" lektes på samma sätt. Blott orden voro annorlunda. Då den, som sprungit runt huset, kom fram till stenen (el. en stege) som föreställde boet ropade han "karttan ä' hemma men husfolket ä' borta." Lämnande karttan (kallades även karttu och kapul) på stenen, gick borta han att söka, och leken lektes som ovan beskrivna. Men i denna lek kunde man även frälsa de fångna genom att någon smög sig fram till boet gripa tag i karttan slå ett slag på stenen samt ropa "karttan ä' stulen o' manskapet räddat." De som blivit frälsta jämte han som frälst dem fingo åter gå i gömman, medan den som sökt fick springa ett varv runt huset samt fortsätta leken. Slutades då alla blivit fångade. (Andtäs, 59 Kyrkobyn, Pyttis) "Klubban ä' stulen o' folket ä' fritt" är en lek nästan lik kartta. I stället för att springa runt huset fick den, som skulle söka, stå emot en vägg samt räkna till t.ex. 100. I stället för ordet kartta sades klub- ba. Vid frälsningen sades "klubban ä' stulen o' folket ä' fritt." Den som tre gånger blev fasttagen blev den som skulle söka i följande lek. (Fröken Smids, 71 Svartbäck, Pyttis). 14 Rövare och fasttagare Genom lekräkning valdes tvenne partier av del- 87 tagarna. Det ena partiet blev rövare och inom ett visst område gå i gömman. Det andra partiet bestod av fasttagare och de skulle söka reda på rövarna samt taga fast dem genom att slå tre slag på rö- varens rygg. Den som blev fast blev bort ur leken. När alla rövare voro fasttagna blevo rollerna ombytta. Rövarna blevo fasttagare och de förra fasttagarna blevo rövare. (Fru Lihr, 47 Marby, Strömfors socken) Lektes även på så sätt att den som blivit fastta- ================================================================================ Sida 27 ================================================================================ Transkription: 27. 15 gen, måste stå stilla på den plats där han blivit fast. Där fick han stå tills alla blivit fasttagna och leken börjades på nytt. Men han kunde även räddas genom att en rövare som var fri slog ett slag på hans rygg, Han fick då åter deltaga i leken. (Joas, 58, Kyrkobyn, Pyttis socken). 15 Vaktlek Genom lekräkning utsågs en till vakt emellan tvenne mål. Avståndet mellan målen var 30-40 m. De övriga deltagarna i leken sprungo av och an från det ena målet till det andra. Vakten skulle fånga dem genom att slå tre slag på ryggen. Den fasttagne blev vakt och fick hjälpa till att fånga de övriga. Leken var slut då alla blivit vaktare (Stenvall, 22 Kungsböle, Strömfors socken). 16 Byta bo (Bild 4) Genom lekräkning utsågs en till änka el. änkling. De övriga hade var och en sin ring uppritad på marken. Ringarna voro 0,5 m. i diameter samt 3-4 m. ifrån varandra bildande en stor ring. Änklingen är utan bo och försöker få sig ett, medan de Bild 4. Gossen i mitten är änkling. De övriga stå i sina bon. (Kungsböle, Strömfors s.) ================================================================================ Sida 28 ================================================================================ Transkription: 7628. andra bytte bo. Det hela gick mycket tyst tillväga. Man fick blinka eller nicka till varandra till tecken att man ville byta med någon. Om man dröjde alltför länge med att byta bo fick änklingen ropa "boet brinner för den som int' sprin- ger." Alla måste då byta bo och änklingen passade på och tog någons. Den som blev utan bo blev änk- ling. Lektes tills alla hade minst varit en gång änk- ling (Fröken Källström, 17, Virböle, Strömfors). 17 Flaskleken Genom lekräkning delas deltagarna i: flaskorna, ägaren och tjuven. Flaskorna stäl- las i en rad sida vid sida sittande. Ägaren låt- sas sova och under tiden kommer tjuven och öpp- nar korkarna på en flaska efter annan genom att stjälpa dem raklånga. Varje gång en flaska blir stjälpt säger den: "Pulp, pulp!" När tjuven stjäl- per sista flaskan vaknar ägaren och börjar sprin- ga fatt tjuven samt därefter alla flaskorna. Den som först blivit fast blir ägare nästa gång och ägaren från förra gången blir tjuv. (Fröken Smids. 17. Svartbäck, Pyttis socken) 18 Katt och råtta. Genom lekräkning väljes en deltagare till katt en annan till råtta. De övriga bilda en ring och hålla varandra i händerna. Råttan är inne i ringen, katten utan- för. Katten skall fånga råttan genom att springa in i ringen men råttan passar då på och springer ut. Deltagarna sjunga under tiden eller säga högt: "Här kommer Kisse-katten, så tyst på tå om natten, liten råtta göm dig bra, dig vill Kisse- katten ha." När katten fångat råttan väljes tvenne nya, och leken fortsättes. (Rosqvist, 58, Kytala, Strömfors). ================================================================================ Sida 29 ================================================================================ Transkription: 29. 17 Leken kunde även lekas på så sätt att pojkarna och flickorna stodo i var sitt led, 8-10 m:s mellan- rum och vända mot varandra. Flickorna föreställde råttor, pojkarna åter kattor. Den första flickan gick över till pojkarnas sida och slog till någon av dem t.ex. den förste. Den slagne skulle nu ta fast flickan eller råttan, som kilade mellan leden hit och dit. När katten fått fast råttan ställde sig vardera till sist i var sitt led, och sedan kom turen till följande råtta. När alla råttor blivit fasttagna blevo råttorna kattor, och de förra kattorna råttor. (Fanny Mickels, 27 Kungsböle, Strömfors). 19 Låna eld Genom lekräkning bestämdes en som skulle låna eld. De övriga voro uppställda på olika platser, som t.ex. sten, träbit o.s.v. Den, som skulle låna eld, sprang till en efter annan och frågade: "Får jag låna eld?" Överallt fick han till svar "Nej." Under tiden skulle de övriga byta platser. Han, som gick omkring för att låna eld, skulle passa på och taga sig en plats. Den som blev utan plats fick låna eld. Lektes tills alla minst en gång gått omkring för att låna eld. (Stenvik, 12. Bullers, Vahterpäälandet, Strömfors). Svaras i förbi- gå ti gran- nars ================================================================================ Sida 30 ================================================================================ Transkription: 30. 18 20 Brottslingen i cell. Genom lekräkning bestämmes en till brottsling. De övriga bilda en ring, som föreställer cellen. Brotts- lingen försöker på alla sätt att slippa ut ur cellen och de andra skola hindra honom därifrån. Lyckas han slippa ut väljes en ny brottsling och den förra bildar ring med de övriga. Lyckas han ej får han slutligen efter många försök att slippa ut och bilda ring. Leken fortsättes tills alla varit brottsling. (Fru Löhr 77, Marby, Strömfors socken). 21 Älgrep. En liknande lek som ovan, men lektes blott bland pojkar. En var älg. De övriga fattade tag i varandras händer och bildade ett s. k. älgrep. Älgen var inne i ringen och skulle bryta sig igenom samt springa undan. Alla sprungo efter. Den som tog fast älg, blev älg i följande lek (Åke Smeds 12, Svartbäck, Pyttis). 22 Rutten potatis. Lektes på lindor och ängar. Alla fattade tag i varandras händer och bildade en ring. Sedan började man springa runt åt ett håll. Ingen fick släppa sitt tag. Den som först föll blev "rutten potatis" och kom bort från leken. Sedan gick det undan för undan tills endast en blev stående, vilken blev segrare. (Fröken Smeds 13, Svartbäck, Pyttis). 23 Springa rep eller repleken Bildades en ring av ett 6-8 m. långt rep. En gick frivilligt inom ringen, de andra höllo fast i repet med lika mellanrum från varandra. Den ================================================================================ Sida 31 ================================================================================ Transkription: 3179 som var i mitten skulle gripa tag i någon. Lyckades det blev den fångade inom ringen och den förra fick gå utom repet samt hålla i det. Det gällde att snabbt lossa greppet om repet samt därefter åter taga i det. Repet fick icke falla på marken. Den som fällde, fick gå in i ringen. Lektes tills alla varit inom ringen. (Lisa Langers, Kvarnby. Pyttis socken). 24 Sista paret ut el. änkleken (Bild 5) Är en mycket känd och vanlig lek såväl bland barn som fullvuxna. Genom likräkning el. frivilligt blir en änka el. änkling. De övriga placera sig parvis, pojke och flicka, efter varandra. Främst och ensam ställer sig änkan och ropar: "sista paret ut för kula och krut, skjut ut!" Det sista paret i ledet börjar nu att springa åt vart sitt håll. Bild 5 Från höger: De två första äro sista paret, som sprungit ut och försöka få varand- ra till par igen. Den tredje är änklingen. De övriga stå parvis bakom käppen. (Vesterby, Pyttis socken) ================================================================================ Sida 32 ================================================================================ Transkription: 3220 Pojken och flickan försöka åter bliva par, genom att springa förbi änkan el. änklingen, som åter för- söker hindra det genom att fånga någondera. Är det en änka försöker hon fånga sig en karl annars tvärtom. Den, som blir utan par blir änka. Det nya paret placerar sig främst i ledet. Därpå fortsättes leken. För att icke leden skola förflytta sig framåt då nya par komma till brukas ett streck el. en käpp till märke, där första paret skall stå. Änkan får ej titta bakåt. Ofta brukar det sista paret göra så att pojken springer åt flickans håll och tvärtom (Andtas, kyrkobyn, Pyttis socken) (Vickman, Tessjö, Strömfors s.) Änkan el. änklingen brukade även ropa: "Änka par ut för kulor och krut!" Annars lika. (Farmor Danielsbacka, 69 år, Kvarnby, Pyttis socken). Även: "Änka par ut! Skjut ut kulor och krut!" (Fröken Smids, 17, Svartbäck, Pyttis socken). "Sista paret ut för kulor och krut å bond in så ska han ut!" (Sompis-mummo, 74, Strömfors bruk) 25 Kärlekskappsspringning Flickorna sutto på marken och bildade en ring samt höllo händerna framför ansiktet. Pojkarna ställde sig bakom flickorna så att även de bildade en ring. Varje pojke hade en flicka framför sig. I tur och ordning, vilket pojkarna sins emellan kommit överens om slogo pojkarna ett slag på sin fram- för sittande flickas rygg. Den som först blivit sla- gen steg upp och skulle taga fatt den pojke som slagit, vilken sprang undan. Fick hon fast honom, blevo de ett fäste-par och kommo tillbaks till ringen och satte sig båda. Därefter slog följande pojke i sin tur. Men fick flickan inte fast pojken, gick hon och satte sig i ringen. Pojken fick gå och ställa sig på sidan av ringen. När alla pojkar slagit ================================================================================ Sida 33 ================================================================================ Transkription: 23. 24 sina flickor bildade de en ring, sprungo några varv runt samt sjöngo: "Som äkta par i ringen, i ringen vi gå o svänga." Sedan ställde sig pojkarna avsides och flickorna satte sig åter ned i en ring med händerna för ansiktet, och leken fortsattes på samma sätt. Tre gånger lekte man vanligtvis denna lek och varje pojke försökte få alltid samma flicka till par, eller då en annans flicka om han icke tyckte om den flicka han råkat få. (Pompis-Mummo, Strömfors bruk, Strömfors socken). 26 Låna såll. (Bild 6) Deltagarna äro uppställda på ett led efter va- randra. Den, som skall låna såll, står med ansiktet vänt mot den första i ledet och frågar: "Får jag låna såll?" Den förste svarar: "Nej, gå till bakknaggen." Han går då till bakknaggen, som är den sista i ledet, men denne springer runt ledet och ställer sig framför den första. Bild 6 Låna såll. Den första från vänster lånar såll. Den sista mest till höger är bakknaggen och springer undan och ställer sig sedan till först. (Västerby, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 34 ================================================================================ Transkription: 3722 Men blir den sista bakknaggen fast så blir denne att låna såll och den förre ställer sig främst i ledet (Edvard Danielsbacka, 57 Vesterby, Pyttis socken) 27 Björnleken Alla pojkar föreställde björnar, flickorna voro tösar. Varje tös hade sin skilda björn. Alla sutto i en ring. En av tösarna steg upp och sprang omkring ringen samt slog till någon av björnarna eller ock sin egen björn. Man satt parvis på marken. Björnen, som blivit slagen, sprang upp och skulle taga fast tösen, som sprang undan. När han fått fast henne lutade hon sitt huvud mot hans axel och båda gingo och satte sig. Medan leken pågick sjöngo pojkarna: "Hör du lilla tös, hör du lilla tös, lätta på dej, lätta på dej." Då alla blivit par, steg man upp och gick par- vis i en stor ring. Tösarna lutade sig mot sina björnar. Björnarna sjöngo: Nu har jag fått min älskling här, nu har jag fått min älskling här. Tösarna sjöngo sedan: "Nu har jag fått min fästemö, nu har jag fått min fästemö." (menades fästman). (Predikas-Sofi: 44 år, Strömfors bruk - " - bocken) 28 Jaga runt med karbasen. (Näsdukstippa) Man bildade en tät ring. Händerna på ryggen. En gick omkring ringen med en näsduk el. någon annan duk i handen. I ena ändan på duken var en knut gjord. Näsduken skulle sedan i smyg givas åt någon, som sedan skulle börja slå sin högra kam- rat vilken åter skulle springa ett varv runt ringen till- baka till sin förra plats, hack i häl följd av den, som hade karbasen, vilken sedan skulle giva i smyg bort kar- basen åt någon annan. Den förre återvände till sin plats och leken fortsattes med de andra. (Fröken Källström 17 Kungs- böle, Strömfors socken) (Kallades näsdukstippa i Svartbäck Pyttis socken Grönkvist.) ================================================================================ Sida 35 ================================================================================ Transkription: 3523 29) Stickleken (-tippa, tiggarflicka) (Bild 7) Alla deltagare utom en stodo på stickor samt bildade en ring. Ungefär en meters avstånd mellan deltagarna. Den, som var utan sticka, sprang runt omkring ringen och slog till någon, vilken genast skulle börja springa åt motsatt håll ett varv runt ringen tillbaka till sin sticka. Hann han dit förrän den, som slagit till honom, fick han stå där; men om inte, så blevo rollerna ombytta. Den förste fick stanna på stickan, den andre åter fick (Bild 7) Stickleken De två närmaste, med ryggarna emot varandra springa i kapp åt vart sitt håll. De övriga stå på stickor el. käppar (Västerby, Pyttis socken) springa runt ringen och slå till någon. (Kviltä-Emma, 56 Tessjö, Strömfors socken). Då de två som sprungo runt, möttes, skulle de hälsa och ta- ga varandra i hand. Sedan skildes de och fortsatte. (Eriksson, 28 Björnvik, Strömfors) Tiggarflicka kallades leken i Västerby. Pyttis socken (Ollas) Spring rep är på samma sätt, blott utan stickor. I stället höll man i ett rep och sprang åt motsatt håll (Stenberg, 22 Kvarnby, Pyttis socken) Kappas om rummet samma, utan stickor. Tät ring. (Fröken Kallström, 17 Kungsböle, Strömfors) ================================================================================ Sida 36 ================================================================================ Transkription: 36.24 30 Femte hjulet under vagnen el. knutleken (Bild 8) Bild 8 Pojken försöker taga fatt flickan, som försöker rädda sig genom att ställa sig framför ett par. (Vesterby, Pyttis socken). Deltagarna stodo i en ring, parvis bakom varandra, och äro jämna par. Paren stå på 1-2 m:s avstånd från varandra. Ett par börjar sprin- ga, den ena skall försöka vidröra den andre. Lyckas det så bliva rollerna ombytta. Den jagade åter försöker ställa sig framför ett par. Den bakersta måste då springa undan ty han blir nu i sin tur den som jagas. (Edv. Danielsbacka 57 Vesterby, Pyttis socken). I Knutleken voro deltagarena udda. Den som var udda sprang ytterom ringen och slog någon på ryggen. Den slagne sprang åt motsatt håll. När de möttes skulle de niga tre gånger för varandra och sedan fortsätta. Den som först hann fram för den som var utan par stannade på platsen. Den andre fick fortsätta leken. Den framförstående skulle taga ett steg bakåt, då platsen bakom honom blev tom. (Paavikas-Sofi 44 Strömfors bruk, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 37 ================================================================================ Transkription: 37:25 31 Myggan svalan sparven höken o jägaren. Lektes då en hel mängd ungdom var samlad. Man bildade en ring och höllo varandra i händer- na. Fem deltagare stodo ytterom, på lika avstånd samt ansiktena vända åt samma håll, nämligen medsols. Vid ett visst tecken t.ex någon räknar till 3, börja al- la fem springa och försöka taga fast den närmast framför springande. De springande föreställa en mygga, en svala, en sparv, en hök och en jägare. De övriga sjunga under tiden: "Myggan flyger i solens sken o svalan jagar denna. Nafs, nafs nu griper svalan den och sväljer den med kläm." Har icke myggan blivit fasttagen än- nu, så får den fortsätta att springa, annars bort. Sen fortsättes att sjunga samma visa: "Svalan flyger i solens sken och sparven jagar den, men nu så synes höken och sväljer den med kläm." Och slutligen: "Höken flyger i solens sken, men jägaren synes rén. Pang, pang nu skottet smäller o höken faller död." Har ingen fått fatt i någon slutas leken och nya deltagare väljas. Men blir någon fast under leken kom han bort ur leken och de andra fortsatte att springa. (Fru Lihr, 47 Marby, Strömfors socken). 32 Spänna ring Deltagarena bildade en tät ring. Sedan gällde det att gå bakåt, men ringen skulle icke få brista. Den, vars armar lossnade, kom bort ur leken. Man fick fatta grepp om handlederna. Den, som blev på platsen utan att hava släppt sitt grepp om handlederna, blev segrare (Sven Stenvall, 22 Kungsböle, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 38 ================================================================================ Transkription: 26 33 Käpplek. el. klabblek. (Bild 9) Deltagarena stodo i en ring och höllo va- randra i händerna. En träklabb var löst ställd att stå i mitten av ringen. Det gällde att springa runt kring klabben samt skuffa till någon så att denne stötte omkull klabben. Den som fällde klabben blev utesluten ur leken. De and- ra fortsatte tills en återstod vilken var segrare. (Maj-Lis Stenbäck 17, Svartbäck, Pyttis socken). Bild 9. Käpp- el. klabblek. Spänna kyrka. (Svartbäck, Pyttis socken). 34 Spänna kyrka (Handstek, Slå bak Äta havre). (Bild 9) En av deltagarena stod med ansiktet i en mössa, som en annan höll i. De övriga stodo i en halvcirkel omkring den, som hade ansiktet i mössan samt händerna på ryggen. Någon slog honom på fingrarna och den slagne skulle vända sig om och gissa, vem som slagit honom. Gissade han rätt, fick den som slagit och den som blivit slagen byta plats, annars fick han fortsätta. Då den som bli- ================================================================================ Sida 39 ================================================================================ Transkription: 39.27 vit slagen, vände om sig, fingo de andra lyfta armarna uppåt. Detta för att det icke skulle vara för lätt att gissa. (Svensson 52. Bullers, Vaahter- pää landet, Strömfors socken). Kallades Handstek i Pyttis socken, Kyrkobyn, Jespas 56. - " - även slå bak i - " - , - " - , Karling 48. - " - äta havre i Strömfors socken, Kungsböle, Ståhl 48. 35 Hästhage (Bild 10) Bild 10. Hästhage. Ängsvakten håller på att springa över gärdet. En häst reparerar gärdet, de övriga äro hästar och stå utanför ängen. (Svartbäck, Pyttis snk.) De lekande föreställde hästar, som sprungo omkring och utanför ett 50-60 cm högt gärde som hade en omkrets av 4-6 m. Innanför gärdet låtsades vara en äng och denna vaktade en ängsvakt. Gärdet bestod av 50-60 cm höga käppar med klykor, stuckna i jorden på ett avstånd av 1-2 m. På klykorna voro lagda långa smala kvistar. Hästarna skulle allt emellanåt hoppa över gärdet och låtsas tjuvbeta. Ängsvakten skulle taga fast någon häst, som då blev ängsvakt. ================================================================================ Sida 40 ================================================================================ Transkription: 4028 Den förre ängsvakten blev häst. Hästarna försökte springa igenom ängen. Föll en käpp, måste hästen, som fällt det reparera gärdet. Men hann ängs- vakten dessförinnan ut ur ängen, blev hästen ängs- vakt, och den förra ängsvakten blev häst (Michels, 30 år Finnby, Strömfors socken). 36 Potatislöpning. Deltagarna ställde sig bakom ett streck, alla med en sked i munnen och en potatis på skeden. Därefter, på en given signal, skulle alla springa en viss vägsträcka utan att potatisen fick falla. Den som först kom fram blev segrare. Men råkade en potatis falla, måste den tagas upp med skeden, som allt fortfarande var i munnen. (Fru Ståhl, 53 år Mogenpört Pyttis socken). Lektes även så att potäterna voro utlagda i lika många rader som det fanns deltagare, och i varje rad var det 8-12 potäter, dock i alla rader lika mycket. Avstånden mellan potäterna var 1-2 m. Från ett gemensamt tvärstreck började alla på en given signal att springa och med sked i handen från marken plocka upp potäterna i tur och ordning, springa tillbaka till tvärstrecket och kasta potäterna i ett där befintligt kärl. Den blev segrare, som först blev färdig. (Ståhl 48 Kungsböle, Strömfors socken). 37 Boxkrig (Puksata) proksata Tvenne partier mot varandra. Lekes runtom- kring ett hus. Den som först får på någon av motståndarna, ropar högt "puks och namnet". Är avståndet dem emellan mindre än tio steg är han skjuten, om ej så blir han själv skjuten och kommer bort ur spelet. Det gäller att lura bakom knutarna. Lekes tills ena partiet är slut. (Halsas 71, Svartbäck, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 41 ================================================================================ Transkription: XI. 29 38 Partikrig. (Troligtvis en skollek). (Bild 11). Deltagarna delades i två partier, vilka stodo på i tvenne frontled vända emot varandra på ett avstånd varierande mellan 2-6 m. En stor eller ett streck på marken utgjorde gränsen till eget område. Det ena partiet A sträcker fram sina händer. En av det andra partiet B kommer fram till A och skall slå tre slag på de framsträckta händerna. Den som får det 3:je Bild 11. (fånge) a. B-partiet. (Den som slår) b. A-partiet. b (fånge). (Svartbäck, Pyttis socken). skall försöka gripa den som slagit. Lyckas det blir (b) fången och ställer sig bakom den som fångat honom. Men lyckas (b) hinna tillbaka till egen sida utan att ha- va blivit fasttagen, blir den, som fått det tredje slaget b:s fånge och ställer sig bakom b på B-partiets sida. Nu är det B-partiets tur att sträcka fram händerna och leken fort- sättes. Råkar någon, som har fångar bakom sig, bliva gripen, följa fångarna med över till egen sida och bliva fria. Leken lekes tills endera sidan är slut. (Maj-Lis Stenbäck, 17, Svartbäck, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 42 ================================================================================ Transkription: 72 SQ 39 Svart och vitt (troligtvis även en skollek). Tvenne partier stodo med ena foten bakom en stör el. ett streck på marken emot varandra. En frivillig stod på sidan och kastade upp i luften en liten brädlapp, svart på ena, vit på andra sidan. Kom svart uppåt, skulle ena partiet, som föreställde de svarta, taga fatt det andra partiet, som föreställde de vita. De fångade blevo svarta och deltogo nu i leken såsom sådana. På vardera sidan om gränsen, en 8-10 m ifrån, fanns ett mål dit eget parti springer och där det är skyddat. Råkar åter vitt uppåt, anfalla de vita och de svarta söka sig till sitt mål. Därefter samla sig partierna åter vid gränsen och brädlappen kastas åter i luften. Det parti seg- rar, som fått alla motståndare över på sin sida. (Salenius, 24. Kulla, Strömfors socken). 40 Mösslek (troligtvis även skollek). Tvenne partier stodo uppställda emot varandra på ett avstånd av 8-10 m. Mitt emellan partierna var en 0,5 m. lång käpp stucken i marken och på käppen var lagd en mössa. Den första från båda leden skulle vid given signal av någon frivillig domare, springa fram till käppen och nappa mössan samt springa till- baka till eget led. Hann han så blev motståndaren fången och kom bort ur leken. Men fick motstån- daren fast honom, blev den fasttagne bort ur leken. Mössan placerades på käppen och följande par fortsatte leken. Det parti segrade, som tagit det andra partiet till fånga. (Salenius, 24 Kulla, Strömfors). Denna lek lektes även på så sätt att partierna voro uppställda i två led efter varandra, bredbenta och framåtlutade. Vid given signal av en domare mitt emellan leden, skulle mössorna gå från hand till hand mellan ================================================================================ Sida 43 ================================================================================ Transkription: 43. 31 benen från första man till sista, som med mössan i handen springer fram till första, ställer sig fram- för honom med ryggen emot samt låter mössan gå vida- re. Detta fortsättes i båda leden så snabbt som möjligt. När första man åter vore i turen att springa, för han mössan till domaren och det led har vunnit som först hinner föra mössan till domaren. (Sven Stenvall, 22 år, Kungs- böle, Strömfors socken). 41 Röva kottar. (Bild 12) Bild 12 Kottar Ena partiet. Gränskäpp Andra partiet Tänker röva kottar. (Svartbäck, Pyttis socken). Två partier stå mot varandra med ena foten på en gränskäpp. Vartdera partiet äger ett förråd av lika många kottar t.ex. 20., vilka äro i tvenne högar, 6-8 m bakom gränsen på egen sida. Det gäller sedan att stjäla el. röva kottar från fiendens bo till eget. Men hinner en fiende springa efter och slå ett slag förrän den andre hunnit till egen sida, blir den förre fånge och får stå vid fiendens bo. Kottarna vilka han rövat, måste han återlämna. Eget parti kan frälsa, genom ================================================================================ Sida 44 ================================================================================ Transkription: 4432 att springa till fiendens bo samt vidröra den fångne, varefter båda försöka taga sig över till egen sida. Det parti vinner, som rövat fiendens kottar samt frälst sina fångade kamrater. (Fröken Smids, Svartbäck, Pyttis socken). 42. Kåpu, kåpu, kåja. Kopo kopo koja Deltagarna sätta sig i ring. En blir gumma, vilken, med en käpp i handen, går framför någon av de i ringen sittande och stampar med käppen samt säger: "Kopu, kopu, koja!" "Vem där?" frå- gar den åt vilken gumman stampat. "Det är bara en gammal gumma", svarar denna. "Vad ska' ni ha'?" "Har ni badstu?" frågar gumman. Svar: "Nej, gå till grannen." På detta sätt fortsättes leken tills gumman frågat den sista, som svarar: "Jo, vi ha' bad- stu." Nu låtsas gumman giva en uppgift åt var och en t.ex. "Du får bära mej till badstun, du får tvätta mej o.s.v. Men då hon låtsat bada har hon glömt sin käpp och ber någon gå efter den. Var och en går i tur och ordning, men kommer med det beskedet att han el. hon inte har hittat käp- pen. Till slut blir gumman rasande och går själv samt hittar käppen. Nu börjar hon springa efter de andra och den som blir fast får hon giva stryk åt av hjärtans lust. Den, som först blir fast får vara gumma nästa gång. (Fröken Smids, Svartbäck Pyttis socken). 43 Kråka i käpp. (krypa). (Bild 13.) Brukades bland den yngre ungdomen. Två eller flere placerade sig bredvid varandra på alla fyra. Därefter gällde det att springa snabbast på alla fyra en bestämd vägsträcka. ================================================================================ Sida 45 ================================================================================ Transkription: 45.33 Bild 13. Kasta kärrhjul. Kullerbytta Kråka. (Svartbäck, Pyttis socken). Vid kråkandet måste alltid ena handen vara vid marken. (Ida Korander, 54 år, Vesterby, Pyttis socken). 44 Spring' genom tunnor. En el. flera toma tunnor voro antingen upphäng- da el. stodo på ställningar 30-50 cm. från marken. Deltagarna stodo på ett led efter varandra. Tre gånger skulle man sedan hoppa genom samma tunna. Delta- garna sprungo i en ring, efter varandra. En domare fanns, som bedömde, vem som hoppade bäst. Som pris utdelades karameller el. jästbrödskaka. Detta brukades ofta på allmogefester. (Hellman, 56 Kytala, Strömfors socken. 45 Springa byxor. Pojkar brukade ofta springa barfota uppför stora, branta stenar. Tävlan om vem som fortast kom upp på toppen. Ofta föllo de ner och revo byxorna, därav namnet. (Malm, 30 år Mogenpört, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 46 ================================================================================ Transkription: 76. 34 46. Spring i säckar. (Bild 14) Brukades ofta på allmogefester. Fötterna voro instuckna i en säck och med händerna skulle man hålla i säcken, att den ej föll ned. Det gällde Bild 14. Spring i säckar. (Västerby, Pyttis socken). sedan att från en gemensam startlinje, springa i säc- karna en viss sträcka t.ex. 50 m. Det gick bäst genom att placera fötterna i var sitt hörn av säckbottnen, således springa bredbent. (Björk, 63 Tessjö, Strömfors socken. 47. Springa tunnband, slå band. (Bild 15) Smågossarna brukade ofta använda tunnbanden av gamla tunnor. Med en liten käpp i ena handen gavs fart åt tunnbandet och sedan bar det i väg utmed landsvägarna. Då flere pojkar hade tunnband var det ofta tävlan om vem som längst kunde hålla sitt tunnband rullande utan att det föll. (P. Sederkrans 47 Kulla, Strömfors socken.) ================================================================================ Sida 47 ================================================================================ Transkription: 4735 Bild 15. Springhjul. Springa tunnband. Springa flygmaskin. (Svartbäck, Pyttis socken). 48 Springa flygmaskin. (Bild 15). Fordom sprungo pojkarna "väderkvarn" d.v.s. tvenne bräd- lappar voro lagda i kors samt spikade fast i ändan på en käpp så att de bildade fyra väderkvarnsvingar samt kunde snurra runt då vinden tryckte emot. Nu för tiden förfärdigas endast två vingar av en brädlapp och detta ska föreställa en flygmaskinspropeller. Med dessa framför sig springa pojkarna längs landsvägar samt helst emot vinden. Propellern snurrar runt och pojkarna tävla om att få den största hastigheten på någons flygmaskin (Pojkarna Smids 12-13 år, Svartbäck, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 48 ================================================================================ Transkription: 78. II. ================================================================================ Sida 49 ================================================================================ Transkription: 79. Boll-lekar N:o 1 Boll stå (ståj) sid 36 " 2 Kasta lyra " 36 " 3 Motboll " 36 " 4 Bollskola " 37 " 5 Kattboll " 38 " 6 Bollnäta (väggboll) " 39 " 7 Ryssägget " 40 " 8 Ring-pira " 40 " 9 Ringboll (bränd hage) " 41 " 10 Pirr-boll (grop-pira, kungs-pira, kungs-grop, brännpätt " 42 jordboll, spela kung, trän-boll) " 45 " 11 Sättboll " 45 " 12 Väggboll " 46 " 13 Pira boll " 47 " 14 Hundboll " 48 " 15 Jägarboll (ett slag o spring) " 48 " 16 Ett slag o ränna " 49 " 17 Klockarboll " 49 " 18 Kungsboll (Fyra slag) " 51 " 19 Brännboll (Fyra mål) " 53 " 20 Golvspel (Stussa) " 54 " 21 Huvudboll " 55 " 22 Slå längst " 55 " 23 Mästarboll " " " 24 Väggboll " " 24 st. lekar ================================================================================ Sida 50 ================================================================================ Transkription: 50.36 II Boll-lekar. 1 Boll-stå (ståj.) En av deltagarna kastade bollen i luften samt ropade någons namn. Denne skulle taga fatt bollen samt ropa högt "boll stå." Alla deltagare måste då stanna. Han, som hade bollen, försökte nu "kådda" någon, genom att kasta bollen på den närmast stående så att det träffade honom. Denne skulle åter ropa "boll stå" samt kådda någon, eller om avståndet var för stort till närmaste, ropa högt någons namn, som då mås- te springa fram, gripa bollen och ropa "boll stå." Leken fortgick tills alla minst en gång fått ropa "boll stå." (Sven Stenvall 22 år Kungsböle, Strömfors). Leken kallades även "ståj" samt i stället för "boll stå" ropades "ståj." Deltagarna fingo även för korthetens skull, andra namn såsom t. ex. Abbo, Bibbo, Kåka. (Rockas 65 år, Svartbäck, Pyttis). SY abbo bibbo kåka 2 Kasta lyra. Brukades mest bland flickor. De stodo uppställda i en större ring med större eller mindre avstånd från va- randra, beroende på skickligheten. Därefter kastade man bollen till varandra. Allt efter som skick- ligheten ökas, kastas bollen högre och avstånden ökas. (Frk. Hellman 22 år, Lappom, Strömfors socken). 3. Motboll (Bild 16) Deltagarna voro uppställda i en ring. Med två bollar kastades lyra till varannan samt i motsatt riktning. Deltagarnas antal måste vara jämnt och man spelade i två partier. Bollen ================================================================================ Sida 51 ================================================================================ Transkription: 51.37 Bild 16. Motboll. Leken börjar. Bollarna kastas till varannan och i motsatt riktning. (Vesterby, Pyttis socken). skulle passera eget parti ett visst antal gånger t.ex. 10. Det parti vann, vars boll först hunnit tillbaks till utgångspunkten. Alla klappade i händerna och hurrade, om bollarna träffade varandra. (Fru Ollas 40 år Vesterby, Pyttis). 4 Bollskola (Bild 17) På marken var uppritat en rektangel 3 x 8 m. Denna var indelad i rutor 24 st, av 1 m²:s storlek. Framför rektangeln var ritad en cirkel av 1 m. i dia- meter. Avståndet från rektangeln kunde variera, beroende på skickligheten. En av deltagarna blev lärarinna, valdes genom lekräkning och ställde sig i ringen. De övriga, i detta fall tre stycken, ställde sig i första radens rutor, en i var ruta. Detta föreställde första klassen. Lärarin- nan kastade nu lyror till sina elever i tur och ord- ning. Efter varje lyra flyttades man en klass uppåt d.v.s. ett steg bakåt till följande ruta. Men lyckades man ej få lyra, stannade man kvar på klassen tills man ================================================================================ Sida 52 ================================================================================ Transkription: 5238 Bild 17. Bollskola. Lärarinnan i ringen. Flickorna äro i klass II, IV, VI och VIII. (Vesterby, Pyttis socken). fått lyra. Den som först kom till sista klassen, samt där fick lyra, blev lärarinna. Den förra lärarinnan började från första klassen följd efterhand av de andra, vilka åter började, sedan de sluppit ut från skolan (Flickorna Ollas 8-10 år, Vesterby, Pyttis). Ifall deltagarna voro flere, användes lika många rutor i var klass, som det fanns deltagare, lärarin- nan borträknad. Lektes även så, att man skulle tre gånger gå igenom skolan som bestod av nio klasser. Den, som först blev färdig, blev lärarinna. Alla andra började från början ånyo (Frk Kallström 17 år, Kungsböle, Strömfors socken) 5 Kattboll. (Bild 18) En av deltagarna blir katt d.v.s. ställer sig 3-5 m. framför de andra och med ryggen emot dem. De övriga behöva ej stå i någon viss ordning. Katten skall sedan kasta bollen över sitt huvud bakåt. De andra försöka taga lyra. Lyckas det för någon, ================================================================================ Sida 53 ================================================================================ Transkription: 5339 Bild 18. Kattboll Katten De övriga försöka taga lyra. (Vesterby, Pyttis socken). blir han katt och den förra katten försökar taga lyra tillsammans med de andra. Men lyckas ingen få lyra, kastas bollen till katten som fort- sättningsvis förblir katt tills någon får lyra. Platsen där katten står, är ofta betecknad med en brädbit el. dylikt. (Fröknarna Ollas, Vesterby, Pyttis socken). 6 Bollnäta. (väggboll) YJ Lekes på samma sätt som "ståj"-leken, blott med den skillnaden att bollen kastas mot väggen i stället för rakt upp i luften. De övriga deltagarna stå i en halvcirkel emot en vägg. En av dem kas- tar bollen mot väggen samt ropar någons namn som skall fånga bollen och ropa "ståj", samt försöka kådda någon av de andra. Lyckas det, kastar den kåddade bollen emot väggen och ropar någons namn samt leken fortsättes. Men lyckas det icke, så får han springa efter bollen, ropa "ståj" samt kådda tills han lyckas. Lekes tills alla minst en gång blivit kåd- dade. (Fru Grahn, 43 Kulla, Strömfors). ================================================================================ Sida 54 ================================================================================ Transkription: 57.40 Väggboll lekes på samma sätt som bollnäta. I stället för "ståj" ropas "stå" (Frk. Kallström 17 år, Kungsböle, Strömfors). 7 Ryssägget Deltagarna stå i rad på 3-5 m:s avstånd från en vägg. Lekes sedan på samma sätt som bollnäta, men i stället för "ståj" ropas "hej". Råkar den uppropade få lyra, då bollen kastas i väggen, behöver han alls inte kådda någon utan ropar upp en annan. Den som ropar "hej", försöker kådda någon av de andra. Lyckas han ej, får han ett "ägg". Sedan kastar han i sin tur bollen i väggen, ropar någons namn, o.s.v. Den, som får först får fem "ägg" kallas "ryssägget". (Fröken Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis). ryssedji 8 Ring-pira (Bild 19) pira Genom lekräkning bestämmes en till "pira", d.v.s. han el. hon skall stå utanför en ring och kådda de andra, som befinna sig i ringen. "Piran" får springa omkring ringen. Den, som blivit kåddad, skall taga bollen samt försöka kådda "piran". Lyckas det, får han fortsättningsvis vara inne i ringen, annars skall han ut ur ringen samt hjälpa "piran" vid kåddandet. Den, som blir sist inne, blir "frivillig pira" d.v.s. leken slutas utan att han blivit kåddad och i följande lek blir han "pira". Ringen är beroende av deltagarnas antal minst 3 m. i diameter. Bollen måste stanna inom ringen efter det "piran" kåddat, i det fallet får den kåddade kådda tillbaks. (lärar Veckman 25 år, Tessjö, Strömfors ================================================================================ Sida 55 ================================================================================ Transkription: 5541 Bild 19. Ring-pira. Piran står med bollen i handen utanför ringen, som är uppritad med kalk, samt försöker kådda någon innanför. (Tessjö Strömfors socken). 9 Ring-boll (bränd hage). (Bild 19). Lekes på samma sätt, men då en innanför rin- gen blivit kåddad, går han el. hon och stå på grän- sen av ringkanten samt ropar "stå." Pirran samt de övriga utom ringen måste då stanna samt den som står på gränsen får kådda någon av de nyss nämnda Tar det så är han frälst och får stanna inom ringen, annars måste han gå utom ringen samt hjälpa piran. Den, som blivit till först bränd blir pira i nästa spel. (Frk. Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis socken). Lekes även så, att blir någon kåddad så blir han el. hon pira samt den förra piran slipper in i ringen. Lekes så länge tills alla varit minst en gång pira (Frk. Källström 17 år, Kungsböle Strömfors sock). "Bränd hage" är på samma sätt som närmast föregående. Bollen måste vid kåddandet stanna inom ringen. Med bröst, armar och knän, dock icke händer och fötter, försökte man få bollen ut ur ringen. (Lärar Holländer 63 år, Svartbäck, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 56 ================================================================================ Transkription: 56.42 (Bild 20) brännpott, 10 Pärr-boll (Grop-pira, kungs-pira, kungs-grop) Bild 20. Deltagarna äro 9 st. Groparna, utmärkta med kalk, äro 8 st. Kungsgropen är i mitten bollen uti den, ett sällträ ovanpå. Gossen skall kasta ut sällträna. (Tissjö, Strömfors socken). Var och en av deltagarna har ett sällträ, en käpp av 50-70 cm längd samt avsmalnande emot ena ändan till ungefär 3-5 cm:s diameter. Gropar, av 10-15 cm:s genomskärning, grävas med 1-2 m:s mellan- rum och bilda en stor ring. Antalet gropar är ett mindre än deltagare. I mitten av ringen är grävd en "kungsgrop" av 15-20 cm:s diameter. Genom lekräkning utses en, som placerar bollen i kungsgropen, sitt sällträ tvärsöver, samt, efter att hava samlat ihop de andras sällträn, ställer sig bredvid kungsgropen och kastar på en gång allas sällträn utåt planen. De andra stå under tiden på vardera sidan om honom ett stycke ifrån. Han fattar därefter sitt sällträ, kastar bollen utåt planen samt skyndar sig att sticka sitt sällträ i en av groparna. De andra springa och söka sina sällträn, som de känna igen ef- ter märken, samt springa till groparna och sticka säll- träna uti. Den som blir utan grop kallas "pirare". ================================================================================ Sida 57 ================================================================================ Transkription: Bild 21. Pirr-boll. Gossen med bollen mellan knäna samt sällträet under armarna, håller på att "värpa". De andra stå färdiga att slå undan bollen om den faller. (Tessjö, Strömfors socken). Pirraren skall taga bollen samt tre gånger lyfta bollen över sitt huvud samt fälla den till marken och emot kungsgropen. På samma gång, som han gör detta tre gån- ger å rad, säger han: "Ofrid i höjden frid på jor- den, låt bollen ligga där den stundsar!" Därefter får han börja pirra bollen in i kungsgropen d.v.s. med sitt sällträ skuffar han bollen framåt. När han kommit tillräckligt nära får han börja "värpa" d.v.s. först skall sällträet placeras på ryggen under armarna, bollen hålles fast mellan låren och nu skall han hoppa ett steg framåt därefter sättes bollen mellan knäna (B 21) och ett hopp göres åter. Till sist placeras bollen mellan vristerna och vid detta sista jämfota hopp skall bollen komma in i kungsgropen. Han har då vunnit och får säga: "Fri på bollen." Därefter sätter han sitt sällträ på kungs- gropen, tager de andras sällträn och kastar ut dem på planen samt leken fortsättes. De andra skola med sina sällträn hela tiden försöka slå undan bollen, men måste på samma gång vakta sina gropar, ty "pirraren" kunde lämna bollen åt sitt öde, samt springa till någons grop och sticka sitt sällträ däruti. Den, som då blev utan grop, sedan alla skyndat sig till groparna, blev "pirrare" och den förra deltog med de andra. Faller bollen då pirraren håller på att "värpa" få de andra slå ut bollen. Råkar pirraren säga "fri på gropen" i stället för "fri på bollen", få de andra slå ut bollen och pirraren får börja på nytt. (Lärar Veckman, Tessjö, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 58 ================================================================================ Transkription: 58 4/4 Pirr-boll kallades "bränn-pätt" efter groparna som benämndes "pättar". Lektes annars lika (Fru Pelkonen 56 år, Lill- Abborfors, Strömfors socken). "Värpandet" kallades även "dräppa". (Nämndeman Ståhl 48 år, Kungs- böle Strömfors socken). Kallades "gropboll". Då bollen kastades, sades orden: "Krig i luften, men fred på marken." Värpandet var bortläm- nat. I stället fick kasta pirraren bollen tre gånger då han kommit till gränsen av de yttre groparna. Lyckades han få bollen i kungsgropen, fick han välja sig en grop och en annan fick gå ut. Lyckades det ej, kastades bol- len ut och han fick börja på nytt. (Fru Grönkvist 49 år, Svart- bäck, Pyttis socken). "Kungsgrop" är samma lek. "Pirraren" kallades vakt. I början tekades på söliträ (sällträ) d.v.s. varje deltagare Bild 22. Tekning Föra käpp på raka armar bakåt (Svartbäck, Pyttis socken). placerar sin ena hand på samma söliträ, börjande nedifrån. När den sista placerat sin hand, flyttar den nedersta sin hand överst och så fortgår det tills man kommer till söliträets övre ända. Den, som inte kan få två fingrar om ändan, blir vakt. (Bild 22) (Fru Kullberg 30 år, Näsby, Strömfors socken). I "kungsgrop" kallades det att "stuva me' tschäppon" då man skulle föra bollen i kungsgropen. Vakten kallades kung (Henrik Nyman 60 år, Kungsböle, Strömfors socken). I "kungsgrop" ropade vakten "östan, västan, söder om norr", då han kastade ut de andras sällträn (Karl Karlström 50, Vir- böle, Strömfors socken). tjeppn ================================================================================ Sida 59 ================================================================================ Transkription: 597/5 Kallades "jordboll". Anners lika som pirr-boll (Andtas 59 år Kyrkobyn, Pyttis socken). Kallades även "spela kung" (Joas 58 år, Kyrkobyn, Pyttis socken). - " - - " - "liron-boll" (Falck 83 år, Vesterby, Pyttis socken). Lironboll lektes även utan kungsgrop. Genom lekräk- ning bestämmes en, som med sitt sällträ försöker skuffa bollen emot de andras fötter. Tog det blev den bränd, och platser byttes i det att den brände blev "pirare" och den förra "piraren" intog den brändes plats. Sällträna skulle hållas instuckna i groparna ty fick "piraren" sitt sällträ i någons grop, byttes åter plats. Man fick dock med sällträna slå bort bollen. (Fru Ollas 35 år, Vesterby, Pyttis socken). 11/ Sältboll (Bild 23). I leken deltogo sex deltagare. Två A o B av dem stodo på ett avstånd av ungefär 10 m ifrån varandra på ett bräde eller något annat märke på marken. Dessa två C skulle kasta lyror med bollen till varandra. De fyra andra C, D, E o F voro försedda Bild 23. A C D E F B, skall taga lyra. Står på ett bräde. (Med onelö i händerna o. stå med ena foten i gropen.) (Vesterby, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 60 ================================================================================ Transkription: 60.76 med melor (sältträn) och stodo parvis emot varandra, med 3-4 m:s mellanrum, såväl mellan varandra som de, vilka kastade lyra. De stodo med ena foten i en liten grop, grävd i marken samt med melorna upplyftade. De skulle slå undan bollen då den kastades från A till B. Tog det och bollen rullade åt sidan, skulle de "betala" d.v.s. C och D skulle springa emot varandra samt slå sina melor emot varandra samt därefter springa tillbaks till sina gropar samt sätta foten uti. Detsamma gjorde E o F. A och B åter skulle springa efter bollen samt sätta den i någons grop, medan de andra "beta- lade." Hann han göra det, bytte de två plats t.ex om A fått bollen i D:s grop, bytte A och D plats. Sedan fortsatte leken tills alla varit såväl vid groparna, som vid brädlapparna. (Andtas 59 år, Kyrkobyn, Tyttis socken). A och B sades vara "ute", de andra "inne". De, som voro "inne", kunde bliva "i skuld" d.v.s. vid ett dåligt slag, då bollen föll nära A el. B, behövde de inte "betala". "Skulden" betalades vid ett gott slag genom slå melorna tvenne gånger ihop. Vanligtvis fick man endast en gång vara "i skuld" (Malm, 40 år Mogenpört, Tyttis socken). Sältboll kunde även lekas med fyra delta- gare, nämligen två ute och två inne. De stå då alla med 3-4 m:s mellanrum, uppställda på en rät linje. Lekes annars på samma sätt (Malm. 40 år, Mogenpört). 12 Väggboll (Bild 24). Är samma lek som sältboll, men de del- tagare, som äro "inne", hava sina gropar 2-4 m från en vägg. Groparna äro i en linje, parallell med väggen. Den, som är "ute", står på 4-6 m:s avstånd från väggen och kastar lyror emot denna. De, som äro "inne", "betala" genom att slå sältträna i väggen. Ofta uppritades gränser, 8-10 m från väggen parallellt med denna samt 5-7 m. åt sidorna från de två yttersta vinkel- ================================================================================ Sida 61 ================================================================================ Transkription: 61.47 Bild 24 Väggboll. Flickorna med sällträna och foten i groparna äro "inne". (Vesterby, Pyttis socken). rätt emot väggen, bildande ett fyrkantigt område. Den, som med sällträet slog bollen utom området, "brände sig själv", och fick till straff byta plats med den, som var "ute". (Fru Grönkvist 49 år, Svartbäck, Pyttis socken). 13 Pöra boll Deltagarna voro sex och stodo uppställda liksom i saltboll (se bild 23), men alla voro försedda med käppar. Mitt emellan A och B fanns en större grop. A och B skulle försöka få bollen i gropen antingen genom att kasta ovanifrån eller rulla bollen längs marken. Lyckades det t.ex. för A, så fick han byta plats med C el. D. De, som voro "inne" skulle med säll- träna slå undan bollen. Lyckades det, så skulle de "betala" genom att C och F samt D och E bytte plats med varandra. A eller B skulle springa efter bollen samt därefter taga någons grop i besittning, genom att sticka sällträet i gropen. A el. B fick byta plats med den, vars grop de tagit. (Lärar Hildebrand 67 år, Vesterby, Pyttis) ================================================================================ Sida 62 ================================================================================ Transkription: 62718 14 Hundboll Hundboll Genom lekräkning bestämmes en till "hund". Hunden ställer sig emellan tvenne mål, som äro på ett avstånd av 20-30 m från varandra. De övriga deltagarna ställa sig efter varandra vid ena målet. Den första giver själv upp bollen samt slår den med knytnäven utåt plan, varefter han el. hon springer till andra målet. "Hunden" skulle fånga bollen samt "bränna" den, som springer från det ena till det andra målet, genom att slå ett slag på dennes rygg. Denne blir då hund, och den förste, frivillige hunden får gå in i första målet samt ställa sig bland de andra. De andra fortsätta i tur och ordning. De "brända" bliva alla hundar samt hjälpa till vid fasttagandet. Finnes det ingen kvar i första målet, så får den första brända hunden kasta tre lyror och under tiden skola de deltagare, som finnas i andra målet, springa tillbaka till första målet samt fortsätta leken. Då alla blivit hundar är leken slut (Flickorna Halsas 13-15 år, Svartbäck, Pyttis socken). 15 Jägarboll. (Ett slag o' spring) Ett slag och vänna. Sy Genom lekräkning utses en till jägare. De andra ställa sig efter varandra på ett led. Jägaren ställer sig mitt emot den första, kastar upp bollen och den första skall med knytnäven eller handflatan slå ut bollen. varefter han börjar springa. Före lekens början har man utsett ett visst område, utanför vilket man ej får springa. Jägaren springer efter, dock ej med bollen i handen, och skall rädda den som slagit ut bollen. Får jägaren honom räddad blir denne hans medhjälpare och skall fånga de, vilka sedan springa. Men om (blir) motsatta sidan av området eller planen mål och det gäller att springa dit ty där är man fri. Sedan gäller det att springa till- baka till första målet. Leken hålles på till alla blivit ================================================================================ Sida 63 ================================================================================ Transkription: 63:49 räddade. Den, som först blivit räddad, blev nästa gång jägare (Rockas 60 år, Svartbäck, Pyttis socken). Leken kallades även "ett slag o' spring strax ut o' in." Då fanns redan från början 2 mål. Jä- garen skulle rädda genom att kasta bollen på den som sprang till andra målet. Tog det, blev han jägarens medhjälpare, i annat fall hann han springa såväl ut till målet som in. Under tiden fick jägaren springa efter bollen. Annars lika som jägarboll. (Lärar Holländer 53 år, Svartbäck, Pyttis) 16 Ett slag o' ränna Genom tekning med sölsträ (sälsträ) utsågs en till klockare. (se bild 22). Klockaren hade samma uppgift som jägaren i föregående lek. Bollen slogs ut med sölsträ. Sedan gällde det att springa till suret d.v.s. målet som var beläget 20-30 m. från första målet. Klockaren fick snädda (rädda). Tog det, blev den snäddade utpas- sare, d.v.s. klockarens medhjälpare. Klockaren fick lura den som skulle slå, genom att låtsas kasta bollen i luften eller även slå den hårt i marken. Hann denne icke slå eller bommade han d.v.s. slaget tog icke på bollen, var hans slag förlorat och han måste genast börja sprin- ga till suret. Den, som först blivit utpassare, blev klockare i nästa lek. På samma sätt lektes 2-3-4-5-6-7 slag o ränna, med den skillnaden att alla hade lika många slag, vilket bestämdes vid lekens början. (Polis Henriksson 53 år, Strömfors bruk, Strömfors socken) 17 Klockarboll Genom tekning (se bild 22) på sälsträ utsågs en till klockare. De andra ställde sig efter varandra på ett led framför klockaren samt inom första målet. Det andra målet var beläget 30-40 m. framom första må- let. Var och en hade tre slag, men bollen slogs vid ================================================================================ Sida 64 ================================================================================ Transkription: 64.50 alla slagen nedåt. Därefter skulle man springa till andra målet. Klockaren skulle springa efter bollen samt kasta den på den springande, förrän denne hann till målet. Träffade det, blev denne utpassare och ställde sig emellan målen och skulle hjälpa klockaren. Följan- de i turen skulle nu slå, men ett av slagen, vanligen det sista, fick slås utåt plan. Sedan när det fanns två utpassare, fick två slag slås utåt plan, samt då ut- passarna äro tre eller flere få alla tre slagen slås utåt plan. Klockaren stod bredvid en på marken uppritad cirkel av ungefär 1 m:s genomskärning, samt skulle snädda därifrån de, som sprungo ut till andra målet eller in till första. Den, som blev snäddad (räddad), blev utpassare. Fick någon av utpassarna lyra d.v.s. fån- gade bollen i luften, blev den, som slagit bollen, utpassare. När alla blivit utpassare, ställde de sig sida vid sida vid andra målet. Klockaren stod vid första målet och fick rädda någon. Tre gånger fick han kasta bollen. Den som blev räddad, blev klockare i följande lek. Tog det ej, så fick han ännu en gång förbli klockare. (Vilhelm Törnkvist 34 år, Näsby, Strömfors socken). Lektes även så att en blev frivillig klockare, samt två av deltagarna frivilliga utpassare. Alla hade två slag. Efter slagen fick man gå till springsuret, ett halvcirkelformigt mål vid sidan av första målet. När en blivit räddad, fick en av de frivilliga utpassarna gå in och slå. De två följande bytte även plats med den andra utpassaren samt klockaren. När alla blivit utpassare, få de springa in till första målet, medan klockaren kastar lyra samt ropar: "Ingen in med första lyran!" De, som icke hunnit in, måste stanna och klockaren får rädda om han vill. Han får ännu kasta tvenne lyror samt ropa: "Alla in med andra (tredje) lyran!" Får han någon räddad, blir denne klockare i nästa lek, i annat fall förblir han ännu en gång klockare. (Lärar Veckman 25 år, Tessjö, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 65 ================================================================================ Transkription: 65:54 Bild 25 Kungsboll. Klockaren skall just "ge opp" bollen för den, som håller slätträet i händerna. Det vita strecket utvisar gränsen för "ute" och "inne". Två gossar äro i "spring- surat" till vänster (Tessjö Strömfors socken). 18 Kungsboll. (Bild 25) (Fyra-slag) Spelades på en ungefär 50 m. lång och minst 8 m. bred plan. Tre tvärstreck drogos. Innanför det första var man "hemma" eller "inne". Det andra drogs tvärs över mitten av plan, och det kallades kungsstrecket. Det tredje drogs vid bakre ändan av plan och föreställde mål. eller sur. Vid sidan av "hemmagränsen" fanns en "springsur" en halvcirkel uppritad på marken. I början indelas deltagarna i två partier, samt vartdera partiets bästa spelare väljes till kung. Kun- gen väljer sig en klockare. Därefter väljes sida d. v. s. vilket parti, som skall bliva ute och vilket inne. Väljandet sker genom "att kasta slant". Ena kungen kastar en slant i luften så att den snurrar runt. Den andra kungen ropar högt antingen "Krona" eller "Klava". Har kungen ropat t. ex. "Krona" och Kronidan ( förr brukades gamla mynt, på vilka en krona eller ett vapen var ritat) föll uppåt på marken, då fick hans sida bliva inne. ================================================================================ Sida 66 ================================================================================ Transkription: 66.52 Det andra partiet var ute på plan och fördelade sig jämt över denna bakom kungsstrecket. Kungen stod närmast kungsstrecket och klockaren var inne och gav upp åt det andra partiet. Klockaren stod bredvid en, på marken ritad cirkel, eller rund träskiva av 60-80 cm:s diameter. Då klockaren gav upp bollen skulle den måsta falla på brädet eller inom ringen, annars ogillades uppkastningen och han fick kasta på nytt. Kungen hade sex slag, klockaren tre och de övriga ett slag. Då någon slagit, skall han gå till "springsuren" ifall icke slaget varit så gott att han direkt kunde springa till målet. I "springsuren" fick vara högst två. Kom det en tredje till, måste den, som först kommit till "springsuren", gå i "fiskis" d.v.s. han ställde sig mitt emellan kungen och klockaren, på ungefär 10 m:s avstånd från båda. Dessa skulle sedan rädda honom med bollen, genom att kasta den på honom så att det träffade. Råkade det träffa blev det om- byte av sidor, men det parti, som varit ute skulle antin- gen skynda sig in eller ut till målet, ty det andra partiet fick taga upp bollen och rädda tillbaka på någon, som ej hunnit sätta sig i säkerhet. Lyckades det, blev det åter ombyte. Detsamma gällde, om någon, som varit i "springsuren", sprang till målet, men under vägen blev räddad. Vem som helst, av de, som voro ute, fick då rädda. En, av det parti, som var ute, fick ställa sig mitt emellan kungen och klockaren och skulle fånga bollen, men fick ej rädda. Kungen och klockaren fingo skänka några av sina slag åt någon god spe- lare inom samma parti. Den, som räddat någon, fick "räddarslaget", d.v.s. han fick ett slag till. (Lärar Veckmans elever, Tessjö folkskola, Strömfors socken). Kallades även "fyra-slag". Då hade kungen fyra, kloc- karen två och de andra ett slag. Annars lika (Disponent Lindgren 52 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). Kungen hade tolv slag, klockaren sex, alla andra tre slag. 57 ================================================================================ Sida 67 ================================================================================ Transkription: 6753 Deltagarna, utom kungen och klockaren, kallades soldater. "Spring- suren" kallades "insur" och målet kallades "utsur." Om kungen blev bränd, så byttes sida. Om en soldat blev bränd, blev han fången och fick ställa sig ute på plan bland motståndarna. Han kunde dock hjälpa egen sida genom att fånga lyror. Efter tre lyror skedde även ombyte. Något kungsstreck fanns icke och någon "fiskning" icke heller. (Smeden Lihr 70 år, Strömfors bruk, Strömfors socken; Pyttis socken) Jras 58 år, Kyrkobyn 19 Brännboll (Fyra mål) Liksom i kungsboll valdes först tvenne kungar, men det skedde genom tekning med söliträ (se bild 22). De två översta, som fingo grepp om söliträet, blevo kungar. Den översta fick börja välja sitt lag, genom att han tog den, ur hans tycke, bästa spelaren från den grupp, som bildade de övriga deltagarna, och som stod ett stycke på sidan. Därefter tog den andra kungen en man, se- dan den förra, och så vidare tills båda lagen voro val- da. Kungen valde den bästa av sitt lag till klockare. Till sist tekades om "ut" och "in". Den, som kom överst, fick börja spelet och vara "inne". Endast kungarna tekade. Planen var likadan som i kungsboll, blott med den skillnaden att det bortre målet var indelat till tvenne små, runda mål i vartdera hörnet. Målen voro ungefär 3-4 m. i genomskärning. Man skulle först springa till "springsuren", som var första målet. Sedan sprang man liksom i kungsboll, men målet i vänstra hörnet. Detta var målet nummer två. Tredje målet var i högra hörnet samt fjärde målet var "hemma" eller "inne", där klockaren stod. Att springa från ett till fyra, kallades att springa ett varv. Var och en av deltagarna, även kungen och kloc- karen, hade ett slag. Slog man ett sådant slag att mot- ståndarna togo lyra, räknades ett fel. Vid tre samman- lagda fel blev ombyte av sida. Blev någon kaddad, då ================================================================================ Sida 68 ================================================================================ Transkription: 68. 354 han sprang mellan målen, räknades detta även som ett fel. Ifall klockaren hann bränna d.v.s. slog bollen e- mot brännbrädet medan någon höll på att springa mellan målen, var detta även ett fel. De, som blivit brända, räddade eller slagit lyra voro "döda" d.v.s. fingo icke deltaga (i bollslagningen) förrän deras parti varit "ute" och sedan åter kommit "in". Eget partis medlemmar kunde "frälsa" någon "död" genom att med eget slag hinna springa ett varv. Ett fel räknades då även bort. Om vid slaget, sällträet snuddade märkbart vid bollen, men den (bollen) föll ned på marken, så gillades slaget ändock och den, som slagit, måste springa till första målet. Ett sådant slag, kallades "tåssa". Ifall slaget icke träffade bollen, kallades det "bomm". Tre bommar efter varandra var ett fel. (Fröken Källström 17 år, Virböle, Strömfors socken). Den, som blev bränd, räddad eller slog lyra, fick gå över på motståndarens sida samt blevo återförenade med eget parti, då detta kom "ut". Spelades även utan sällträ, slogs med handen. (Eklund 58 år, Lill-Abborfors, Strömfors socken). Lektes även utan skilda partier. Klockare samt tre utpassare blevo fyra godvilliga. Blev någon bränd, bytte han plats med en frivillig. Var och en hade tre slag. Kalla- des "att slå tåssor", då man bommade. (Sven Stenvall 22 år, Kungs- böle, Strömfors socken). 20 Golvspel (stussa). Flere deltagare i denna lek, vilken var som en tävlan. Det gällde att lätt kasta bollen emot golvet eller släta marken. Då bollen stussade upp till midjans höjd skulle man med flata handen slå emot bollen, så att den åter stussade mot marken. Detta fortgick så länge samt så snabbt som möjligt. Var det skickliga deltagare kunde man taga en tävlan om vem som först hann till t.ex. hundra. (Flickorna Ollas 10-12 år, Vesterby, Pyttis socken). Detta golvspel försvårades ofta genom att man slog med knytnävarna (Salenius 24 år, Kulla, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 69 ================================================================================ Transkription: 69. 55 21 Huvudboll Bollen slogs med huvudet emot en vägg, så att den, utan att falla till marken, stussade mellan huvudet och väggen. Även i detta föranstaltades små tävlingar, vem som var skickligast. (Salenius, 24 år, Kulla, Strömfors socken). 22 Slå längst. Även i form av tävlan. Man slog med blotta knyt- nävarna. Bollen var gjord av läder och invändigt fylld med tyg eller annat. (Salenius 24 år, Kulla, Strömfors socken). 23 Mästarboll. Var en övning i färdigheten att hantera bollen t.ex. kasta lyror turvis med höger och vänster hand, kasta bakåt över axeln och taga lyra, kasta under knäet samt taga lyra o.s.v. Mestadels efter fantasin. Övades i ensamhet, men även flere tillsammans. (Lärar Holländer 63 år, Svartbäck, Pyttis socken). 24 Väggboll. Var även en övning i bollbehandling emot en vägg. Avståndet från väggen varierande beroende på skickligheten Alla övningar göras först med höger sedan vänster hand till sist med båda händerna. Varje övning göres tre gånger å rad. Om någon gör fel, får han sluta och en annan börjar om i sin tur. Den förre får börja från det ställe, där han misslyckades, när han åter är i turen. Själva övningarna börja med enkla samt bliva svårare. Vanliga övningar äro t.ex. lyra med från-, mot- korsgrepp, med knytnävarna, nysta eller propellerrörelse och sedan taga lyra, snurra ett varv runt och sedan taga lyra, hinna klappa händerna fram, bak och fram samt sedan taga lyra, stå med ryggen emot väggen och taga lyra. (Flickorna Ollas 10-12 år, Vesterby, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 70 ================================================================================ Transkription: 70. III ================================================================================ Sida 71 ================================================================================ Transkription: 71. Slå- och kastlekar № 1 Kasta kurra (kura) Sid 56 " 2 Slå palik (palicka) " 57 " 3 Passar palicka (Hund-, kort-, slå präst, bikté) " 59 " 4 Näpä (näpa " 60 " 5 Huspalikän (slottspalikän, 5-palikän, 7-palikän) " 61 " 6 12-palikän " 62 " 7 Kasta palicka (24-palicka) " 63 " 8 " puleka " 64 " 9 " Kägglor (käggelpalick, slå kägglor) " 64 " 10 Slå tänt " 66 " 11 Filypä (slå-, stålpfilypa, bämpfilypa, pilypa) " 66 " 12 Slå kína (kena) " 68 " 13 " gräshoppa (sircka, jordfilypa) " 70 " 14 " engelsman " 71 " 15 Hack' rovland (kasta jordsticka) " 72 " 16 Säckslagning (Bocklek med hösäck) " 73 " 17 Slå längst (slå sten) " 74 " 18 Kasta smörgås, o. - lås " " " 19 Kast' ögonä ur den andre " " " 20 Slunga (kastslängän, potätslunga) " 75 " 21 Stritsa " 76 " 22 Fjänga (käppslunga, träslunga) " 77 " 23 Pilboga (sprättboga) " " " 24 Pilbössän " 78 " 25 Kast ring " " " 26 " ryssband " " " 27 Kasta knapp " 79 " 28 " kniv " 81 " 29 " yxa " " " 30 Knivspel " " " 31 Kasta lerkulor " " " 32 " " sten (stenlek, spela stenar, näppa) " 82 32 st. lekar ================================================================================ Sida 72 ================================================================================ Transkription: 72.56 III Slå- och kastlekar. Kast korro 1 Kasta kurra. (Bild 26) (Kasta kuka) Bild 26. Pojken, som har kurran upplyftad, skall just kasta den. Det andra partiet står avvaktande. (Svartbäck, Pyttis socken). En av de vanligaste lekarna på landsbygden. Såväl pojkar som äldre komna lekte gärna denna lek. Då äldre personer deltogo, lekte man på landsvägen, ty det kunde ofta hända att man jagade varandra kilometertals. Pojkarna kunde dock använda en rymlig gårdsplan. Som kurra användes ett av masurbjörk förfärdigat hjul, av 10-15 cm genomskärning och 2-3 cm:s tjocklek. Deltagarna indelas i två partier, och äro alla för- sedda med käppar eller störar av 1-1,5 m:s längd. "Krona" eller "klava" kastas, om vilket parti skall börja. Partierna ställa sig emot varandra med något avstånd, beroende på deltagarnas krafter att kunna kasta kurran, emellan de främsta. Vart- dera partiet ställer sig med små avstånd bakom de främsta. Van- ligtvis ställa sig partiernas starkaste främst. Den, som skulle börja, kastade kurran så att den rullade längs marken emot det andra partiet. Dessa skulle med sina sälträn slå kurran ================================================================================ Sida 73 ================================================================================ Transkription: 73. 57 tillbaka eller försöka få kurran att stanna. Därifrån vart den stannade skulle det partis, som stannat kurran, bästa kastare kasta kurran tillbaka. Ifall kurran icke föll omkull sedan den stannat, fick man med sälträna rulla den framåt. Men man skulle själv slå omkull den förrän motpartiet hunnit vidröra den, ty den fick kasta kurran, som fällde den. Kurran fick icke slås, sedan den stannat. Före lekens början brukade man ibland draga upp en gränslinje på ett visst bestämt avstånd bakom vartdera partiet. Det parti segrade som jagade det andra partiet bakom dess gräns. (Salenius 24 år, Kulla, Strömfors socken.) 2 Slå palik. (palikko) palikko På marken uppritades en ring av 1 m:s genom- skärning. I mitt ställdes en 10 cm. hög och 3-4 cm. tjock träpalik. Därefter mättes ett avstånd av 15-20 m från ringen och där sattes ett märke på marken. Deltagarna skulle mäta "efter tura" på en en- meterslång käpp d.v.s. det skedde på samma sätt som att teka (se bild 22). Den översta blev första, de följande i tur och ordning. Det gällde sedan att från märket på marken kasta den meterslånga käppen, palikkäppen, emot paliken så att den föll utom ringen. Den, som slagit fick då ett poäng till godo. Sedan slog följande i turen. Den som först kom till ett på förhand bestämt tal t.ex 20 hade vunnit. Paliken, som var lik en sockertopp för att den skulle stå stadigare, fick icke falla inom ringen ty då gillades icke slaget (Skräddar Ljung 62 år, Tessjö, Strömfors). Den sista i turen blev vakt och fick ställa upp paliken då den fallit utom ringen. Men föll paliken inom ringen eller icke alls, blev den som kastat vakt och förra vakten fick gå och kasta (Joas 58 år, Kyrkobyn, Pyttis socken). Palikko lektes även så, att man tävlades om ================================================================================ Sida 74 ================================================================================ Transkription: 74:58 att få paliken att flyga så långt som möjligt ifrån ringen. Från ringen räknades antalet käppar d.v.s. med palikkäppen som mått mättes avståndet mellan ringen och det ställe vart paliken fallit. Den, som först kom till ett visst antal käppar t.ex 50 el. 100, vilket före lekens början bestämts, blev segrare. Om någon fått över det talet, kunde han låna åt någon ett visst antal käppar, så att sistnämnde fick det bestämda antalet käppar. Den sämsta fick till straff, "kiacka" d.v.s. hoppade på ett ben efter paliken som bästa fick kasta så långt han ville (Toivo Kantola 34 år Kvarnby, Pyttis socken). Paliken ställdes ibland att stå på ett bräde, under vilket ett annat mindre bräde eller en träklabb var placerat vid den bortre ändan sett från den, som kas- tade. (Sven Stenvall 22 år, Kungsböle, Strömfors socken) (se b. 27). nopo Bild 27. Näpä Flickan till höger är "hund". Flickorna till höger stå i fäste målet. Flickan med käppen skall slå bort "näpän". (Näpän placerad liksom i palikleken). (Kulla, Strömfors socken). Paliken på brädet kunde stå på periferin utav en ring av 2-3 m:s genomskärning, vilken, från den som kasta- de sett, var riktad utåt plan. I fall var och en ha- de eget sällträ kastade man "om tura". Var och en kastade sitt sällträ emot paliken. Den, som kom närmast, blev första. Men man fick icke fälla paliken, ty då blev man vakt, vilket göromål annars skulle hava tilldelats den sista. Vakten stod utanför ringen och skulle ställa paliken att stå samt genast därpå med sitt sällträ slå ut den ur ringen. Hann han detta förrän den, som slagit, hunnit sprin- ga till målet, fingo dessa två byta plats. Den, som slagit blev vakt, och den förra vakten fick gå in och slå. Målet var ================================================================================ Sida 75 ================================================================================ Transkription: 75.59 ett streck som drogs genom paliken, och tangerade ringen. Bakom detta streck var målet. Den som först kom till det före spelet överenskomna poängantalet blev segrare. Den sämsta, som fått paliken minsta antalet gånger utslagen ur ringen, fick till straff "hincka" på ett ben efter paliken och ställa den att stå, efter det att deltagarna i tur och ordning slagit ut den med sina palikkäppar. (Jespas, 56 år, Kyrkobyn, Pyttis socken). (Hihti, Slå präst) 3 Passar palicko (Hundpalick, Hästpalicko, Passarpalicko (ring av Paliken stod på kanten av en 10-15 m:s genom- skärning. På 8-10 m:s avstånd från palicken var ritat ett märke på marken. Därifrån kastade man palikkäppen emot palicken och försökte få den utom ringen. Fick man hade man lov att "komma fritt" d.v.s. man fick gå efter sin palikkäpp samt vakten, som i början av spelet var frivillig, fick ställa upp palicken. Men föll den inom ringen ropa- des: "Gamla vakten ska' visa vägen!" Den gamla vakten fick då gå in samt den som slagit blev vakt. (Vilhelm Vinkvist 34 år, Näsby, Strömfors) I början av spelet kastade man "om tura" d.v.s. Var och en kastade i tur och ordning sin palikkäpp med foten. Palikkäppen hölls i med ena handen samt stod upp- rätt på foten. Den, som fick sin käpp närmast palicken, blev första, och de andra i tur och ordning. Vakten kal- lades "bäsare" och skulle ställa upp palicken samt hin- na slå ut den igen ur ringen, som var 1-2 m i genomskär- ning, förrän den, som slagit, hunnit springa till målet, som var 6-8 m. bakom palicken. Hann man till målet fick man gå och taga sin käpp samt återvända till insuren samt vänta på sin tur. (Nämndeman Ståhl 48 år, Virböle, Strömfors socken). Slå prest Lektes på samma sätt, men kallades att "slå präst". (Backman 35 år, Tuoskas, Mogenpört, Pyttis socken) Leken kallades "hihti". Tog det eller inte på palicken då man kastade käppen på den så fick man ================================================================================ Sida 76 ================================================================================ Transkription: 76. 60 gå fritt ned till målet, men utan käpp. Vid målet ropa- de han till de andra: "Fräls mej!" Om följande spelare slog ut palicken, sprungo de som voro i målet efter sina käppar samt till "insnret" eller tillbaka till målet. Men hann vakten ställa upp p.(palicken) samt slå ut den, blev den bränd, som var ute på plan, och blev vakt i stället för den förra. (Vilhelm Törnkvist, 74 år, Näsby, Strömfors socken). Bild 28 Näpå. Värdighetsprovet "Hunden" står till höger Den "gamla hunden" skall slå bort näpån. (Kulla, Strömfors sock.) 4 Näpå (Bild 27 o. 28.). (Näpa). En näpå av sockertoppsliknande form, 10 cm. hög. och 3-4 cm. tjock vid basen är lagd på en ställning (se b. 27 o 28). Ett litet stycke framför är en käpp eller något annat på mar- ken såsom märke varifrån käppen skall kastas, vilken i sin tur skall slå bort näpån. I spelet finnes tre mål. Första är en 20 m. snett till vänster, det andra en 20 m. snett till höger sett från det ställe varifrån käppen skall kastas. Det tredje målet är "hemma" d.v.s. området bakom käppen på marken. I början av spelet blir en frivilligt "hund", som var detsamma som vakt. Var och en hade högst tre slag och försökte att slå bort näpån. Lyckades det eller ej skulle man springa till första målet. "Hunden" åter skall taga näpån och med denna slå tre slag, eller huru det blivit bestämt emot brädet. Hinner "hunden", blir den som slagit, "hund". ifall sedan den förre "hunden" genomgått ett värdighetsprov d.v.s. att med käppen upplyftad över huvudet försöka slå bort nä- pån (se b. 28). Lyckas det slipper "hunden" in, annars får han fort- sättningsvis bliva "hund". I förra fallet blir den, som nyss slagit, ================================================================================ Sida 77 ================================================================================ Transkription: 77. A "hund", i senare fallet "hjälphund" d.v.s. stå ute på plan och hjälpa "hunden". De som bliva brända mellan första och andra eller andra och tredje målet bliva även "hjälphundar". Dessa "hjälphundar" bliva fria då förra hunden sluppit in och en annan blivit "hund". (Lärar Hagmans skolbarn, Kulla, Strömfors socken). 5 Huspalikån (Slottpalikån, 5-palikån, 7-palikån. Bild 29 5-palikån Den understa vågräta kallas "husmodran". Den övre vågräta kallas "huspalikån". "Husmodran" ligger i en grund fåra i jorden och på mitten av "ristån". (Framifrån sett) (Vireböle, Strömfors sock.) Deltagarna voro indelade i två partier, lika många på var sida. Var och en hade sin aln-långa käpp, som var 4-5 cm. i diameter. Palikårna äro 10 cm långa och 3-4 cm tjocka. På marken ritas tvenne halvcirklar med 10 m:s mellanrum och diametrarna emot varandra. Vid 5-palikån äro palikårna uppställda enligt bild 29, vid 7-palikån enligt bild 30. Båda lekarna spelades på samma sätt. Cirklarna äro dragna med 3 m:s radie. Diametern kallas "ristån", och på mitten av detta är "huspalikån" byggt. I början av spelet kastas "om tura". Deltagarna i vartdera partiet kasta i tur o. ordning sina käppar från egen cirkel emot motståndarnas huspalikån. Bild 30. 7-palikån sett från vänstra sidan. Samma förklaring som B. 29. (Vireböle, Strömfors sock.) ================================================================================ Sida 78 ================================================================================ Transkription: 78:62 Den som kommer närmast detta blir första och sen i tur och ordning. Den sista blir "hund". Sedan börjas spelet, vilket bestämmes genom tekning av vartdera par- tiets första spelare (se bild 22). Den vars hand kommer överst på käppen, får börja och försöker med ett kast av sin käpp få så många palikar som möjligt ut ur motstån- darens halvcirkel. Sedan är turen hos motståndarnas första man. Turvis kasta parterna. Det parti som först fått motstån- darnas palikar ut, har vunnit. Den, som slagit ut sista palicken, är bäst och kallas "heft". De palikar, som falla inom halvcirkeln, få bliva på den plats, där de fallit. Råkar någon falla på ringen eller på "ristan", skall "hunden" ställa den att stå på ringen. (Henrik Nyman 60 år Finnby, Strömfors). 12-palikan lektes på samma sätt. Palikarna voro till antalet 12 och stodo uppställda, bildande en ring av ½ m:s genomskärning och som tangerade "ristan" vid mitten samt från inre sidan. Ofta voro palikarna numrerade och då gällde det att först komma till en viss summa t.ex 100. (Henrik Nyman 60 år Finnby, Strömfors) 5- el. 7-palikan kallades även "räckä" eller kas- ta "havra". Om någon kastade sin käpp så dåligt att den ej träffade någon palick, kallades han "räckä", vilket betydde då sämst. Då alla palikar blivit kastade ur ringen, ropade det segrande partiet: "Vem får nu havran?" Det var liksom en pik åt de som förlorat (Anton Falck 83 år, Vester- by, Pyttis socken) 6. 12-palickä Tolv stycken palickar av 10 cm:s höjd och 3-4 cm:s tjocklek ställdes tätt intill varandra bildande en ring. Palickarna voro numrerade från ett till tolv. 8-10 m ifrån rin- gen var ett streck draget på marken. Före spelets början kastade man "om tura". Stående vid strecket med rygg- gen emot palikpären kastades palikkäppen emot denna, och man försökte få så många palickar som möjligt hefst hév~ ~héfst rajko Wu or. Q s. 786 ================================================================================ Sida 79 ================================================================================ Transkription: 77.63 Palikkäppen skulle kastas över huvudet. Var och en hade ett kast. Den, som fick de flesta palickärna ut ur piken blev första och därefter i tur och ordning. Efter varje kast fick den, som kastat, ställa upp palickärna. På förhand bestämdes till vilken poängsum- ma man skulle spela t.ex 100. Var och en hade ett kast Palickärna ställdes att stå på den plats de föllo Var och en skrev upp eller ritade på marken så mån- ga poäng han fick med sitt kast. Den, som först kom till 100, segrade. Men gick det över t.ex blev 103, fick man börja från t.ex 50, samt fortsätta spelet. Före spelets början avgjordes även denna fråga. (Sven Stenvall 22 år, Kungsböle, Strömfors socken). 7. Kasta palicka (24-palicka). Är samma lek som 5-palickan, med två partier. Vardera partiet hade en käpp och var och en kasta- de turvis med den. I stället för halvcirklar funnos fyrkanter med 3-4 m. långa sidor. Var och en hade två kast. Före spelets början bestämdes till huru många vinster man skulle spela t.ex. 5. En vinst betydde att alla pa- lickor slagits ut ur motståndarnas fyrkant. (Brinkas B år, Kyrkoby, Pyttis socken) Stundom användes 24 st. palickor med numror på. Palickorna voro uppställda i en rad, så att de fyllde främre sidan av fyrkanten. Poängsumman räknades till 200. Fick man över denna summa, fick man fortsätta ånyo från 150. (Lärar Karling 48 år, Kyrkoby, Pyttis socken). pilpo Bild 31. Pilppå I turen Pilppån ligger på handloven stödd emot pilpkäppen el. pimpen. (Kulla, Strömfors sock.) ================================================================================ Sida 80 ================================================================================ Transkription: 80.64 8 Kasta pulcka Tvenne deltagare funnos. Båda hade 12-15 träklossar, vilka de ställde framför sig i en rad med en bräda ett litet stycke bakom. Avståndet var 10-20 m. emellan deltagarna. Genom att "dra långsticka" bestämdes vilkendera fick börja. Den ena tog två olika långa stickor och gömde dem i sin hand så att endast ändorna syntes. Den andre fick välja. Fick han den längre stickan blev han första. Med en träkula av 10-15 cm:s genomskärning fick han kasta emot motståndarens pulckor. Brädet bakom pulckorna skyddade deltagarens fötter för träbollen. Träklotet kas- tades eller rättare sagt rullades turvis från ena till andra sidan. Den vann som först fick motståndarens alla klos- sar omkull. (Kyrkoherde Vallén, Strömfors bruk, Strömfors socken). B. 32 Båmfilppa gropen 10-15 cm i diam, ringen 80-100 cm. i diam. (Svartbäck Pyttis sock.) tjegglor 9 Kasta kägglor (käggelpalick, slå kägg- lor) Kägglorna (uttalas tschegglorna) voro till antalet 12 st. eller färre och voro från 10 till 30 cm. höga och ända till 10 cm tjocka trästycken. De voro ofta vackert utsmi- dade i synnerhet en som kallades "kungen". Dessutom funnos två "tronföljare", resten var soldater. Från ett före leken bestämt avstånd t. ex 10 m. från den plats där deltagarna stodo ställdes kägglorna att stå på ett led efter varandra med "kungen" i mitten och 5-10 cm:s avstånd från varandra. Med en 1 m:s käpp kastade var och en emot kägglorna och försökte få omkull så många B. 33. Filppa III:je turen. Filppan på mitten av pingen. (Kulla, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 81 ================================================================================ Transkription: 81.65 som möjligt. Förut hade bestämts en viss poängsumma eller huru många kast var och en hade. I förra fallet var Kungen = 3 poäng, Kronföljaren = 2 och soldaterna = 1 poäng. Den var "hevast" som först kom till poängsumman och sämsta kallades "slö". I senare fallet räknades poäng- summan ihop efter t. ex 5 kast. (Österman 70 år, Kytälä, Strömfors) I stället för käppar användes träklot av ungefär 10 cm:s diameter. (Hellman 56 år, Lappom, Strömfors socken). Kägglorna kunde även ställas så att de bildade en ring. Före själva spelet hade var och en ett provkast. Den, som fick de flesta omkull, blev första och sedan i tur och ordning efter antalet omkullfallna. Den vanliga poängsumman i själva spelet var 100. Spelet kallades Kägelpaliko, och träkulan kallades kägel. Då en palik föll omkull, ställdes den att stå där den fallit. (Sven Stenvall 22, Kungsböle, Strömfors) Kägglornas antal kunde även vara 7 el. 13. En ring med en m:s diameter ritades på marken. Kägglorna ställdes innanför bildande en mindre ring samt en, kungen, i mitten. Från ett avstånd av 15 m skulle man kasta med 0,5 m långa kägelkäppar kägglorna ut ur ringen, 1 poäng för varje käggla, för kungen lika mycket som de andra tillsammans, alltså dubbelt. Föllo de inom ringen räknades B. 34. Filppå IV:de turen ingenting, blott för kungen 1 poäng. Bruka- Filppån ligger på pimpan invid des ett kast eller seriekast till ex. 5 kast. Man handen i tvärläge. (Kulla, Strömfors brukade även spela till 100 poäng. Gick det sock.) B. 35. Filppå Slå sporrar. (Kulla, Strömfors sock.) Sporrar ================================================================================ Sida 82 ================================================================================ Transkription: 82. över, togs 50 bort och man måste börja ånyo från 50. Den som kastat, fick ställa upp kägglorna för följande. (Lärar Hildebrand 67 år, Vesterby, Pyttis socken.) tout 10 Slå tånt Var och en hade en käpp av c:a 75 cm:s längd och 2-3 cm:s tjocklek. En tjock stör var lagd på marken. Varje deltagare skulle kasta sin käpp så att den snurrade först ett varv runt och sedan träffade stören från vilken den stussade ett stycke utåt plan. Där käppen föll lades ett märke. Den blev segrare, som fick sin käpp längst. Ofta hade man seriekast t.ex. var o. en hade 5 kast och det bäs- ta kastet räknades. Käppen snurrade bäst runt, ifall den kastades så att den var i ett plan lodrätt emot marken. En del kastade käppen nedifrån uppåt, eller över huvudet så att liksom föll ned. Käppen fick snurra flere varv runt, men minst ett. (Bullers, Vaahterpäälandet, Strömfors socken) Sommar lek stolpfilpo 11 Filppå (slå filppå, stålpsfilppa, bämfilppa, pilppa, filppu). Varje deltagare hade en pimp, filpkäpp, av ungefär 1 m:s längd och 2-3 cm:s tjocklek. Filppån var en trä- bit av 20 cm:s längd och 1-1,5 cm:s tjocklek. En "tschäring" d.v.s. en käpp var instucken i jorden som ett märke, tjöring 15-20 cm av "filptschäringen" syntes ovan jorden. Före själva spelet skedde "kröningen" d.v.s. filppån kastades utåt plan ifrån "filptschäringen", varefter varje deltagare även från denna plats kastade sin pimp. Den, vars pimp kom närmast filppån, blev första. Han ställde sig bredvid "filptschäringen" och placerade filppån såsom bild 31 ut- visar. De andra ställde sig ute på planen spridda hit och dit. Filppån kastades ett litet stycke upp i luften varefter den slogs till med nedre ändan av pimpen. Filppån flög utåt plan och de, som stodo ute, skulle med sina pimpar slå filppån tillbaka åt det håll, varifrån ================================================================================ Sida 83 ================================================================================ Transkription: 83:67 den kommit. Träffar slaget får han, som slagit, 10 poäng, annars ingenting. I förra fallet räknas käpplängder från "pilpptschäringen" till den plats, där pilppan fallit och anta- let kommer den, som sist slagit, till godo. I senare fallet får den, som står närmast den plats, där pilppan fallit, taga ett steg framåt samt kasta pilppan emot "pilpptschäringen". Träffar den "tschäringen" eller faller den inom en gräns av en käpplängd, slipper han, som kastat, in och den, som stått vid "tschäringen" kommer ut. Faller den utom gränsen, är det hans tur att slå, som står bredvid "tschäringen". Denna tur, nämligen med pilppan på handen fortsättes tills man kommit till 50 el. 100 käpplängder eller poäng, sedan börjas turen n:r II. Poängantalet bestämmes före lekens början. Vid II:ra turen är pilppan lagd tvärs över pimpen vid ändan av den. Vid III:je turen är pilppan på mitten, vid IV:de åter vid handen. (se bild 33 o 34) Pimpen hålles i horisontalt läge, och i alla fall kastas pilppan först upp i luften, varefter den med ett slag av pimpen slås utåt plan. För spelet bestämmes huru många turer skola spelas och även poängantalet, som skall uppnås, för att man skall få börja en ny tur. Den segrar, som först spelat alla bestämda turer. (Lärar Högmans skolbarn, Kulla, Strömfors socken.) ?súven? hävärtjeppar ? Ofta var en ring ritad kring "tschäringen" och kallades "súlen". Radien var en käpplängd. II:ra turen kallades att slå häverkäppar. III turen kallades att slå sporkar, men pilppan var lagd ovanpå pimpen (se bild 35). IV turen var lik I, men slagmannen, som stod bredvid "tschäringen", måste med 3 slag få 12 käppar d.v.s. käpplängder. Gick det under antalet fick han taga om de tre slagen. Vid I turen skulle man få 100, vid II 50, vid III 25 käppar. (Björk 63 år, Tessjö, Strömfors). Det kallades att "möta" då man slog emot pilppan. Ringen kring käringen kallade "boet", och i stället för käppar räknades alnar. Endast vid I:sta turen fick man möta samt räknades alnar. I de övriga turerna räknades blott slagen, 1 poäng för vart slag. (Hellman 56 år, Lappom, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 84 ================================================================================ Transkription: 87.68 Filppan kunde även placeras på filpkäringen på tvären. Med filpkäppen slogs ovanifrån först ett litet slag så att filppan studsade upp i luften, varefter den med ett hårdare slag slogs utåt plan. Filpkäringen kunde stå 70-80 cm ovan jordytan och stundom lektes blott denna tur och poängantalet var 100 el. 200. Leken kallades "stälpfilppa". (Gustav Mickels 35 år, Finby, Strömfors sock. Den, som blev sämst, skulle "kincka" eller "kinkuta" d.v.s. på ett ben hoppa en vägsträcka, 25-30 m, samt tre gånger runt "stälppan" eller "trekäringen". (Gustav Bottas 65 år, Svenskby, Strömfors socken). bomfilpo "Bämfilppa" hade endast en tur, nämligen I. Bämmen betydde explosion. I stället för en käring användes en liten grop med en större ring ritad omkring. (se bild 32) (Jespas 5, Kyrkobyn, Pyttis socken). Filpkäringen kallades även "filppagomma" (Brinkas 53 år, Västerby, Pyttis socken) "Pilppa" var samma som "bämfilppa". Man måste inom den yttre ringen då pilppan slogs ut. (Toivo Kantola 30 år, Kvarnby, Pyttis). I stället för en grop kunde även en rund, flat sten 10-20 cm i diam. användas. Stenen kallades "filppustein" och foten måste vila emot stenen då filppan slogs ut. (Henrik Kullberg 53 år, Kärby, Strömfors) 12 Slå kena (kena) B. 36 o 37. Kenan var en 20-25 cm lång och 2-3 cm tjock träbit. Varje spe- lare hade en kenakäpp, som var flat i ena ändan, liknande en kil. En spelare kastade ut kenan varefter han kastade sin kenakäpp efter. Alla spelare gjorde detsamma. Då de kastade, stodo de inom en ring, tur, som var ungefär 1 m. i dia- meter. Turen räknades efter vems käpp kom närmast kenan. B. 36. Slå kena (Kulla Strömfors socken) ================================================================================ Sida 85 ================================================================================ Transkription: 85.69 B. 37. Slå kena Kenan ligger i snren. Pojkarna hålla kenakäppar i händerna. (Tessjö Strömfors sock.) Den första i turen skulle med sin kenakäpp, med flata ändan, rulla kenan, som låg i mitten av snren, fram och tillbaka samt med en knyck få den ett stycke upp i luften, varefter han med ett slag slog kenan utåt plan. För detta fick han ett visst poängantal t.ex 20. tossa Men tog icke slaget, vilket kallades tossa om kenan föll utom snren, fick han försöka ånyo, allt som allt tre gånger. Fick man tre tossor blev man utkastare d.v.s. ställde sig ute på plan, medan följande i turen fick slå. Föll kenan inom snren, fick man slå tills man träf- fade. Utkastarna skulle med sina kenakäppar slå kenan tillbaka, för vilket man fick t.ex 10 poäng. Träffade det ej, fick den som stod närmast kenan kasta in den i sn- ren. Lyckades det fick den, som kastat, gå in och slå samt den, som varit vid snren, måste gå ut på plan. Då kenan slagits tillbaka från en utkastare, skall den slås från den plats, där den fallit. Bommade man tre gånger blev det om- byte. Spelet slutade då någon kommit till en viss bestämd poängsumma t.ex. 500. (Kulla o Tessjö folkskola, Strömfors sock.) ================================================================================ Sida 86 ================================================================================ Transkription: 86.70 sirka 13. Slå gräshoppa (Sircka, jordfilppa) Gräshoppan el. jordfilppan var ett 10-15 cm långt trästycke, som var 2-3 cm tjockt samt vasst i båda ändar- na. (se B. 38) Gräshoppan lades på kan- ten av en ring, som var 60-80 cm i diameter (se B. 38). Endast ett söliträ (målträ) fanns. Före spelets början hade var och en ett provslag d.v.s. med ett slag av söliträet mot kanten av gräshoppan skulle man få den B. 38. Slå gräshoppa G.h. ligger att flyga 3-4 m framåt så nära ett på kanten av ringen. Gossen håller sö- ristan (streck ritat på marken) som möj- liträet i handen och skall slå. ligt. Den, som kom närmast ristan blev (Svartbäck, Pyttis socken) första i turen, sedan de andra i samma ordning som de fått gräshoppan närmast ristan. Den första började spelet. Liksom vid provslagen slogs gräshoppan på samma sätt ut. Efter varje slag skulle den, som stod närmast den plats vart gräs- hoppan fallit kasta in den i ringen. Lyckades det blev ombyte mellan vakten el. "hunden", som kastat in gräshoppan, samt den som slagit. Gräshoppan slogs från den plats, där den fallit, sedan den blivit kastad och icke fallit inom ringen. Den som först slagit gräshoppan ett visst antal slag t.ex 50 blir segrare. (Kallades "sircka" i Svartbäck Pyttis socken, David Stenbäck 22 år) Då paliken (gräshoppan kallades även så) kastades upp i luften av första slaget, fick man slå den den flere gånger efter varand- ra med käppen. För vart slag fick man en käpp, som motsva- rade en poäng. Paliken fick dock icke falla i marken, ty då förlorade man slagen, samt följande i turen kom in för att slå. Vid sista slaget slogs paliken utåt plan (Jesper 56 år Kyrkobyn, Pyttis) I stället för ring lades filppan på tvärs över en i jor- tjeling den instucken "tscheling" (=käring). av 3-5 cm:s tjocklek och 20-30 cm:s höjd. Leken kallades, liksom föregående, jordfilppa (Fransas 65 år, Kyrkobyn, Pyttis socken) Segraren fick kasta ut "sirckan" och den sämsta fick ================================================================================ Sida 87 ================================================================================ Transkription: 87. 71 kineka efter den, hållande söliträet på ryggen mellan armarna. Kallades "sircka". (Backman 35 år, Tuskas, Mogenpört, P. Ofta lades en liten käpp under ena ändan av gräshoppan, så att det var lättare att slå den upp i luften. I stället för ring hade man en halvcirkel och käppen var lagd på diametern. Var och en hade endast ett slag varefter följande i turen kom in. Sista i ordningen kallades hund och fick kasta gräshoppan in i halvcirkeln. De övriga hade söliträn i händerna och slogo emot gräshop- pan, då den flög genom luften. Fick "hunden" g.h. in i halv- cirkeln, slapp han in och slå. Den, som slagit blir nu i stäl- let "hund". (Henrik Nyman 60 år, Kungsböle, Strömfors socken). 14) Slå engelsman. Varje deltagare hade en knytnävsstor sten. 8-10 m från en flat jordfast sten drogs ett streck, som kallades snire. Före spelets början kastade var och en sin sten från sniren emot den jordfasta stenen. Den, vars sten kom närmast mitten av denna, blev första, den sista blev "hund". "Hunden" lade sin sten på den jordfas- ta stenen och ställde sig ett stycke på sidan. Den första i turen kastade nu från sniren sin sten emot "hun- dens" och försökte slå undan den. Därefter skulle han springa och söka sin sten samt tillbaka till sniren. "Hunden" skulle ställa upp sin egen sten samt därefter taga fast den, som slagit förrän denne hann till sniren. Lyckades det slapp "hunden" in samt den, som blivit fasttagen, blev "hund". Sedan följande i turen. Träffade den kastade stenen alls icke hun- dens sten, så var det en lätt sak för hunden att ta- ga fast den andra. Lektes tills alla minst en gång varit "hund". (Berns 53 år, Bullers, Vahterpäälandet, Strömfors). "Hundens" sten kallades engelsman. num ================================================================================ Sida 88 ================================================================================ Transkription: 88.72 B. 39. Hack' rovland. Gossen mest till höger har slagit sin rovlandskäpp i rovlandet. Följande i turen försöker slå i kull den. Varje deltagare har en "brödhög" framför sig. (Svartbäck, Pyttis socken) 15 Hack' rovland. (kasta jordsticka). Varje deltagare hade en kvasser (=hvass i en ändan) rov- landskäpp, som var ungefär 0,5 m lång samt tung och tjock. Denna lek lektes helst ute på ängen vanligtvis sedan man varit med korna i vallskogen. En mjuk något fuktig ängsplats uppsöktes. Var och en samlade sig en mullkasa lika stor mullkasa (=mullhög), bestående av större och mindre torvbitar, som benämndes bröd. Var en torvbit över limpo 10 cm i genomskärning kallades den limpa, medan de holbrö mindre hette hålbrön (=hålkaksbrön). Det gällde sedan för deltagarna, som voro placerade i en ring bakom sina mullkasar, att i mitten av ringen slå sina rovlandskäppar så djupt in i marken som möjligt men på samma gång få någon annans käpp att falla. Den vars käpp föll, skulle taga sin käpp samt springa till ett före leken bestämt mål, träd, sten el. dyl., slå ett slag emot detta samt springa tillbaka till sin brödhög. Under den tiden fick den, som slagit omkull stjäla "brö" från hans ================================================================================ Sida 89 ================================================================================ Transkription: 8973 hög. Lyckades han stjäla allt från den andre, blev denne en "fati göln" och "va svält" d.v.s. utan bröd. Han kunde dock låna tillbaks eller av någon och kunde då fortsätta leken. Den blev segrare som lyckades få största brödhögen. (Henrik Nyman 63 år, Kungsböle, Strömfors.) Kunde även lekas så att den vars käpp föll, kom bort ur leken. Inga brödhögar funnos. Den blev segrare som slagit omkull allas käppar. Sedan började leken å- nyo. Kallades kasta jordsticka. (David Stenbäck 22 år, Svartbäck, Pyttis.) 16 Säckslagning. (Bakklek med hösäck). B. 40. Deltagarna, 2 st, sitta på en bom grensle och med benen i kors. I händerna hålla de var sin hösäck. (Vesterby, Pyttis socken). Två deltagare satte sig grensle på en bock eller en bom. Fötterna voro ställda i kors och knepo hårt om bommen. I händerna höllo båda var sin hösäck. Det gällde sedan att slå ned mot- ståndaren. Slagen fingo riktas mot kroppen, även mot benen. Den, som fick motståndaren tre gånger nedslagen, blev segrare. Stundom lades hö eller halm på marken under bocken eller bommen, för att man icke skulle stöta sig ifall man föll ned. Denna lek lektes ofta på folkfester och pris utdelades för segraren. (Salenius 54 år, Kulla, Strömfors). ================================================================================ Sida 90 ================================================================================ Transkription: 90. 71 17 Slå längst. (slå sten). Under en 40-60 cm lång brädbit lades en flat sten ett stycke från ena ändan. Ovanpå andra ändan lades en knytnävsstor sten. Med ett sällträ skulle man sedan slå på den ända, som stod något ovanom marken. Stenen slungades utåt planen och det gällde för del- tagarna att slå längst. Alla skulle hava lika stora stenar och var och en kunde hava sitt skilda sällträ. (Gösta Fredriksson 60 år, Björnvik, Strömfors socken). Stenen var ofta en jordfast sten samt tävlan kunde även gå ut på att slå högst. (Salenius 25 år, Kulla, Strömfors). 18 Kasta "smörgås", "lås". Vid stränderna brukade pojkarna roa sig med att söka flata stenar, dock icke större än en knytnäve. Sedan gällde det att kasta de flesta smörgåsarna d.v.s. kasta stenen mot vattenytan så att den stut- sade och gjorde en hel rad med små eller stora hopp. För vart hopp räknades en smörgås. Den, som med ett kast fick de flesta smörgåsarna, blev segrare. Emellanåt samlade man små och alldeles runda stenar. Det gällde sedan att kasta "lås" d.v.s. kasta stenen högt upp i luften så att den föll alldeles lodrätt emot vattenytan samt så att intet vattenstänk flög omkring, endast ett ihåligt ljud hördes. Någon skild tävlan fanns icke, men man uppövade färdigheten. (Borgs, 53 år, Vrakter på Åland, Strömfors socken). 19 Kast' ögona ur den andre. Detta var mera som ett skämt pojkar emellan. En pojke ställde sig mitt framför en annan pojke på ungefär 1 m:s avstånd, samt hade en sten i handen. Sedan låtsades han kasta stenen emot kamratens ansikte, men vid handföringen ================================================================================ Sida 91 ================================================================================ Transkription: 91.75 bakåt fällde han stenen till marken och kastade således ingenting mot kamraten. För kamraten gällde det att utan att blinka se rakt framåt. Kunde han det hade han bestått provet och den andre hade icke kunnat kasta ögona ur honom. Men blin- kade han och blev rädd hade den andre kastat ögona ur honom och åskådarna skrattade åt honom. (Barns 53 år Vaahterpäälandet, Strömfors socken). 20 Slunga (Kastslängän) Kastslängo För att vid stenkastning få god fart på stenen samt att kunna kasta den långt använde man slunga. Den enklaste slungan var bältslunga eller läderslunga. Ett van- ligt bälte eller en en-meters lång och ett par centimeter bred rem kunde begag- nas. Båda ändorna höllos i handen, ena mellan tummen och pekfingret, B. 41. Bältslunga el. läderslunga Stenen vilar på bältets inre sida. (Kejtala, Strömfors socken). den andra mellan pek- och långfing- ret. Stenen lades såsom bild 41 utvi- sar. Sedan snurrade man några varv runt samt med en knyck, då armen fördes framåt, öppnades tummen så remmens ena ända slapp loss och stenen med stor kraft flög framåt. (Gellman 56 år, Kejtala, Strömfors). En annan slunga, kast- slängän som den kallades i Kvarn- by, Pyttis socken, var gjord på följan- de sätt (se B. 42). Man hade en o 43. B. 42. Trenne snören äro fastbundna vid läderbiten på vilken stenen vilar. Kastslängän (Björnvik, Strömfors socken) ================================================================================ Sida 92 ================================================================================ Transkription: 92.46 rund läderbit av 6-8 cm:s diameter. I mitten av denna fanns ett hål på 1-1,5 cm. Tvenne 0,5 m. långa snören voro fastbundna vid läderbiten. En sten, något större än 2 cm i diameter lades på läderbiten ovanpå hålet. De båda ändorna av snörena höllos i handen. Slungan snurrades någ- ra varv runt varefter med en knyck stenen flög framåt. Ena ändan kunde släppas loss, men då man blivit van, kunde båda ändorna vara fastbundna och det var lättare att hålla slungan i handen. (Pojkarna Eriksson 11 år, Björnvik, Strömfors) Potätslunga var även ett slags slunga. Man hade en halv meters långa käppar, som voro vassa i ena ändan. Sedan plockade man knoppar från potatisskaften och stack en sådan på en käpp, samt slungade potatis knoppen ut i luften med god fart. (Österman 70 år Kytala, Strömfors socken). 21/ Stritsa. Av någon lämplig trädgren, al el. asp, skar man sig en klyka, som hade formen av ett Y. Vid vardera övre grenen band man fast ett starkt gummi- snöre, samt vid snörenas båda andra ändor en läderbit. B. 43. Fjonga. Kastslängan. Stritsa. (Svartbäck, Pyttis socken). Sedan placerade man en sten i läderbiten och grep tag i den med högra handens tumme och pekfinger. Med vänstra handen grep man tag om stritsans nedre gren eller handtaget. Sedan spändes gummisnören bakåt samt släppte loss taget. Stenen flög med stor kraft framåt. Stritsan kunde använ- das till målskjutning med stenar, men även till okynne, näm- ligen till att skadskjuta småfåglar. Stritsan var därför icke omtyckt av äldre personer. (Pojkarna Smids 11-13 år, Svartbäck, Pyttis socken). Anm. N. gavs också i fr. N-fors, i Sibbo för en 55 år sedan ================================================================================ Sida 93 ================================================================================ Transkription: 93.77 22 Fjönga (träslunga, käpp-) fjönga Av en 30-70 cm:s björkkäpp, helst färsk, kunde man förfärdi- ga en träslunga, genom att klyva den i ena ändan. En passlig sten sattes in i spjälkningen. Sedan svingade man käppen bakifrån framåt och stannade den med en knyck, varvid stenen slungades en lång bit framåt. Fjönga, var det vanligaste namnet (Sven Stenvall 22 år, Finnby, Strömfors socken) B.44. Fjönga. (Björnvik Strömfors sock). Träslunga el. käppslunga kallades den i Kulla (Hartell 56 år, Kulla, Strömfors socken) 23 Pilbåga (sprättbåga). sprättbåga Av en 30-100 cm lång och 2-3 cm. tjock enkäpp förfärdigades en pilbåge så, att den böjdes samt ett starkt snöre bands fast vid var- dera ändan. För att snöret bättre skulle hållas på platsen, gjordes en skåra ½ cm. från båda ändorna. Pilarna förfärdigas av en 30-50 cm. lång och 1 cm tjock träbit. Främre B.45 Pilbåga (Tuskas Mogenpört Pyttis s.) ändan var spetsig, men dock tyngre och något tjockare än bakre ändan, som åter var bred och platt, ofta med en skåra så att pilen bättre hölls emot bandet el. snöret. Pilbågen el. pilbågan, som den kallades på pyttisspråk, hölls i på det sätt, som B.45 utvisar. Pilen placerades med skåran emot bandet samt tummen och pekfingret höll i den. Sedan drogs pilen bakåt, och bandet spändes. Då greppet lossnade, flög pilen med god fart genom luften emot något mål eller också som en övning i längdskjutning. (Toivo Kuntola 34 år, Kvarnby, Pyttis socken) ================================================================================ Sida 94 ================================================================================ Transkription: 94.78. 24 Pilbyssan. Bild 46. Pilbågan kunde stickas igenom ett hål, som var borrat i ett träskaft, som hade formen av en byssa. Därav namnet. I bys- sän är gjort en fåra (eller ränna) för pilen. Bandet hölls fast av en klinka, ett slags låsanordning, som bestod av en S-formad träbit. Nedre delen var trycket för fingret. Då man tryckte därpå slapp bandet loss och pilen flög i väg. (Mäkelä 45 år Tuuskas, Mogenpört, Pyttis socken). B. 46. Pilbyssän (Tuuskas Mogenpört Pyttis sock) 25 Kast' ring. Ett rep bands fast vid en trädgren 3-5 m från marken. I andra ändan av repet var en ring, av järn el. trä. En järn- krok slogs sedan in i trädet eller i en vägg, om någon byggnad var invid. Repet skulle vara så långt att ringen just nätt och jämt kunde hänga på kroken. Deltagarna skulle sedan i tur och ordning försöka kasta ringen så att den föll och hänga på kroken. Det kallades även att slinga (slänga) ringen. Kunde även företagas inomhus om vintern. (Postkarl Björk 63 år, Tessjö, Strömfors socken). 26 Kast ryssband Ryssjeringarna, som voro gjorda av grankvistar bundna med tråd, användes ofta till kasttävlingar. De voro 30-60 cm. i diameter och kastades från ett avstånd av 6-10 m emot pinne, som slagits in i marken och var 10-20 cm ovanom. Det gällde att kasta ryssbanden emot stolpen, så att den blev inom ringarna. Vanligtvis hade man 3 st. ringar och var och en hade 3 kast i gången. Detsamma brukades med gamla velo- ================================================================================ Sida 95 ================================================================================ Transkription: 75. 79 cipedringar, men då var avståndet 10-12 m. Även med hästskor brukade man kasta emot en stolpe. Avståndet ökades i samma mån, som man blev skickligare. (Henrik Kullberg 45 år Näsby, Strömfors socken). 27 Kasta knapp. Bild 47 hutta knapp 57 B. 47. Kasta knapp. Gossen vid strecket kastar sin knapp emot gropen (Svartbäck, Pyttis socken). Om våren då marken var mjuk, brukades en lek som hette kasta knapp. En liten grop, 5-8 cm i diameter, grävdes i marken. Från ett avstånd av 3-5 m, stundom även längre, drogs ett streck och före själva spelet kastades det "om tura". Varje spelare hade en 1-1,5 cm:s helst tung knapp, stundom användes gamla 10-pennis slantar. Från strecket skulle man kasta knappen in i gropen eller så nära den som möjligt. Om två eller flere spelare fingo sina knappar i gropen fingo de sinsemel- lan kasta om. Den, som kom närmast gropen blev första, följande andra o.s.v. Sedan börjar själva spelet. Första man kastade från strecket sin knapp och försökte få den in i gropen. Fick han, hade han vunnit sin knapp. ================================================================================ Sida 96 ================================================================================ Transkription: 96. 80 Men föll knappen icke i gropen, fick den ligga där den fallit. När sedan alla kastat, tog första man sin knapp samt de knappar, som lågo på marken och kas- tade alla på en gång emot gropen. De, vilka föllo i gropen, vann han. De, som blevo att ligga, tog följan- de i turen och kastade. Då knapparna voro slut, anskaf- fades eller lånades nya knappar, samt ett nytt spel började. (Polis Henriksson 53 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). Stundom hade man en ring ritad kring gropen. Ringen var 10-15 cm ytterom gropen. Då alla knappar kastats fick man ripsa el. vipsa (el. knipsa) de knappar, som föllo inom ringen d.v.s. med tummen och långfingret knäpp- te man så att långfingret träffade knappen och den skuffades om möjligt i gropen. De knappar, som ripsats i gropen, fick den, som kastat, behålla. (Paul Källström 50 år, Kungsböle, Strömfors) I stället för grop kunde man använda en vattenså, på vars botten med klitån (krita) var ritat tegar d.v.s. från mittpunkten drogs radier så att det bildades lika stora sektorer, lika många som antalet deltagare. Från ett streck som var draget 2-3 m. ifrån sån, kastades först om tura. Den blev första, som kom när- mast mittpunkten och han fick även välja sig en egen teg eller kuta och valde då den teg, som var närmast strecket. Sedan alla valt sig tegar kastade första allas knappar i sån. De knappar, som föllo inom hans teg, blevo hans. Sedan kastade följande de övriga. Då knap- parna voro slut börjades icke ett nytt spel. (Leander Tappila 65 år, Svenskby, Strömfors socken). Gropen kunde även grävas 3-6 m från en vägg. Knap- pen skulle sedan kastas emot väggen och därifrån studsa till gropen. Detta kallades att lincka och brukades även inomhus vid regnväder. I stället för grop kunde man draga upp ett streck. Det gällde att kasta närmast strecket. Ty då vann man de andras knappar. Avståndet mellan tum och pekfinger, utsträckta, användes som mått vid mätandet från strecket. Måttet kallades "väksa". (Anton Falck 83 år, Vesterby, Pyttis socken). 57 pira (pira) ================================================================================ Sida 97 ================================================================================ Transkription: 8197. 28 Kasta kniv Stundom övade man sig i att kasta kniv emot någon trävägg. Man kunde antin- gen hålla i skaftet eller spetsen. Kniven skul- le fastna i väggen. Avståndet varierade beroende på skickligheten. Stundom använde man måltavla. (P. Sederkrans 47 år, Kulla, Strömfors socken). 29 Kasta yxa Man övade sig även i att kasta yxa emot någon gammal vägg eller trädstubbe. Man höll i skaftet och yxan snurrade runt flere varv samt borrade sig djupt in i träet och fastnade. Genom öv- ning kunde uppnås stor färdighet (Häradsdomare Ståhl 48 år Kungsböle Strömfors snk). 30 Knivspel Man brukade även öva sig med en gammal kniv att kasta den emot marken helst en mjuk gräsplan. Stundom funnos skilda turer. Vanligtvis hittade man själv på någonting. Kniven skulle snurra runt ett antal gånger i luften och skulle sedan falla att stå i marken. Man kunde kasta kniven över axeln, under benet från spetsen o.s.v. Blev den icke att stå blev det följandes tur att spela kniv. Den förre fick sedan det blivit hans tur, börja därifrån var han misslyckades (Disponent Lind- gren 52 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). Många turer i skenan 31 Kasta lerkulor Man brukade kasta 2 st. brända röda lerkulor eller också stenar i luften från v. till h. handen av och an så det såg ut som 5. (Robert Eklund 65 år, Tesjö Kommunalhem Strömfors socken) ================================================================================ Sida 98 ================================================================================ Transkription: 98.82 32. Kasta sten (stenlek, spela stenar, näppa). Man spelade med 5 st. 2-3 cm stora stenar. Deltagarna sutto i en ring på marken el. golvet. Turerna i själva spelet voro olika i skilda byar. Stundom funnos 8, stundom ända upp till 30 turer. Då första i ordningen misslyckades i någon tur blev den följande i ordningen att börja. Den, som misslyckades, fick följande gång börja från den tur, vid vilken han blev förra gången. Följande turer funnos: 1. Alla fem stenar kastades från ena handen ut på marken. En sten, som kallades näppa, togs i handen av den förs- ta i turen. Den kastades i luften. Under tiden togs en sten från marken, varefter näppan fångades. Stenen från marken flyttades till vänstra handen, varefter näp- pan åter kastades i luften och en sten togs upp igen. Fortsattes tills alla fyra voro tagna. Detta kallades att spela ettorna. Lyckades man icke i något kast kallades det att rubba. 2. På samma sätt, men två stenar togs upp från marken på en gång, varpå de övriga två togs upp. Kallades tvåorna. 3. Före varje tur slogos stenarna ut. Treorna spelades så, att näppan kastades i luften varefter först tre och sedan en togs upp. 4. Alla fyra på en gång skulle tagas upp. 5 Alla stenar i handen. Näppan i luften, fyra (skulle) läggas på marken och näppan fångades. Det behövde ej alltid vara näppan utan vilken sten som helst. Sedan en sten i luften och de fyra togos åter i handen. 6 En upp i luften, en (togs) i handen. Två i luften, en togs upp. Tre i luften, en upp. Fyra i luften, sista togs upp i handen. 7. En sattes mellan tummen o. pekfingret, de fyra övriga på ryggsidan av handen mellan fingrarna. Fyra i luften, en lades på marken. De fyra åter i luften, varpå stenen på marken togs upp. 8. En mellan tummen o. pekfingret. Fyra st. inne i handen. Fyra i luften o. fångades med v. handen. Stenen mellan tummen o. pekfingret i luften o. alla fem i h. hand. En lades bort. Samma, tills två stenar funnos kvar. (Fru Kullberg 30 år, Näsby, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 99 ================================================================================ Transkription: 99. IV ================================================================================ Sida 100 ================================================================================ Transkription: 100. Sommarlekar N:o 1 Storgunga (höstan, kela-keina) sid 83. N:o 34 Vassbåtar, vassfläta sid 100 " 2 Vagga, vagga döda " " " 35 Gå på lina över ån " 101 " 3 Hoppa brä (sprinta) " 84 " 36 Vattleken " " " 4 Hopp från bräde " " " 37 Nappa ljus el. peng " " " 5 " på kavelbrä " 85 " 6 " bock " " 37 st. lekar " 7 " plank " " " 8 " rep " 86 " 9 " kycky (-kråka) " 87 " 10 " rundring (trehörka gryta) " " " 11 " ruta (-hage, gubbe, bin) " 88 " 12 " på ett ben (trehincka) " 91 " 13 Tupplek " 92 " 14 Fårleken " " " 15 Hoppa stör (hopp mä staven) " " " 16 Balansera käpp, räfsa " 93 " 17 Rulla " " " " " 18 Dra vargnotan " " " 19 Kung i mitt rike " 94 " 20 Smida (lappa vantar i månskenet) " " " 21 Slängbrink " " " 22 Gå på styltor (träbein, kråkehöna) " 95 " 23 Slå spik " " " 24 Äta i kapp " " " 25 Äta ett fat gröt " 96 " 26 Gullstol (ost) " " " 27 Stamp pipar (spärra) " " " 28 Önsklek " 97 " 29 Pek ring " 98 " 30 Vägg-gömma " 99 " 31 Pileka " " " 32 Spruta " " " 33 Blåsa pill el. låt " 100 ================================================================================ Sida 101 ================================================================================ Transkription: 101. 83 IV Sommarlekar B. 48. Storgunga. Den "döda" ligger på "klockarbädet". De övriga gå i gömman. (Svartbäck, Pyttis socken). Mörto 1 Storgunga (hostan, gunga, kela-keinä i Kytala, Hellman 56. Strömfors socken). Storgungan var gjord på det sätt bild 48 utvisar. Sitt- brädena voro i fyrkant. Dessutom funnos tvärbräden som kallades "mellanbrä" eller "klockarbänken". Utom sidobrädena funnos Klokkar- "längbräden eller "latamansbräden". Sittbrädena voro med bentyen 2, 4, på bilden 6, armar fästade vid en tjock stock, som var gungans axel. Stundom snurrade gungan flere varv runt. (Halsas, 45 år, Svartbäck, Pyttis socken). 2 Vagga, vagga döda... Genom lekräkning utsågs en att hålla öga, liggande på "klockarbänken" med ansiktet nedåt. De övriga stodo på marken, gåvo fart åt gungan samt sjöngo: "Vagga, vagga döda, döda ligger i graven (även Lions el. sions äng), Stiger upp och kramar." Därefter sprungo de i gömman. När gungan hade ================================================================================ Sida 102 ================================================================================ Transkription: 102.84 stannat steg den "döda" upp och skulle gå att krama (söka) de andra. Den som blev funnen blev "död" och leken bör- jades på nytt. (Fröken Engström 30 år, Kulla, Strömfors socken). 3 Hoppa brä (plankhoppning, hoppbräde, sprinta) B.49. Hopp brä. (Kvarnby, Pyttis socken) En 4-6 m. lång och 3-6 cm tjock planka eller ett bräde av minst 30 cm:s bredd placerades tvärs över tjock stock, som låg på marken. Ofta lades granris eller mjuk mylla under, i fall man skulle falla. Därefter ställde man sig att stå eller sitta på vardera ändan samt började gunga upp och ned. Detta var mycket vanligt om våren då myllan var mjuk. Kallades att slå milar, då man stod på brädet samt knyckte och slog till brädet. Hopp brä var den vanliga benämningen. Sprin- ta kallades det i Björnvik, Strömfors socken, Gösta Fredriksson 56 år. 4 Hopp från bräde Man hade ett 3-4 m. långt, 2-3 cm tjockt och 10-15 cm brett bräde, som placerades på marken. Ungefär 1 m. från ena ändan lades en 10 cm tjock stång under brädet. Samma ända fastgjordes med krokar vid marken. En stång var ofta lagd på denna ända. Brädets andra ända var ungefär 1 m från marken. Brädet skulle svikta bra. Det gällde sedan att hoppa högst eller längst från den fria ändan. På marken fanns granris eller också hö. (Posten Björk, 62 år, Tessjö, Ström- fors socken). ================================================================================ Sida 103 ================================================================================ Transkription: 203. 85 5 Hopp på kavelbrä. Tvenne mangelstockar lades bredvid varandra på marken, med 0,5-1 m:s mellanrum. Ett kavelbräde lades på längden ovanpå mangelstockarna. Fram- för detta lades ett föremål t. ex en kvast. Den, som skulle hoppa, ställde sig på kavelbrädets ena ända och skulle hoppa över kvas- ten. Detta var dock svårt, ty ka- velbrädet rullade bakåt och hop- pet misslyckades. (Frk. Källström, 17 år. Vireböle, Strömfors socken) B. 50. Hopp på ka- velbrä, som är lagt på två mangelstockar. Framför ligger en kvast. (Kungsböle Strömfors sock.) 6 Hoppa bock. En pojke böjde sig framåt med grepp om ena knäet. En annan tog fart samt hoppade ett grenhopp över "bocken". Den, som hoppat, blev nu bock och den förra fick hoppa. Funnos flera pojkar ställde man sig efter varandra med några me- ters mellanrum, ofta bildande en stor ring, samt hoppade turvis. (Svensson, 52 år, Bullers, Strömfors sock) Allm. B. 51 Hoppa bock. (Kvarnby, Pyttis sock.) 7 Hoppa plank På samma sätt som bockhopp hoppade man över plank, men fötterna och benen måste bredas mera utåt nästa vågrätt. Man hoppade även utan att alls gripa tag med händerna, således vanligt höjdhopp. Sedan ================================================================================ Sida 104 ================================================================================ Transkription: 107. 86 kunde man hoppa så att man lutade sig över plan- ket. Med ena grep man tag i nästöversta stocken, med den andra handen ett par stockar lägre ned. Därefter hoppade man sidhopp över, stödd på armarna. (Eriksson 28 år, Björnvik, Strömfors socken). Allm 8 Hoppa rep Då en hoppade rep hade han ett rep, vars ändar höllos i vardera handen. Repet var så långt att det just nätt och jämt berörde marken, då det hängde nedåt från händerna. Då man hoppade, kastades repet först bakåt, sedan framåt och runt, varvid man skulle hoppa över det. Därefter snur- rade man repet runt och hoppade över det. Man kunde även springa framåt och på samma gång hoppa över. B. 52 Hoppa rep. (Kvarnby, Pyttis sock.) Tvenne kunde även hålla i repet, som då var 3-5 m långt, samt snurrade runt det, så att (se B. 53) flickan som ställt sig i mitten blev inom den ring, som bildades. Då repet närmade sig hennes fötter hoppade hon över det. Efter t.ex 20 hopp byttes plats. Ena ändan kunde även bindas fast vid en gärdes- gård. Vid andra ändan stod en, som snurrade runt repet. (Hilda Danielsbacka, 23 Västerby, Pyttis). Allm B. 53 Hoppa rep. Två flickor hålla i vardera ändan. En är i mitten och hoppar. (Kvarnby, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 105 ================================================================================ Transkription: 105. 87 B. 54. Hoppa kycky. Parvis. Hukställning med vänstra benet sträckt framutåt. (Mogenpört, Pyttis socken) 9 Hoppa kycky (hoppa kråka, kråkdanzen, dansa kucku) På bröllop, helst påföljande dag, sedan bröllopslakanen blivit borttagna, brukade man roa sig med allehanda lekar o.s.v. Det var sed att bröllopsrummen voro längs väggarna beklädda med vita lakan. hopp kukku Hoppa el. dansa kycky var en bröllopslek. De, som kykky skulle dansa, stodo parvis emot varandra el. enskilt i huk- ställning. I förra fallet höll man i varandras händer, i senare fallet höllos de på höfterna. Därefter be- gynte man hoppa, turvis sträckande vänster och höger ben framåt, framutåt eller åt sidan. Den, som först stälp, föll omkull, hade förlorat och blev bort ur leken. Den var hevast bäst som längst kunde hållas i upp- rätt ställning. Alla hoppade i takt ofta efter musik. (Jenny Stenberg 53 år, Heinlaks, Pyttis socken). Se B. 54. tjörka 10 Hoppa rundring (tschörka, gryta, mors gryta Varje deltagare hade en egen nummer, dock icke högre än antalet deltagare. På marken, helst på en väg eller sandplan ritades en ring som likt en snäcka blev mindre emot mitten. Den yttersta ringen var 5-6 m i diameter. Tvärstreck drogos med 0,5-1 m:s mellanrum. (Se B. 55). Den yttre ringen var ritad så att den började vid ett tvärstreck. Första i turen kastade sin sten eller porslinsbit, som syntes tydligt, i första rutan. Var och en hade ================================================================================ Sida 106 ================================================================================ Transkription: 106. 88 B. 55 Hoppa rundring. Gossen står i andra rutan på ett ben. (Kungsböle, Strömfors sock.) sin egen sten. Sedan hoppade den första på ett ben in i första rutan och skuffade med foten stenen till föl- jande ruta o.s.v. tills han el. hon kommit till sista rutan. Där fick man byta ben och återvända sam- ma väg man kommit skuffande stenen framför sig. Däref- ter var det den andras tur o.s.v. tills alla hoppat. Sedan kastade första sin sten till andra rutan och började åter hoppa. Före lekens början bestämdes huru många omgångar man skulle hoppa. Men råkade man "rubba" d.v.s. skuf- fade man stenen eller kastade man den så att den föll på ett streck eller utanför, fick man lämna sin sten i den ruta, vid vilken man rubbat, och nästa fick börja, men måste hoppa över de rutor, i vilka stenar funnos. Egen sten skulle skuffas så hårt att den rullade förbi den rubbade rutan. Den var "bevast" som först hoppat de bestämda antalet gånger. För att icke taga miste på stenar och rutor, skrev man sin nummer i den ruta man rubbat. (Kallades hoppa rund- ring i Virböle, Strömfors sock. Frk. Källström 17 år, tschörcka el. kirkka i Kvarnby, Pyttis sock. Hulda Sandberg 36 år, gryta el. mors gryta i Kungs- böle, Strömfors sock. fru Stenvall 68 år. 11 Hoppa ruta (hoppa hage, hoppa gubbe, bisi, trana, basti) Åtta rutor voro uppritade på marken på det sätt B. 56 utvisar. Efter den sista rutan var ritat en ring, som kal- lades pir el. gryta. Rutornas sidolängd var 0,5-1 m., piren var 2-3 m. i genomskärning. Först voro två rutor efter varandra, sedan tvenne bredvid varandra, därefter följde en, varpå åter ================================================================================ Sida 107 ================================================================================ Transkription: 107.89 B. 56. Hoppa ruta. Flickan står på ett ben i andra rutan. Stenen är i femte. (Vesterby, Pyttis socken). tvenne på tvären el. bredvid varandra, sedan ännu en i längdriktningen varpå piren följde. Den första i turen kastade sin sten, glas- el. porslinsbit i första rutan varpå hon, det var vanligtvis flickor som lekte denna lek, hoppade över första rutan, samt började hoppa på ett ben från ruta till ruta. De rutor, som voro bredvid varandra, togos på en gång d.v.s. man stod bredbent med en fot i var ruta. När man kommit till piren gjordes helt om och man hoppade samma väg tillbaks. När man kommit till andra rutan böjde man sig framåt, ståen- de på ett ben, samt tog upp stenen från första rutan varefter man hoppade över samma ruta. Samma fick fortsätta och kastade sin sten till andra rutan och börj- ade hoppa på samma sätt som förra gången, blott med den skillnaden att man skulle hoppa över andra rutan. Man fick fortsätta tills man gjorde något fel, t.ex. hoppade orätt eller då stenen kastades denna icke föll inom rutan. (Maria Trägen 47 år, Tessjö Då fick följande i turen fortsätta. Voro rutorna mycket Strömfors socken) stora, behövde man icke hoppa över den ruta i vilken stenen fanns uti, utan skulle hoppa på stenen varefter ================================================================================ Sida 108 ================================================================================ Transkription: 108.90 den togs upp och kastades ut, framför den första rutan och skul- le sedan åter från första rutan hoppa på stenen. Annars gillades det icke, och följande fick börja. (Fru Stenvall 60 år, Kungsböle, Strömfors socken). Det kallades att rubba, ifall porslinsbiten föll på strecket el. utanför. Man fick lämna sin bit i rutan vid vilken man rubbat och fortsätta då ens tur åter följde. Man måste hop- pa över de rutor i vilka stenar eller porslinsbitar funnos. Stenen kas- tades ut samt man skulle hoppa på den från första rutan. (Frk Kallström 17 år, Kungsböle, Strömfors socken). B. 57. B. 57. Hoppa hage el. ruta Rutorna äro 7 till antalet och utan pör (Kungsböle Strömfors sock.) I hoppa bisi (gubbe) voro rutorna som å bild 56, men pören var delad i tu, så att allt som allt funnos 10 rutor. Vid pören gjordes helvändning i grenställning. (Allas flickorna 10-12 år, Västerby, Pyttis socken). Efter det man hoppat 10 turer d.v.s. kastat stenen till alla 10 rutor, kunde man tillfoga nya turer t.ex hoppa på ett ben med stenen lagd på det andra benets utsträckta fot. I tionde rutan fick man vila. Ännu en tur fanns, nämligen samma som föregående, men med slutna ögon. I tionde rutan fick man öppna ögonen. Den som först hade hoppat alla turer blev segrare. Rubbade man eller trampade man på strecket, fick man sluta samt vänta på sin tur och sedan försöka ånyo. (Skolans flickor 11 år, Svartbäck Pyttis). Ruta el. barbi var även en hopplek med sten. Rutorna voro 6 el. 8, två och två efter varandra. Det gällde att skuf- fa sin sten från ruta till ruta, hoppande på ett ben. ett varv runt. Sedan kastades stenen till andra rutan och åter på samma sätt. Man fortsatte tills stenen blivit kastad till alla rutor. Den som först blev färdig var segrare. Man fick ej rubba, ty då fick följande i turen börja hoppa. (Stundom var en ruta betecknad med ett snett kors, vilket ================================================================================ Sida 109 ================================================================================ Transkription: 109.94 betydde att man fick vila i den rutan d.v.s. hava båda fötterna emot marken. (Fru Grahn 40 år, Kulla gård, Strömfors). I Trana funnos endast fem rutor efter varandra samt en något större ruta framför första. Stenen kastades till första rutan varefter den stöttes eller skuffades ut. Man måste även i denna lek hoppa på ett ben. Därefter kastades stenen till andra rutan o.s.v. till och med femte samt skulle varje gång skuffas ut dock så att den ej kom utom rutan framför första rutan, ty då fick följande börja. Även rubba hade samma följd. Segrare blev den, som först blev färdig. (Fru Grahn 40 år, Kulla, Strömfors) Mammas ruta var 20 rutor, fem rader bredvid varandra med fyra rutor i var rad och lektes utan sten. Man hoppade på ett ben från ruta till ruta alla fem rader. Efter varje ostapplad rond fick man en viloplats d.v.s. man fick välja sig en ruta samt draga ett snett kors i den. Det betydde att den som ritat fick vila sig i den rutan vid nästa rond, men att de andra måste hoppa över den rutan. Den, som hade de flesta viloplatserna, blev segrare (Fröken Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis socken). En ruta måste vara tom emellan viloplatserna. 12 Hoppa på ett ben (Tochincka) (B. 100). Man tävlade om att tochincka en viss bestämd vägsträcka Den snabbaste var heväst (bäst). Fuskade någon, så tillsattes en domstol, som bestämde något straff t.ex. bära hem stenar i fickorna. (Anton Falck 83 år, Vesterby, Pyttis socken). Stundom hade man tävlan i att på ett ben skuffa en sten el. träbit framför sig t.ex. en fem meters vägsträcka samt skuffa stenen in i en liten grop, därefter hoppa tillbaka till utgångsstället samt taga en ny sten och skuffa den till en grop, som var 5 m. förbi den första gropen. Stenar funnos lika många som gropar. Den segrade, som först fått alla sina stenar in i groparna samt hun- nit tillbaka. (Lärar Hagman 28 år, Kulla, Strömfors socken). Ofta bands en rem omkring den bakåtlyftade foten och rem- men lades över ena axeln. Sedan skulle man tochincka. (C. Hildbrand 67 år Vesterby, Pyttis). ================================================================================ Sida 110 ================================================================================ Transkription: 110. 92 13 Tupplek Armarna lades i kors framför bröstet samt ena benet hölls bakåt uppåtlyftat. Tvenne pojkar stodo på detta vis emot varandra samt skulle med axlarna skuffa varand- ra så att den ena förlorade balansen och måste öpp- na armarna eller satte andra foten i marken. Segrare blev den, som vann de övriga. (Salenius 24 år, Kulla, Strömfors). 14 Fårleken En av deltagarna hade en käpp i ena handen samt höll den utsträckt, dock icke för högt. De andra skulle i tur och ordning hoppa över. Den, som höll i käppen, höjde den efterhand. Den var bävast, som hoppade högst. (Fru Hildebrand 54 år, Vesterby, Pyttis socken). hopp me stavon 15 Hupp me stavun. (Hoppa stör). En stör helst av rönn, som var 2-3 m lång och 4-6 cm i diameter, fattades vid ena ändan med båda händerna, ena handen med ovan-, andra med undergrepp. Därefter tog man 5-8 m:s fart samt hoppade över gärdesgårdar med störens hjälp d.v.s. störens motsatta ända stöttes emot marken ett stycke framför gärdesgården, varefter man, då stören stod lodrätt drog sig uppåt samt släppte greppet då man ovanom gärdesgården. På samma gång skuffades stö- ren åt motsatt håll. Man brukade även hoppa över bre- da diken. Stundom stuckos tvenne 2-2,5 m. höga björk- käppar att stå i jorden på ett avstånd av 2-3 m. från varandra. Av kvistarna funnos endast 2-3 cm långa stycken kvar, resten var avskuret. En lång, smal käpp lades i horisontalt läge på kvistarna emellan käpparna. Man hop- pade (med eller utan) sedan stör över denna hoppställning, samt kunde höja efter godtycke. (Postm Björk 60 år Tessjö, Strömfors snk) Kalla- des hupp me stavun i Vesterby, Pyttis socken (Knutas 22 år). ================================================================================ Sida 111 ================================================================================ Transkription: 112. 93 16 Balansera käpp el. räfsa En käpp eller räfsa ställdes i lodrät ställning på handen. Man försökte sedan att få käppen att stå så länge som möjligt. När man blivit skicklig, kunde man placera käppen på en fingerspets varefter man flyttade käp- pen från lillfingret till tummen eller tvärtom. Stundom ställdes käppen på foten, haken eller näsan. Käppen brukades även kastas upp i luften så att den svängde ett el. flere varv runt samt fångades för att åter balanseras. (Sederkrans 47 år, Kulla, Strömfors) 17 Rulla käpp el. räfsa Man brukade även lägga räfsan på handleden, i horisontalt läge samt i jämvikt. Därefter skulle man vrida handen omkring räfsan, samt återtaga förra ställ- ningen. Det skulle gå mycket snabbt och utan birörelser, ty annars föll räfsan på marken. (Fru Ståhl 83 år, Mogenpört, Pyttis sock.) 18 Dra vargnotan. B. 58. Dra vargnotan. (Svartbäck, Pyttis sock.) Man ställde sig bakom varandra med grepp om livet på den framförstående. Den första slog armarna omkring ett träd el. stolpe. Sedan drogo alla bakåt. Den, som släppte ta- get blev bort ur leken som fortsattes tills endast en fanns kvar, vilken alltså blev segrare. (P. Sederkrans, 47 år, Kulla, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 112 ================================================================================ Transkription: 112. 94 19 Kung i sitt rike En ring ritades på marken. Ringen var så stor, att alla deltagare rymdes inom den. Sedan gällde att kasta ut varandra ur ringen. Lyckades en bliva en- sam i ringen så kallades han Kung. (Svensson 52 år, Bullers, Vaahterpäälandet, Strömfors socken). 20 Smida (Lappa vantar i månskenet). B. 59. Till vänster. Skottkärra Till höger. Smida. (Kvarnby, Pyttis sock.) I leken deltogo tvenne stycken. Händerna slogos emot knäna, sedan egna händer ihop. Därefter höger hand emot hö- ger hand, egna händer ihop, vänster hand emot vänster, ihop varefter på en gång h. emot v. samt v. emot höger hand. Sedan började man åter från början. Det skulle gå mycket kvickt och den som stapplade eller slog miste, hade förlorat. (Hovila-Em- ma 56 år, Tessjö, Strömfors socken) Leken kallades att lappa vantar i månskenet i Svartbäck, Pyttis. (David Stenback 22 år). 21 Slängbrink Ett tjockt rep fastgjordes vid en tjock gren 3-5 m från marken. Från en upphöjning t.ex. en sten på ena sidan av trä- det, gungade man sedan, hållande fast i repet, i halvcir- kel till andra sidan av trädet, där även en upphöjning fanns. Man skulle stanna vid andra upphöjningen, samt däri- från åter giva fart och svinga tillbaka. Turvis fram och tillbaka. (Andtas 25 år, Kyrkobyn, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 113 ================================================================================ Transkription: 113. 95 gå opa styltona, krättschona träbejn 22 Gå på styltor (Gå opa styl- tona eller krättschona, träbein). Efter midsommaren brukade man av johannebjörkar förfärdiga styltor el. träben. Två stycken 2-3 m långa, 3-5 cm. tjocka björkar användes. Alla kvistar utom en tjock på vardera björken, som var på ungefär lika avstånd från ena ändan. Därefter ställde man sig att stå på styltona så att vardera foten vilade på en kvist samt började sedan att gå. (Vilhelm Vinkvist 50 år Klobys, Strömfors). B. 60. Gå på styltor. (Kvarnby, Pyttis socken). Även av tvenne lika långa o. tjocka störar gjordes styltor. 2 träbitar spikades fast på lika långt avstånd från vardera styltans ända. (se bild 60). Avståndet kunde vara ända till 1,5 m från marken till foten. Detta hade dock endast de snälla d.v.s. skickliga. Man brukade till och med dansa på styltona (Brinkas 53 år Vesterby, Pyttis socken). Kallades gå opa krättschona i Kvarnby, Pyttis sock. Toivo Kantola 34 år. 23 Slå spik. På fester brukades ofta en lektävlan i att slå spik in i en knäpp (träklabb), som hängde ner från tvärbjälke inomhus eller gren utomhus. Deltagarna voro flere och började på en gång. Var och en hade en hammare och en el. flere spikar. Det gällde att snabbast slå in spiken. Segraren fick något litet pris t.ex. jästbrödskaka el. karameller (Hillman 56 år, Kytälä, Strömfors). 24 Äta i kapp På brandkårs- fester i Skinnar- Även på fester. Deltagarna skulle äta i kapp en jästbrödskaka, av en hålkaks storlek, med blåbär emellan. (eller äpplen doppade i bärsaft). Ofta hängde de på snören ned från en ställning och kakorna fingo icke röras med händerna. Den förste el. segraren erhöll pris. (Hillman 56 år, Kytälä, Strömfors sock). ================================================================================ Sida 114 ================================================================================ Transkription: 114. 96 B. 61 Äta ett fat gröt. T.v. maskrosen oblåst T.h. -"- s frukter bortblåsta (Kvarnby, Pyttis snk.) 25 Äta ett fat gröt. Deltagarna plockade åt sig maskrosor, som blommat och nu buro frukter. En av deltagarna sade högt: "Ä' tu' en höno, så ä' ja' en tupp, hinner ja' föri, så äter ja' te upp." Därefter skulle man så snabbt som möjligt blåsa bort mask- rosens frukter. Den, som hann först blåsa bort alla, var i stånd till att äta ett fat gröt. Tävlan gällde ofta om erhål- landet av en sälipippo (sälgpipa) eller en knapp. (Lärar Hilde- brand, 67 år, Vesterby, Pyttis socken). topp topp 26 Gullstol (öst) Ofta bar man en segrare i en lek i gullstol. Tvenne pojkar, som stodo mitt emot varandra, grepo med hög- ra handen tag om sin egen vänstra hand- love varefter de med vänstra handen grepo tag om den andres högra hand- love. Den, som skulle sitta i gullstol, satte sig på deras händer, varefter han bars en viss bestämd vägsträcka. (Daniel Stenbäck, 22 år, Svartbäck, Pyttis socken). Kallades öst (C. Hildbrand 67 år, Vesterby, Pyttis). B. 62. Gullstol (Kvarnby, Pyttis socken). bärar öst 13. 27 Stamp' pipar (stampa peppar, spärra) En pojke valde sig en flicka, varefter de togo varand- ================================================================================ Sida 115 ================================================================================ Transkription: 115. 97 B. 63. Stamp' påpar. Parvis hållande varandra i händerna, bakåtlutade. (Vesterby, Pyttis socken). ra i händerna, samt lutade sig bakåt, så att armarna voro sträckta. Därefter började man snurra runt. Ofta snur- rade flere par på en gång och det gällde att snurra det flesta antalet gånger. Stundom lagades händerna till en ost (ost) d.v.s. på samma sätt som i gullstol (se bild 62), och se- dan snurrade man runt. (Lärar Hildebrand 64 år, Vesterby, Pyttis socken Kallades spärra i (Edvard Danielsbacka 57 år, Kvarnby, Pyttis). 28 Önsklek Ofta då man var tveksam om någon sak t.ex. om man önskade få lov av far och mor att få gå att gunga, så kunde man förvissa sig därom genom att plocka en prästkrage. Därefter tog man bort ett blad i gången och för var gång sade man turvis "slipper" och "slipper inte". Om det sista bladet utföll på "slipper" så hade man alltså fått lov att gå att gunga. I motsatt fall däremot icke. (Lärar Hildebrand 64 år, Vesterby, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 116 ================================================================================ Transkription: 116.98 B. 64 Pek'ring. Flickan i mitten "håller öga" och är icke "rik", d.v.s. har inga ste- nar i mitten. (Svartbäck, Pyttis socken). 29 Pek'ring. Varje deltagare, vanligtvis flickor hade en ring med lika många stenar framför sig. I tur och ordning skulle man "hålla öga" d.v.s. sätta händerna för ögonen. De andra togo var och en en sten från dens ring, som höll öga. Från egen ring tog man en sten i handen samt lade i tomrummet i ringen den sten, som tagits från den som "höll öga". Sedan skulle den, som hållit öga, försöka känna igen de stenar, som tagits, samt peka på dem. Gissar hon rätt, får hon tillbaks dem, i motsatt fall fingo motståndarna lägga dem i mitten av ringen och de kallades "mjölsäckar". Den som "hållit öga" skulle i tur och ordning gissa på alla medspelares stenringar. Sedan skulle följande i turen "hålla öga". Den, som samlat sig flere stenar i mitten av sin ring, kallades rik. Ringarna måste alltid vara hela d.v.s. inga luckor. Man fick plocka nya, om man förlorat. 20-30 stenar bildade en ring. Det gällde att komma ihåg huru ens stenar sågo ut. (Fru Grönkvist 49 år, Svartbäck, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 117 ================================================================================ Transkription: 117. 99 30 Vägg-gömma. Genom lottkasting bestämdes en att ställa sig med ansiktet vänt emot en vägg. De övriga ställde sig i rad bredvid varandra 15-20 m. från väggen på ett streck, ritat på marken. De skulle steg för steg gå framåt dock så att den, som stod vid väggen, icke märkte att man rörde sig då han el. hon vände om sig. Rörde någon sig fick han el. hon ställa sig på strecket och fick börja på nytt. Den, som kom ända fram till väggen, utan att den, som "hållit öga" märkt att han el. hon rört sig, fick nu i stället "hålla öga" och den förra fick gå i ledet med de andra och leken börjades från början (Flickorna Halvas 14 år, Svartbäck, Pyttis sn). 31 Polska Varje deltagare hade lika många fyrkantigt vikna ka- ramellpapper, t. ex. 10 st, alla med bildsidan utåt. Först tävlades om turen. Var och en kastade en sten emot en pinne på marken. Den som kom närmast blev första, och sedan i tur och ordning. Därefter började spelet. Med en flat sten, 5-8 cm. i diameter, skulle var och en slå ett slag på sitt karamellpapper, så att det vände sig med avigsidan utåt. Lyckades det, fick den, som slagit, be- hålla pappret. Alla karamellpapper lågo utbredda och var och en försökte att erhålla de vackraste. I tur och ordning slog var och en ett slag och man höll på tills pappren tagit slut. Samma spel brukades även med 5- pennisslantar och en käpp. (Pojkar 10 år, Svartbäck, Pyttis). 32 Spruta Av hundfloka avskars ett 20-30 cm långt och 2-3 cm tjockt stycke av stjälken, dock så att ena ändan var sluten. I den slutna ändan borrades ett litet hål. Kring ena ändan av en 30-40 cm lång trästicka virades en tyg- ================================================================================ Sida 118 ================================================================================ Transkription: 118. 100 bit så tjockt att den just nätt och jämt rymdes in genom den öppna ändan av hundflokan. Stickan trycktes ända ned till den slutna ändan. Sprutan sattes under vatten varefter stickan sakta drogs uppåt varvid vatten sögs in i sprutan. Därefter kunde man spruta en lång vattenstråle genom att trycka stickan inåt (Knu- tas 52 år, Kvarnby, Pyttis socken). 33 Blåsa pill el. låt Av en 10 cm. lång halm- el. rågstjälks-bit förfär- digade man ofta visselpipor. Ena ändan av stjäl- ken skulle vara sluten. 3-4 cm. från denna ända skars en 0,5 cm. bred och 2-3 cm lång tunga d.v.s. tre sidor fria och en sida, närmast ändan och på bredden, var oskuren. Därefter placerades pillen i munnen så, att den ända i vilken tungan var befanns sig inom läpparna. Då man sedan blåste, kommo fina, visselliknande ljud ur pil- len. Även av en 3-5 cm. lång maskrosstjälk kunde man förfärdiga en låt. Ena ändan klämdes ihop från bå- da sidorna, så att den något sprack. Den spruckna än- dan placerades in i munnen, och så var pillen el. låten fär- dig (Hulda Sandberg, 36 år, Kvarnby, Pyttis socken). 34 Vassbåtar, vassfläta Av vass, som växte vid stränderna, kunde man för- färdiga sig en vassbåt mycket snabbt. En lång vass- stjälke bröts först 10-20 cm, därefter 20-30 cm. från ändan så att den bildade ett upp och nedvänt V-bokstav d.v.s. och skulle föreställa mast och segel. Därefter började man tvinna stjälken omkring dessa i horisontalt läge, då mas- ten och seglet voro i vertikalt. Resten av stjälken bildade själva båten, bred och stadig ifall stjälken varit lång och hade följande utseende . Slutet av stjälken stacks emellan springorna. Båtarna sattes på vattenytan och kappseglingar för- slutna ända SS roglåto (Fru Rehnberg 47 år, Svart- bäck, Pyttis socken) ================================================================================ Sida 119 ================================================================================ Transkription: 119. 101 anstaltades på en viss sträcka. Simmande eller roende hämtade man dem tillbaka. Vassflätan gjordes av 0,5 m. tjockt vassknippe omkring vilket vass-stjälkar voro bundna. De, som inte kunde simma använde dessa vassflätar liksom kork- påsar framför bröstet i vattnet. (Henrik Kullberg 13 år, Näsby, Strömfors). 35 Gå på lina över ån. Ett vanligt tjockt rep spändes över en å i höjd med vattenytan. Därefter försökte pojkarna, iklädda simbyxor, att balansera över utan att falla i vattnet. (Salenius 54 år, Kulla, Strömfors socken). 36 Vattleken. Man delade sig i två partier, iklädda i simkos- tymer och försedda med hinkar med vatten uti. Fanns en bro över ån ställde sig vartdera partiet vid var sin ända av bron. Det gällde att komma över bron, genom att kasta vatten ur hinkarna på motståndarna. Leken kunde även lekas så, att det gällde taga äm- barna från varandra. Den som blev utan ämbar, blev det andra partiets fånge. Vatten stänktes på varandra. Det parti segrade, som tagit det andra partiet till fånga. (Salenius 24 år, Kulla, Strömfors) Man delade sig i två partier samt gick att simma. Var och en valde sig en motståndare och försökte föra denne till ett bestämt mål vid stranden, som varje parti hade. Genom att dyka och taga motståndaren i benen, så att denne inte kunde sparka, försökte man få "makten ur denne". Det parti segrade, som fått de flesta fångarna. (Salenius 24 år, Kulla, Strömfors socken). 37 Nappa ljus el. peng. Man hade två el. flere såar fyllda med vatten. På ================================================================================ Sida 120 ================================================================================ Transkription: 120. 402 vattenytan i var så var lagd en stearinljusbit. Delta- garna voro lika många som antalet såar. Det gällde nu att vid givet tecken börja fånga ljusbiten med munnen. Händerna voro lagda på ryggen och fingo ej komma till användning. Den, som först fick upp sitt ljus, erhöll något mindre pris. Ljusbiten var dock ej lätt att fånga, utan gled mycket lätt undan. (Sven Sten- vall 22 år Kungsböle, Strömfors socken). Ofta var ljusbiten lagd i en skål med vatten, som stod på ett bord. Även ett mynt eller en peng bru- kade läggas i bottnen på skålen. Det gällde nu för den, som skulle förrätta provet, att med händerna emot bordskanten och stödd på armbågarna med krop- pen i horisontal ställning i luften, med munnen fånga eller nappa ljuset eller pengen. Detta användes ofta vid utlösning av panter. (Roskvist 58 år, Kytälä, Strömfors s. ================================================================================ Sida 121 ================================================================================ Transkription: 131 V ================================================================================ Sida 122 ================================================================================ Transkription: 122. Vinterlekar sid 103 № 1 Skjidor (skidor) " " " 2 Iskuli (=iskälke) " " " 3 Slängkälke (=iskälke) " 104 " 4 Isbjörn (jässi) " " " 5 Rund-ring (varglek) " " " 6 Fädrena bakett (spår i snön, bakefter) " 105 " 7 Japanska kriget (Kinesiska-, japan o rysse) " " " 8 Konung på sin tron (Herre på sin täppa) " 106 " 9 Slå varmhandske (slå värme, väga simppa, " " dräskis, köpa strömming, ästa hajli) " " 9 st. lekar. ================================================================================ Sida 123 ================================================================================ Transkription: V Vinterlekar stjídar hol stjídnesa 1 Stjídar (skidor). Man använde förr "stjídar me' hål i stjídnäsan", d.v.s. skidorna, som voro av björk eller asp, voro försedda med ett hål i den främre, krokiga delen. Genom hålet trädde man ett starkt snöre med knut på den främre ändan. Några stavar användes icke. Hållande i snörena som tömmar åkte man sedan nedför backar. Uppför backen drog man stjídarna efter sig. (Toivo Kantola, 34 år, Kvarnby, Pyttis socken). 2 Iskuli. (iskälke). Pojkarna brukade förfärdiga åt sig iskulin av kärnis d.v.s. kompakt is. Man tog en isbit av 40 cm:s längd, 30 cm:s bredd och 20 cm:s höjd. Med kniv och hyvel lagades främre undre sidan bågformig. På mitten av övre sidan lagades en mindre grop, som fylldes med hö. Från gropen såväl i riktning snett framåt som snett bakåt gjordes ett hål och genom hålet trädde man ett rep med en knut vid bakre sidan. Repet gick över höet och höll det nedtryckt samt på sin plats. Repet var sedan stucket genom främre hålet, samt var ungefär en meter långt ännu utanför. Med dessa iskulin for man sedan nedför backar med god fart. Men de voro till stor förargelse för åkare, ty de gjorde backar- na hala. Backarna kallades även iskulibackar. Ofta bru- kade man om kvällarna "isa" dem d.v.s. hällde vatten på undre sidan och lät det frysa under nattens lopp. Om morgonen voro de glatta och blanka av isen som bildats. Så- dana iskulin höllo en till två månader, om vädret var kallt. Ofta gjordes ett försök att se ifall iskulina ännu voro star- ka, nämligen att "knäppa kuli." Tvenne iskulin slogos emot varandra. Höllo de, voro de bra, men ofta hände att endera eller stundom vardera sprucko. (Lärar Hildebrand 67 år, Vesterby, Pyttis socken.). ================================================================================ Sida 124 ================================================================================ Transkription: 104 124. 3 Slängkälke (iskälke) Ute på isen, helst nära stranden, hackade man ett hål och körde ned genom hålet en i ändan tillspetsad stock. Stocken andra stod ungefär en me- ter ovanom isen. En stor järnspik el. -bult slogs in i ändan på stocken, dock så att en dryg tio centimer syntes. I ena ändan av en lång stång, 3-4 m lång, lagas ett mot- svarande hål till järnbulten, och därefter placeras stången på stocken med hålet emot bulten. I andra ändan av stån- gen är en träkälke fastbunden. Någon av deltagarna sätter sig på kälken, de övriga fatta tag i stången och börja springa runt skjutande stången framför sig. Är kälken stor, kunna flere deltagare sitta och njuta av den hastiga farten. (Knutas 70 år, Västerby, Tjättis socken). 4 Isbjörn (Jässi) Är en lek som motsvarar nätu, men lekes på isen. Deltagarna hade skrillsor (skridskor) på sig. Genom lekrakning utsågs en till isbjörn eller jässi. Han skulle först räkna till t.ex. tio och sedan skrinna efter de andra samt slå ett slag på någon, som då i sin tur blev isbjörn. Den förre fick börja skrinna undan. En ring av 5-6 m:s genomskärning var ristad i isen och kallades "stuvn". I "stuvn", som var lika stor som en mindre stuga, voro deltagarna fredade och fingo vila sig efter isbjörnens försök att slå någon. (Henrik Kullberg, 73 år Näsby, Strömfors socken). 5 Rund-ring (varglek). I snön upptrampades en rund ring av 6-8 m:s genomskärning. Tvenne diametrar, vinkelrätt emot varandra, upptrampades. Där de korsade varandra, upptrampades snön något mera, så att det bildade ett "bo" eller "sur". ================================================================================ Sida 125 ================================================================================ Transkription: 125. 105 Deltagarna utsågo genom lekräkning en till "jägare". "Jägaren" ställde sig i "boet" samt ropade: "Boet brinner". De andra stodo i den yttre ringen. Jägaren började springa samt försökte få fast någon, som då blev jägare, medan den förre blev fri och fick börja sprin- ga undan. Man fick endast springa längs gångarna. I "boet" fick man vila, och jägaren fick ej gå i boet eller springa igenom det (Frk Källström 17 år, Kungsböle, Strömfors) Från "boet" kunde utgå flere vägar mot den yttre ringen. Vid ändan av varje väg stod en delta- gare. En var utan väg och stod i "boet" samt kallades "varg". Deltagarna skulle vinka till varandra i smyg samt byta plats. Vargen skulle passa på och försöka ta- ga någons plats i besittning. Den, som blev utan plats, blev varg. (David Stenbäck 22 år, Svartbäck, Pyttis socken). 6 Fädrena bakett (spår i snön, bakefter). Denna lek lektes vid skogsbrynet samt inne i skogen. Före lekens början utsågs ett visst bestämt område, utom vil- ket man icke fick gå. Genom lekräkning utsågs en till att "hålla öga". Denne räknade t.ex till 50. Under tiden gingo de andra och gömde sig i skogen inom det bestämda området. Den, som "hållit öga", skulle sedan gå att söka reda på de, som gömt sig. Han följde då efter "fädrena" i snön. Fann han någon, fick denne i stället fortsätta att söka de övriga, medan den förre fick gå i gömman. Leken slutades eller börjades ånyo, då alla följt "fädrena bakett." (Toivo Kantola 34 år, Kvarnby, Pyttis socken). 7 Japanska kriget (Kinesiska kriget el. Japan o rysse). 93. 85 Deltagarna indelade sig i två partier. Vartdera partiet indelade sig i större och mindre. De större föreställde hästar, de mindre åter ryttare. Ena partiet föreställde japaner, det andra ================================================================================ Sida 126 ================================================================================ Transkription: 106 126. ryssar. Ryttarna placerade sig på hästarnas "ryggar". Sedan gällde det för partierna att storma emot varandra och rycka ned ryttarna från "hästryggen". Den "ryttare", som berörde marken, var borta ur spelet. Det parti segrade, som ryckt ned alla ryttare på fiendens sida. Ibland bru- kade man icke kalla partierna vid namn, utan den rytta- re som föll ned på marken och förlorade, kallades rysse. (Knutas 59 år, Kyrkobyn, Strömfors socken). 8 Konung på sin tron (Herre på sin täppa). Av stora snöbollar lagades snöfästningar, vilka ofta kun- de vara riktigt väl gjorda. Gossarna indelade sig ofta i två partier. Ena tog plats i snöfästningen, det andra var på li- tet avstånd utanför. Det senare partiet skulle storma fäst- ningen och bemäktiga sig den. Det började med snöbolls- krig, men slutade med handgripligheter. Det parti, som blev herre på täppan, blev det segrande. Hade man ej snöfästningar, använde man stora snö- högar. Men då var det ej skilda partier utan alla stredo om att bliva "konung på tronen". Någon kunde bliva det för en liten stund, men så blev någon annan åter och så gick det undan. Den starkaste blev vanligtvis den segrande. (Jöns Henriksson 53 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). 9 Slå varmhandske (slå värme åt sej, Våga simppå, dräskis, köpa ströming, åsta hajli = köpa ströming). Vanligen efter snöbollskrig, då händerna bli- vit våta och kalla, brukade man slå varmhandske. Det skedde så, att man slog armarna kring sig själv d.v.s. händerna fattade tag i motsatta skuldran. Tursvis v. och h. med ovanom den andra. Var mycket vanligt även bland äldre personer, som mycket voro ute i fria luften. (Knutas 70 år, Vesterby, Pyttis socken). (Se B. 108). ================================================================================ Sida 127 ================================================================================ Transkription: 127. VI. ================================================================================ Sida 128 ================================================================================ Transkription: 128. Sällskaps- och pantlekar № 1 Nappa stek (skära skinka, -fläsk) sid 107. № 34 Gissa på vännen sin sid 124 " 2 Baknapp (rävanapp, karbas) " " " 35 Tåget går " " " 3 Blindbock " 108 " 36 Vandrande juden (Jerusalems skom) " " " 4 Björndansen " 111 " 37 Blinkleken (stumma leken) " 125 " 5 Byta städer (-namn, nummerslek) " 112 " 38 En dam kom från Paris " " " 6 Lästleken (toffel-) " 113 " 39 Storhammaren och lill- " 126 " 7 Göm göm ringen " " " 40 Rämpleken " " " 8 Kärleksbandet " 115 " 41 Rävarämpa " " " 9 Göm nyckel " 115 " 42 Bult bult, skuparult " " " 10 Klosternyckeln " 116 " 43 Bocka vill du hemma rida " 127 " 11 Så här gör skräddarn saxen " 116 " 44 Hur ligger stången? " 128 " 12 Vad kungen dricker " 117 " 45 Koka kålrötter " 129 " 13 Göra arbete " " " 46 Bröllopsbjudning " " " 14 Tavla med underskrift (titel-lek) " " " 47 Giftermålsleken " " " 15 Tappa, hitta o. använda " " " 48 Är du nöjd med din vän? " 130 " 16 Sångleken " 118 " 49 Tiggarleken " " " 17 Liten lever än " " " 50 Steka näts " " " 18 Skriv rätt " " " 51 Vems finger? " 131 " 19 Skeppet är lastat med...? " " " 52 Fikonlek (blindbock) " " " 20 Ta fast näsdukschin " 119 " 53 Fiskarleken (håll o släpp) " " " 21 Näsduksleken " " " 54 Klapplek " 132 " 22 Hm-hm-leken " " " 55 Dynlek " " " 23 Viska en mening (Ryktet går) " " " 56 Domaredans " " " 24 Understol (svarta stoln, skvaller-) " 120 " 57 Fru Sola " 133 " 25 Slå på fingrarna " " " 58 Biskopsleken " " " 26 Låna eld (natthärbärge) " 121 " 59 Kråkleken " 134 " 27 Kämpelek (frieri-) " " " 60 Grytlockslik " " " 28 Sälja lärft (tygleken) " " " 61 Bro bro breja (vackra blomma) " 135 " 29 Pastorsleken " 122 " 62 Skrattskola " 187 " 30 Käppen går " 123 " 63 Spårvagnsleken " " " 31 Gissa rätt " " " 64 Nyårsaftonslek " " " 32 Äppleken (hermelin, klosternycklarna) " " " 65 Påsklekar " 188 " 33 Hoppa blomma " 124 65 st. lekar ================================================================================ Sida 129 ================================================================================ Transkription: VI 129. 107 Sällskaps- och pantlekar. B. 114. Nappa stek Baknapp (Svartbäck, Pyttis socken). 1 Nappa stek (skära skinka, -fläsk) Allm. En mycket vanlig lek särskilt om julen. Av tvinnad långhalm (eller duk med knut på) gjordes en ca. 75 cm lång karbas eller halmtagg. En av deltagarna satte sig på en stol med karbasen i ena handen. Den som satt, kallades steken och hade förbundna ögon, stundom dock utan. De övriga skulle nu nappa steken d.v.s rycka honom i kläderna och denne skulle då slå med karbasen. Träf- fade det någon, fick den träffade byta plats med den förra, "steken" (Sirén, Tessjö kommunalhem, Strömfors socken). Kallades "skära skinka" i Kytala, Strömfors s. Österman 70 år - " - "skära fläsk i Strömfors bruk - " - , fru Sjödal 78 år 2 Baknapp (revanapp, karbas). Två deltagare satte sig på marken eller golvet mitt emot varandra. I händerna hade vardera en ================================================================================ Sida 130 ================================================================================ Transkription: 130.408 karbas av tvinnad vass el. säva (säv) som var av 75-100 cm:s längd. I ändan var karbasen bruten och ofta sattes en träbit i ändan, för att den skulle bliva tyngre och hårdare. De båda deltagarna skulle nu i tur och ordning göra en kullerbytta bakåt och den andre skulle då passa på och slå ett slag på den andres bakdel. Den segrade som först hunnit få in t.ex 10 träffar. (se B. 114). (Jespas 56 år, Kyrkobyn, Pyttis s. 3 Blindbock a) En av deltagarna valdes till blindbock och en duk bands för hans ögon. Därefter snurrades han några varv runt varefter han skulle försöka taga fatt i någon som då blev blindbock i den förres ställe. De övriga klappade i händerna för att locka blindbocken till sig (Fru Lihr 47, Marby, Strömfors socken) b) Stundom bildade de övriga en stor ring. Blindbocken var i mitten av ringen och hade en käpp i handen. Han skulle nu gå omkring i ringen, räcka käppen till någon samt fråga: "Vad säger djuret?". Den tillfrågade skulle då härma något djurs läte. Blindbocken skulle nu gissa vem det varit. Gissade han rätt, blev den, som han gissat på bliva blindbock, i motsatt fall måste han fortsätta leken. (Hellman 56, Lappom, Strömfors socken) c) Leken a lektes även så att blindbocken, sedan han fångat en deltagare, fick klappa den fångade tre gånger på huvudet, varefter han skulle gissa, vem han fångat. Var det rätt blev den fasttagne blindbock, annars fortsattes leken med den gamle blindbocken. (Jespas 56 Kyrkobyn, Pyttis) Bild 116 d) Man brukade även sitta i en ring och blindbocken skulle sätta sig i någons famn samt gissa i vems famn han satt. Var det rätt, blev det ombyte. (P. Sederkrans 47, Kulla, Strömfors s.) e) Leken b lektes även så att alla höllo varandra i hand samt gingo runt omkring blindbocken, som stod i mitten av ringen med en käpp i handen. De övriga ================================================================================ Sida 131 ================================================================================ Transkription: 131. + 109 sjöngo då en liten visa av följande ordalydelse: "Glatt vi svänga om i ringen, tills vår blindbock tecken ger. Men att stanna tvekar ingen, blott han vänligt därom ber. (melodi i nothäftet) (då bb. knackade i golvet) Alla stannade och blindbocken räckte käppen till någon och frågade t. ex. "Huru säger tuppen?" Den till- frågade skulle nu härma tuppens läte. Blindbocken gissade vem det var och hade han rätt blev det ombyte, samt leken fortsattes. (Fröken Smids 17 år, Svartbäck Pyttis socken) f) Leken a kallades även "led, leda blindbock" emedan blindbocken först leddes omkring i rummet och sedan snurrades runt (Fru Smids (farmor), 67 år Svartbäck, Pyttis s.) blindibokk g) Kallades blindibock och lektes på samma sätt som a, men b.b. fick allt emellanåt ropa: "Jakob var ä' du?". De övriga ropade: "Här ä' ja'!" B.b. skulle nu vägledd efter ljudet försöka fånga någon av de övriga. Lektes även så att tvenne deltagare voro bb:ar. Den ena skulle taga fast den andra och ropade de ovannämnda orden till den andre som skulle svara samt springa undan. De övriga bildade en stor ring omkring bb:arna (H. Kullberg 43 år, Virby, Strömfors) h) Stundom hade den bb. som skulle springa undan, två träskedar el. en käpp i händerna. Skedarna skulle han slå emot varandra eller om han hade en käpp, skul- le han dunka den i golvet. Vägledd efter ljudet skulle den andre bb. försöka fånga den andre (Eklund 59 år Marknadsbacken, Lell-Abborfors, Strömfors socken). i) Liksom g. Kallades "Adam och Eva". Ena bb. var A., och ropade: "Eva var är du?" E. svarade: "Här". Båda hade mössor för ansiktet. Sedan A. fått fast E. blevo rollerna ombytta E. skulle taga fast A. De övriga bildade en ring. (Fru Lönn 47, Marby, Strömfors socken). slejslejk j) Kallades "slevlek". B.b. hade två små slevar i händerna samt gick till någon av de övriga, som bildade ring, och fick genom att känna med slevarna, gissa på vem han kände (Blomster 38 Bullers Vaktarpå Åland el. Strömfors s.) ================================================================================ Sida 132 ================================================================================ Transkription: 132 110 k/ Ena bb. var innanför en ring som satt, den andra bb. var utanför och hade en näsduk el. halsduk med knut på i handen. Han skulle slå den bb. som var inom ringen. Tog det slapp han fri och den slagne bb. fick gå utanför ringen samt en annan deltagare kom in i ringen som bb. (Fru Pelkonen 56 år Lill-Abborfors s.) l/ Liksom g, blott att det ropades: "Udda, var är du?" (Eklund 59 år, Lill-Abborfors, Strömfors socken) m) Liksom e blott att orden som sjöngos voro följande: "Där sitter ett litet förunderligt djur i vår hage. Det kan inte se, det kan inte gå, vi få sätta oss ned i vår hage." (Melodi i N:o 4 nothäftet). Deltagarna i ringen satte sig ned och bb. som suttit i mitten av ringen steg nu upp och skulle nu gri- pa tag i någon samt gissa dennes namn. Var det rätt blev det ombyte. (Elna Knapas 20 år, Kvarnby, Pyttis). n/ Bröllopsblindbock eller blomdansen. All ung- dom ställde sig upp i ring samt gingo runt sjungande: Aldrig blir den bruden flicka mer (el. brudgum gosse mer) aldrig mer hon (han) kronan (kransen) bär. Ty de' ha' vari', å de ha' fari', en vacker flicka (gosse) har hon (han) allti' vari', (N:o 5 melodi i nothäftet) Ifall bb. var en flicka sjöngs det om henne. Bb. hade blommor i händerna. Sedan sången sjungits satte sig alla ned på huk. Bb. skulle nu gripa tag i en pojke. Däref- ter gick bb. i mitten av ringen och de andra reste sig och började åter gå runt samt sjunga. Detta upprepades tre gånger och bb. försökte fatta på samma pojke alla gånger. Tredje gången gavs blommorna åt honom. Hade bb. tre gånger fått samma pojke blevo båda hurrade, och de ansågos bliva fästepar till följande bröllop. Men rå- kade icke samma pojke bliva fasttagen alla gånger, fick han gå in i ringen som bb. och samma lek fortsattes. Råkade han få samma flicka tre gånger, blevo de hurrade och hon fick blommorna (Värdinnan Korander 54 år Kvarnby, Västerby, Pyttis s.) o/ Innan bruden kläddes om till ungmor lektes en Bild 115 ================================================================================ Sida 133 ================================================================================ Transkription: 133. 111 blindbockslek i vilken bruden var bb. Först bildade alla ungmör en ring, sjöngo samma visa som i n samt dansade i tur och ordning med bruden. Sedan bands en bindel för brudens ögon och en myrtenkvist stacks i hennes hand. Ungmörna gingo nu i ring samt sjöngo den lilla visan varefter de satte sig ned i hukställ- ning. Bruden skulle nu giva myrtenkvisten åt någon av ungmörna som då ansågs bliva nästa gång gift. Ef- ter detta togs bindeln bort och de gifta kvinnorna skulle röva bort bruden från ungmörna, vilka skulle för- söka hålla kvar henne, vilket icke skulle få ske. Likadan strid mellan gifta och ogifta karlar skedde därpå om brudgummen. (Bernts 53 i Bullers, Vachterpäälandet, Strömfors s.) (Se "fikonleken".) 4 Björndansen. På bröllop brukade man leka björndansen. Man ställde sig i en lång rad efter varandra, grep med högra handen tag i den framförståendes hand, vars arm var stucken mellan benen. Alla voro något framåtböjda. B 115. Blindbock (m) (Vesterby, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 134 ================================================================================ Transkription: 134. 442 B 116. Blindbock (d) (Västerby, Pyttis socken). Sedan alla gripit tag i varandras händer, började man springa eller hoppa runt i alla rummen samt slutligen ut på backen under skämt och skratt. (Polis Henriksson 53, Strömfors bruk, Strömfors socken) 5 Byta städer (nummerlek) (byta namn). a/ Deltagarna sitta på olika platser i rum- met samt var och en är namnet på en stad. En del- tagare står mitt i rummet utan plats och ropar tven- ne städers namn vilka personer då skola byta plats. Den, som ropat, försöker nu taga någondera plat- sen i besittning. Den, som blir utan plats får ropa nästa gång. (Fru Löhr 47 år, Marby, Strömfors socken) b/ Nummerleken var på samma sätt. I stället för namn hade var och en sin nummer. Man fick byta nummer med varandra. (Fru Löhr 47. Marby, Strömfors socken). c/ Samma som b, blott att man satt parvis, en utan par. Namnen ropades av den, som var utan par. Man fick byta namn endast med sitt par. (Frk. Kallström 17 år, Kungsböle, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 135 ================================================================================ Transkription: 135. 112 B. 117. Lästleken (Västerby, Pyttis socken). 6 Läst- el. toffelleken Alla satte sig på golvet el. marken med knäna högt uppdragna. Bildades en tät ring och en ställde sig i mitten. En toffel, sko el. läst skulle nu gå från deltagare till deltagare under benen och den, som stod i ringen, skulle taga fast föremålet. Deltagarna ropade: "Låt lästen gå, låt lästen gå!" Allt emellanåt knackade man med lästen i golvet eller slog den, som sökte på ryggen för att narra honom. Den hos vilken lästen blev funnen, bytte plats med den som sökt. Fru Smids 67 år, Svartbäck, Pyttis. 7 Göm göm ringen. Deltagarna sutto på golvet eller på stolar i en ring. En ring var trädd på ett snöre, som bilda en lika stor ring, som deltagarnas ring. En ställde sig mitt i ringen och skulle taga fast ringen, vilken deltagarna läto löpa runt snöret. Deltagarna sjöngo: "Göm, göm ringen, men vis int åt ingen!" Den hos vilken ringen blev ================================================================================ Sida 136 ================================================================================ Transkription: 136. H4 funnen, bytte plats med den som sökt och leken fort- sattes (Fru Lihr, Marby, Strömfors socken). b) Samma lek blott utan band. I stället slogos händerna ihop samt sedan med bredvidsittande personers händer. Man passade på och gav ringen på samma gång. Alla ropade: "Här ä ringen!" utom den som hade ringen som ropade "Här ä ringen!" Vägledd av r-ljudet skulle den som sökte ringen försöka finna den. (Svensson 52 Bullers, Vahterpäälandet, Strömfors). c) Ringen var trädd på ett band. Deltagarna sjöngo: Gyllen gyllen du skall vandra från den ena, till den andra. Lycklig den, som dig får skåda huru skön du är. Annars lika. (Svensson 52 Bullers, Vahterpäälandet, Strömfors). d) Kallades "gyllenleken". Man sjöng följande ord: Denna gyllen den skall vandra från den ena till den andra. Ack hur skön, ack hur skön, men låt ingen honom se. Annars lik de föregående (Lindfors 47 år, Österby, Vahterpäälandet). e) Man sjöng även följande ord: O arma barn vad du är blind, som ej kan se den gyllne ring. Det är din lott så här att vandra från den ena till den andra Tralla-la-la-la..... (Melodin i nothäftet) Lik de föregående (C. Hildebrand 67, Vesterby, Pyttis s.). f) Kallades "kärleksbandet" och lik e g) Lik a, men den som sökte frågade: "Ä hästen heima eller i byjin?" Heim (=hemma) betydde att hästen = = ringen var i handen. I byjin = byn, åter att de andra hade ringen. Den tillfrågade skulle svara och hade han ringen fick han byta plats med den som sökte ringen h) Lik a, men orden som sjöngos voro följande: ================================================================================ Sida 137 ================================================================================ Transkription: 137. 445 I gröna lunden, i aftonstunden. Där hitta vi på en ring bäst vi gå. Ser du jag har ingen ringen - " - - " - jag. (melodi i nothäftet). Den som hade ringen sjöng ordet ringen, de övriga sjöngo ingen. (David Stenbäck 22 år, Svartbäck, Pyttis socken). i) Lektes även såsom pantlek. En gick in i ringen av deltagare samt gömde ringen i någons hand. Medan han gick skulle han upprepa orden: "Göm, göm ringen, vis int åt ingen." Efter ett varv, kom en annan in som skulle söka rätt på ringen. Var gång han gissade orätt skulle han giva pant, till dess han hittade ringen. Den som hade ringen, skulle nästa gång söka rätt på ringen och den förre skulle gömma den. (Fru Hildebrand 54 år, Vesterby, Pyttis socken). 8 Kärleksbandet Alla sutto i en ring med ett långt snöre med knut på i händerna. Snöret bildade en ring lika stor som den deltagarna bildade. Bandet skulle nu löpa runt och alla sjöngo: Kärleksbandet som vi drager eller ock en unger man. Få nu si vem panten tager eller vem som sig nu akta kan. Den som fick knuten, då bandet stannade efter visans slut, fick sig en fästman, i fall det var en flicka, i annat fall en fästmö. Dessutom skulle den, som fått knuten giva pant. Sedan fortsatte leken. (Fru Stenvall, 68 år, Kungsböle, Strömfors s.) 9 Göm-lek (göm nyckel) En deltagare fick gå ut ur rummet. Ringen gömdes t.ex. bakom en tavla. Den, som varit ute, skulle söka rätt på ringen Ju närmare han kom ringen ropade de övriga: Det blir ================================================================================ Sida 138 ================================================================================ Transkription: 138. 116 varmt, varmare, hett, bränner o.s.v. tills han hittat ringen. Sedan fick en annan gå ut. (Fru Lihr, Marby, Strömfors) "Göm nyckel" var på samma sätt. Halva nyckeln skulle dock vara synlig. En gömde nyckeln och alla andra gingo ut. När de kommit in frågade de: "Är det fisk, fågel el. katt?" Fisk = föremålet el. nyckeln var 0,5 m från marken, fågel över 0,5 m. samt katt var under 0,3 m Kallt betydde att man var långt ifrån nyckeln varmt åter nära intill. Den som gömt nyckeln ropade stundom varmt el. kallt. Den som funnit nyckeln viskade detta åt den, som gömt den, varefter han fick sätta sig. Sedan alla funnit nyckeln, fick den, som först hittat nyckeln, göm- ma den. (David Stenbäck, 22 år, Svartbäck, Pyttis socken). 10 Klosternyckeln En, som icke kände till "klosternyckeln", ställde sig i mitten av en ring deltagare, som sutto, samt hade en själ över axlarna. Den, som var i mitten, skulle söka efter klosternyckeln, som var en mindre nyckel bunden i bakre ändan av själen. De andra brukade skämta ge- nom att blåsa i nyckeln. När nyckeln slutligen hittades var leken slut (Taavikas-Sofi 44 år, Strömfors bruk, Strömfors s.) 11 Så här ger skräddarn saxen Man satt i en ring. En kände till leken. Han satte benen i kors, samt gav saxen, efter att hava vridit och vänt den några varv, åt sin ena sidokamrat, som nu giva saxen vidare på rätt sätt d.v.s. hava benen i kors. Var gång saxen gavs, skulle man säga orden: "Så här ger skräddarn saxen." Leken fortsattes tills alla hade märkt sättet att giva. (Fröken Stenbäck 16 år, Svartbäck, Pyttis s.) ================================================================================ Sida 139 ================================================================================ Transkription: 139. 47 12 Vad kungen dricker Man satt i en ring. En kände till leken. Han vände sig till sin granne och sade: "Kungen dricker inte thé men kakao." D.v.s. alla drycker, som innehöllo bokstaven t, drack icke kungen. Var och en skulle lista sig till detta, genom att till sin granne säga något vad kungen kunde dricka eller icke dricka. Den, som kände till det fick säga om det var rätt eller ej. Sedan alla hittat på sättet att huru man skulle säga, slutade man leken. (Fröken Stenback 17 år, Svartbäck, Pyttis) 13 Göra arbete Man satt i en ring. Till grannen på högra sidan skulle alla viska något arbete t.ex sopa, diska o.s.v. Till vänster skulle man viska med vad arbetet skulle göras t.ex lie, yxa, o.s.v. När alla viskat skulle var och en högt säga med vad han skulle göra sitt arbete, t.ex sopa golvet med en yxa. Det hela var mycket skrattretande, men den, som skrattade så att tänderna lyste, måste giva pant. (Fröken Källström 17 år, Kungsböle, Strömfors socken). 14 Tavla med underskrift, titel-lek. Samma lek men till höger viskades vad tavlan föreställde eller till vänster åter tavlans underskrift. Sedan sade var och en högt hurudan tavla han fått. Utan panter. (Hilda Danielsbacka, 43 år, Kvarnby, Pyttis) Ett namn sades till höger, en egenskap el. titel t.v. (Fru Lihr, 47, Marby, Strömfors). 15 Tappa, hitta och använda Likadan som de föregående. Till höger viskades vad man tappat t.ex. glasögon samt till vänster viskades till vad man använde eller en sak till exempel steka o.s.v. När alla viskat steg man i tur och ordning upp och sade högt att t.ex. grannen till vänster har tappat sina glasögon, jag hittade dem och grannen till höger hugger ved med dem. (C. Hildebrand 67, Vesterby, Pyttis socken) ================================================================================ Sida 140 ================================================================================ Transkription: 118140. 16 Sånglek Man satt i ring och var och en fick ett ord av någon välbekant sång. Detta gjordes efter det en av sällskapet gått ut ur rummet. Sedan bytte man platser med varandra varefter den som gått ut, fick komma in samt sätta sig i famnen på varje deltagare, famn, som då skulle sjunga sitt erhållna ord, men med annan melodi. Efter detta skulle han el. hon gissa vilken sång deltagarna tänkt. Lyckades han fick han sätta sig och en annan gick ut. Men annars fick han giva pant. (Fru Stenvall 68, Kungsböle, Strömfors socken). 17 Liten lever än Man satt i ring och en glödande 20 cm lång pärtsticka skulle cirkulera så fort som möjligt från den ena till den andra. Den hos vilken stickan slock- nade skulle giva pant. (Polis Henriksson 53, Strömfors bruk). 18 Skriv rätt! Man satt i ring. En kunde leken och hade en käpp i handen, samt steg upp från sin plats och skrev med käppen något på golvet, och sade därefter: "Skriv rätt som jag!" Käp- pen gavs vidare till följande. De, som skrevo i sittande ställning gjorde orätt. Leken slutade när alla märkt sättet att skriva. (Vilhelm Vinkvist, 71, Virböle, Strömfors socken). 19 Skeppet är lastat med...? Man satt i ring och en näsduk med knut på kastades från en till annan med orden ovan samt något varmed skep- pet var lastat t.ex råg, russin, rödbetor, ifall det förut blivit bestämt att begynnelsebokstaven skulle vara t.ex r. Den måste giva pant, som icke hittat på något ord på r efter 10 sekunder. (Frk. Hellman 22 år, Lappom, Strömfors s.) Hllm. ================================================================================ Sida 141 ================================================================================ Transkription: 171. 119 20 Ta fast näsduksleken tá fast nessdýtjín Man satt i en ring och en var i mitten. En näsduk med knyt på kastades från den ena till den andra och den, som var i mitten skulle fånga näs- duken, varvid den, som senast kastat den, fick i stället kom- ma in i ringen (Lisa Lange 81 år, Heinlaks, Pyttis socken). 21 Näsduksleken Fyra deltagare voro med, två pojkar och två flickor Hade man tvenne näsdukar, fingo åtta deltagare vara med. Hörnen blandades, varefter varje deltagare tog ett hörn. Ett av hörnen betydde att man först blev gift och var märkt på något sätt. (Tavilla-Emma 56, Tessjö, Strömfors socken) 22 Hm-hm-leken Man satt i ring. Efter överenskommelse bestämde man att i stället för en nummer skulle man säga hm, t. ex 2. Därefter började man räkna högt i det var och en sade en nummer i följd. Den som råkade säga ett tal delbart med 2, fick giva pant. Det var även överenskommet till vilket tal man skulle räkna t. ex 100. Sedan valdes en annan siffra. Det hela skulle gå snabbt. (D. Stenbäck 22 år, Svartbäck Pyttis) 23 Viska en mening (Ryktet går). Man satt i ring och någon viskade en hel mening till sin högra granne, som icke fick fråga vad det varit, utan skulle försöka viska samma mening vidare till höger. Sedan alla viskat skulle första man säga högt vad som ur- sprungligen och slutligen viskats. Det kunde ofta vara fullkomligt annorlunda ord. Var och en hade uppfattat meningen något annorlunda. Leken upprepades några gånger (Fru Stenvall 68, Kungsböle, Strömfors socken Kallades "ryktet går" i Kvarnby, Pyttis s., Hilda Danielsbacka 43. Allm. ================================================================================ Sida 142 ================================================================================ Transkription: 420142. 24 Understol (skvallerstol, bunderstol, svarta stolen.) a) Man bildade en ring och satte sig. En satte sig i mitten av ringen på understolen. Tvenne deltagare gin- go nu omkring och togo upp viskningar av deltagarna. Man skulle viska något elakt om den som satt på understolen, t.ex. dum, ful o.s.v. Sedan alla viskat, berättade de två allt vad de hört högt för alla. Den som sagt det värsta fick sätta sig på understolen i stället för den förre och leken fortsattes. (Bernts 53, Bullers, Vaahterpäälandet, Strömfors). b) Förrän viskningarna sades högt för de andra skulle föl- jande ord sägas: "Hälsningar från grytan och trefoten. Somliga säger si och somliga säger så. Hela världen undrar, men jag undrar allra mest på dej, som sitter där som en omstjälpter gryta me' hål i botn." Sedan sades viskningarna. Leken kallades skvallerstol. (Svensson 52, Bullers, Vaahterpäälandet, Strömfors) c) Sedan viskningarna sagts liksom a, fingo alla andra göra pant, utom den som skulle sitta på understolen. (Henriksson 53, Strömfors bruk) d) Leken kallades bunderstol och förrän viskningarna sades skulle följande ord uttalas: "Somliga sa si o' somliga sa så o' somliga sa att du sku' vara bra om du int' sku' vara sådan som..." Sedan följde viskningarna (Vilhelm Vinkvist 34, Virböle, Strömfors socken) e) Kallades "svarta stoln" el. "svarta bänken". Den som tog upp viskningarna kallades skvallerbärare (Frk. Kallström 17 år, Kungsböle, Strömfors) 25 Slå på fingrarna Man satt i ring och en stod i mitten. Alla i ringen hade armarna framåtsträckta. Den som var mitt i ringen skulle nu plötsligt slå med handen på någon av de framåtsträckta händerna. Den, som blev träffad, fick byta plats med den i mitten. Händerna fingo dragas bakåt för att undvika att bliva träffad. (Fröken Kallström 17 år, Kungsböle, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 143 ================================================================================ Transkription: 143.427 26 Låna eld (natthärrbärg (natthärbärge), begära nattkvarter) a/ Man satt i en ring. En gick omkring i ringen med en brandstake, stannade framför någon stötte tre ggr. i golvet och frågade: "Tont tont får jag låna eld?" "Gå till nästa grann', där ä' bastun varm," svarade den tillfrågade. Den tillfrågade låtsades vara hustomte. Under tiden och allt som oftast skulle deltagarna byta plats med varandra. Den, som hade brandstaken, skulle passa på och taga sig en plats. Den, som då blev utan, fick brandstaken och fick börja vandra. (Henriksson 56 år, Kytala, Strömfors socken). b/ Kallades natthärrbärg. Lektes på samma sätt blott att man hade en käpp i handen och frågade: "Får jag natthärrbärg?" "Nej," svarade den tillfrågade, "gå till grannen". (Henriksson, 53 år, Strömfors bruk). c/ Kallades begära nattkvarter och lektes lika, men på finska. "Anna yösijaa?" "Mene toiseen taloon" svarades. Käppen skulle kastas bort då man tog en plats i besittning (Posten Björk, 63 år, Tesjö, Strömfors). 27 Kamarleken (kammar-, frieri-) Alla flickor sutto inne i ett rum. Pojkarna sto- do utanför rummet. Flickorna valde nu sinsemellan åt sig en pojke. Därefter fick en pojke komma in samt bocka sig för någon utav flickorna. Råkade det vara den rätta steg hon upp och neg i motsatt fall svängde hon sig om på klacken. I förra fallet fick gossen stanna i rummet, i senare fallet fick han gå ut och vänta på sin tur. Leken slutade sedan al- la fått sina par. (Raasikas-Sofi 44 år, Strömfors bruk). Kallades frierileken i Kungsböle, Strömfors socken (frk Hällström). 28 Sälja lärft (sälja tyg, tygleken) Trenne deltagare gingo omkring i rummet bland de andra och frågade om de ville köpa lärft. I händerna hade de båda en duk el. dylikt. Den tillfrågade sade t.ex att han ville ================================================================================ Sida 144 ================================================================================ Transkription: 144. 122 köpa några alnar, vilket mättes upp på duken och vilket man låtsade överräcka viskande i hans öra: "När vi kom- mer tillbaks och ta' betalt får du int grina, flina eller vi- sa tänder." Sedan fortsatte man laget runt och man skulle hitta på nya saker åt var och en t.ex. icke vända på huvudet, icke säga ja el. nej o.s.v. Då de båda samma personerna kommo för att taga betalt, försökte de på alla upptänk- liga sätt få de ovannämnda personerna att skratta, vri- da på huvudet, säga ja el. nej o.s.v. Lyckades det, fingo dessa giva pant, i motsatt fall fortsatte de till föl- jande (Fru Löhr, Marby, Strömfors socken). Kallades tygleken el. välja tyg. Strömfors bruk, Henriksson. Lektes även så att man viskade i örat ett ord t.ex. katt. Vid betalningen skulle intet annat få svaras utom ordet katt, sade man något annat el. skrattade man måste pant givas (Svensson 52. Goullers, Vahterpäälandet, Strömfors socken). 29 Pastorsleken a) Deltagarna sutto parvis i rummet och hade namn t.ex. pastorn o pastorskan, dörrvaktare, sängvännen, vispilsstägg o.s.v. Pastorn, som var huvudmannen sade: "Jag gick mig ut och vandrade och så gick jag in till t.ex. vispilsstägg." Detta par skulle då ropa strax: "Det var inte sant. Vi va' in till t.ex. sängvännen." Ifall paret sängvännen inte genast svarade samt hittade på något måste de giva pant. Ingen fick svara jo, nej eller skratta, ty då måste pant givas. Man kunde även svara: "Jag var ut". Då fick pastorn fråga utav någon annan. Den som givit pant, fick börja berätta samt fråga. (Avilla-Emma, Tessjö, Strömfors socken) b) Lektes lika, men sades: "Jag gick mig ut en aftonstund jag kom så oförmodligt in tre, fyra, t.ex. pastorskan sover." "De' ä' int sant!" skulle strax svaras, annars pant (Fru Smids 67 Svart- bäck Pyttis). c) En gick omkring o. sade: "Jag vandrar, jag vandrar, yxan brann opp, o' skaftet blev kvar hos. t.ex. skomakarn." Resten lika som b. (Fru Stenvall 68 år, Kungsböle, Strömfors socken) ================================================================================ Sida 145 ================================================================================ Transkription: 123145. 30 Käppen går Kullas i 19 Makan Har Tvenne deltagare kände till leken. En av dem gick ut ur rummet. Den andre hade en käpp i handen och var inne bland de övriga samt ställde käppen framför någon av deltagarna och sade med hög röst: "Käppen går". "Låt den gå", svarades utifrån. Käppen ställdes framför flere andra och samma frågor och svar. Slutligen sades: "Käppen står". "Låt den stå" svarades utifrån. "För vem står den" frågades inifrån. "Den står för N.N." svarades utifrån. Det stämde, men hemligheten var den att käppen skulle ställas framför den, som sist ta- lade då den ena av medhjälparna gick ut ur rummet. (Fru Grönkvist 49 år, Svartbäck, Pyttis socken). 31 Gissa rätt Tvenne kände till leken. En gick ut. De övriga deltagarna bestämde om någon person eller något föremål. Den utgångne fick sedan komma in. Den andre pekade nu på olika föremål och frågade om det var det rätta. Den andre sade nej, tills, efter ett fyrkantigt föremål t.ex. tavla, skulle svaras ja. De övriga voro högeligen förundrade. (Hortell 56 år, Kulla, Strömfors socken). 32 Apleken (Hermelinsleken, Klosternycklarna) a) De som inte kände till leken fingo gå ut ur rummet samt en fick komma in. Allt vad nu denne gjorde eller sade skulle även alla andra göra, tills denne sade ordet apa. Sedan fick följande komma in (Blomster 47 år, Söderby, Vahterpäälandet, Strömfors). b) Kallades hermelinsleken. Lika som a. Alla härmade tills han el. hon sade: "Varför härmar ni mig?" (Hilda Danielsbacka 43, Kvarnby, Pyttis). c) Kallades klosternycklarna. Den, som kom in frågade: "Får jag kloster- nycklarna?" De andra svarade nu lika, och härmade denne, tills han el. hon frågade: "Va' efterapar ni mej?" (Ollas' flickan, 20 år, Vesterby, Pyttis). ================================================================================ Sida 146 ================================================================================ Transkription: 176. 124 33 Hoppa blomma Tvenne personer stannade inne i rummet alla andra fingo gå ut. En fick komma in och fick se en blom- kruka eller en lampa, som var ställd på golvet. En duk bands nu för dennes ögon och nu gällde det att stiga över blomman eller hoppa över den. Under tiden blev blomman borttagen. De två andra gjorde nu narr genom att säga t.ex. stig högre, nu tar det i blomman o.s.v. Sedan blindbocken märkt skämtet fick följande komma in. (Blomster 47 år, Söderby, Vacktupäälandet, Strömfors s.) 34 Gissa på vännen sin (hur ser min vän ut?). En fick gå ut. De övriga bestämde vännen åt den utgångne d.v.s. en av sällskapet eller något djur o.s.v. Den ut- gångne blev inkallad och frågade: "Hur ser min vän ut?" De övriga fingo i tur o. ordning säga någon egenskap om vännen, och det gällde att gissa vem vännen var. Sedan han el. hon gissat rätt, fick den gå ut, av vilken man sist frågat. (E. Danielsbacka 57, Vesterby, Pyttis) (Kallades "hur ser min vän ut?" i Keltis, Strömfors socken, Frk. Hellman 22 år) 35 Tåget går Man bildade en ring av stolar. Det fanns en stol som stod tom, dess ägare stod mitt i ringen och skulle taga en plats i besittning. De övriga deltagarna skulle byta platser alltid åt ett håll t.ex höger. Hela ringen rörde sig runt åt höger. Den fick gå in i ringen vars plats blev tagen. (E. Danielsbacka 57, Vesterby, Pyttis s.) 36 Vandrande juden el. Jerusalems skomakare. Ett antal stolar en mindre än deltagare ställdes bredvid varandra, varannan med stolryggarna åt motsatt håll. En person utom sällskapet spelade på något instru- ment. Deltagarna vandrade omkring stolarna. Då spelandet avstannade skulle alla söka sig en plats. Den, som blev utan plats, kom bort ur leken, som fortsattes efter det en stol tagits bort. Musiken började ================================================================================ Sida 147 ================================================================================ Transkription: 125/147. och alla började vandra. Leken fortsattes tills endast en deltagare blev kvar, som fick ovannämnda titlar. (Blomster 47 år, Söderby, Vahterpäälandet, Strömfors socken). 37 Blinkleken (stumma leken) Halva antalet deltagare t.ex. endast flickorna, sutto på stolar i en ring. Pojkarna stodo bakom var sin stol med händerna på ryggen samt skulle gripa fatt i sin flicka, då hon tänkte springa till en stol som stod tom och bakom vilken även stod en pojke. Denne sist- nämnde fick blinka till någon av flickorna, som då skulle försöka springa över till den lediga stolen. Den fick börja blinka, vars stol blev tom. (Elna Knapas 20 år, Vesterby Pyttis). 38 En dam kom från Paris Alla sutto på stolar. En började och sade: "En dam kom från Paris." "Va' hade hon med sig?" frågade när- maste granne till vänster. "En solfjäder" svarade den förste och viftade med högra handen. Samma frågor och svar skulle nu gå laget runt, tills alla viftade med högra handen. Den sade nu vid frågan "vad hade hon med sig?" "två solfjädrar", och nu måste man vifta med båda hän- derna. Efter laget runt sades "två solfjädrar och en nick". och nu måste man nicka med huvudet. Följande gång allt det föregående jämte en "tramp". Man skulle nu stampa med högra foten. Händerna skulle vifta och huvu- det skulle nicka allt fortsättningsvis hos alla. Allting gjordes turvis. Efter ett varv runt blev det "två tramp". och man skulle stampa med båda fötterna. Slutligen kom det ännu till "en gungande häst" och då skulle man stiga upp från stolen och bocka sig varefter man viftade med händerna, nickade, stampade samt åter steg upp. Sedan detta gjorts laget slutade leken. (Frk. Stenbäck 17 år, Svartbäck, Pyttis) ================================================================================ Sida 148 ================================================================================ Transkription: 178. 426 39 Storhammarn och lillhammarn Lika som föregående blott att inga frågor gjordes. Sades blott börjande från "mästaren" som ledde leken och kommenderade: "En hammare skall gå". Högra handen skulle röra sig. Efter laget runt kommenderade mästa- ren "två hammare ská gå". Båda händerna rördes. Sedan tre, fyra och fem hammare. Turvis skulle händerna, hu- vudet samt benen röras. Vid kommandot "storhammarn ská gå", skulle man stiga upp från stolen. Vid komman- dot "alla hammare ská stå" slutade leken. (Emerentia Sjödal 78 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). 40 Rämpleken Man ställde sig bakom varandra med grepp om rocken eller byxorna. Den förste i ledet var vakt och hade armarna utbredda. Framför denne stod en fasttagare, som skulle fånga den sista i ledet. Hela ledet svängde sig. Hela leken påminde om uteleken räven och gåsmamman med ungarna. Den fasttagne blev fasttagare och den förre blev vakt. (Häradsdomare Ståhl 65 år, Kungsböle, Strömfors s.) 41 Revarämppa Man ställde sig bredbent i en rad efter varandra. Mellan benen var ett rep, som man höll i med händerna. Den förste skulle springa fast den sista, som åter skulle springa undan. Alla de övriga följde med strömmen. När den sista blev fast ställde han sig främst och skulle taga fast den sista. (Österman 70 år, Kytälä, Strömfors socken). 42 Bult, bult, skuparult Alla sutto i en ring på golvet. En pojke t. ex. gick med en käpp i handen bakom ringen, bultade i golvet bakom ================================================================================ Sida 149 ================================================================================ Transkription: 127 149. någon och sade: "Bult bult, skuparult." Den som satt frågade: "Vem bultar på min silverport?" "En gam- mal fattig bisi." "Vad vill han ha?" "Litet salt och litet malt och litet snus i dosan. Vad lovar du?" Vid dessa ord satte den, som gick omkring, händerna på den sittandes kinder. Sade den, som satt t.ex.: "En kappa lyss (=löss)." så gnuggade han, som gick detta, den andres kinder till straff. Man fick giva vad som helst t.ex. tobak o.s.v. Tyckte bisin om det, fortsatte han till följande. Efter det alla besökts fick den börja vandra, som först blivit tillfrågad. (Vilhelm Vinkvist 34 år, Virböle, Strömfors socken). Se "tiggarleken". 43 Bocka, bocka, vill du hemma rida? a/ Följande lekräkning användes: Vipplon, vapplon, källar- trappon alla mina småa, gråa höns. Ingen gjorde gran- nen skada, beto stick beto strå, beto alla axen å, klick klack, vem skall till dörren gå och stå. Den sista fick gå till dörren och stå. De andra skulle nu taga sig olika djurs namn. Därefter sade någon högt vilka djur som funnos och frågade på vilket djur den, som stod vid dörren, ville rida på t.ex. på tuppen. Sedan han ridit en stund på "tuppens" rygg börjades leken på nytt. (Jespas 56 år, Kyrkobyn, Pyttis socken). b/ Lekräkningen som användes, sedan alla deltagare satt högra handens pekfinger på bordet i en liten ring, lydde: "Trippla, trappla, källartrappla, alla mina småa gråa höns, gick i bondens lada, gjorde mycken skada, beto ax, beto strå beto alla axen å. Den som fingret faller på, han skall nu till dörren gå och stå." Den på vars finger ordet "stå" faller går och ställer sig vid dörren. De andra giva sakta viskande honom något djurs namn. Därefter frågar någon "vad heter du?" och gäller det då att kunna gissa rätt. Tre gånger får han gissa. Är det då ej rätt, måste han giva pant. (Frk. Källström 17 år Kungsböle, Strömfors s. ================================================================================ Sida 150 ================================================================================ Transkription: 150. c) Samma lekräkning som i a. Sedan alla fått djur- namn frågades av den, som stod vid dörren, "bocka, bocka, vill du hemma rida?" "Jag rider med vem jag får." svarade denne. Det frågades nu: "vill du rida på t.ex. hästen. Av "hästen" frågades, då den- ne hade sin ryttare på ryggen, "vad har du i påsan din?" "Hästen" svarade: "Jag har loppor o' löss vargar o' möss." De övriga "djuren" sade då: "Du får då gå till grannens bastu och skaka bort dem." "Hästen" skulle då skaka bort ryttaren. Leken fortsattes ånyo. (Fanny Länsmans 48 år, Vesterby, Tyttis s.) 44 Hur ligger stången? a) Deltagarna sätta sig på en bänk. Två deltagare gå ut ur rummet och hava en kort käpp med sig då de åter komma in. Den ena håller käppen bakom sin rygg, antingen lodrätt vågrätt eller i sned ställning. De, som sitta, fråga: "Hur står det till?" "Allt väl," svara de två. "När kommer ni?" De två svara: "Vi kommer i moron med 15 hästar, 6 präster, en halter höna och en blinder tupp, han som hittar han ska' upp." "Hur ligger stången?" fråga de som sitta. "Hität o' ditåt, men ditåt allra mest," svarar den, som har käppen. Den andre går nu till var och en av de sittande och frågar sakta: "Hur ligger stången?" Alla för- söka gissa. Allt sker viskande. Den, som har rätt, får stiga upp. De två, som först gissat rätt, få gå ut och göm- ma stången. (Frk. Källström 14 år, Kungsböle Strömfors socken). b) Lektes på samma sätt men följande samtal skulle hållas. (Bonders gård) "Hälsningar från grytan, trefoten o' dit hönan gick upp hampon," sade de två. "Kva har du di' gjort?" frågade de, som sutto. "Gift bort min yngsta syster på gårdin." "Kva hörs dit?" De två svarade: "I morgon bitti kommer di' me' 15 hästar, 16 präster, halter höna, blinder tupp, han som hittar han skall upp." "Varåt ligger stången?" "O, tiåt, o' tiåt, o tiåt allra mest." Resten lika (Fru Stenvall 68 år Kungsböle, Strömfors s. ================================================================================ Sida 151 ================================================================================ Transkription: 429 151. 45 Koka kålrötter Man satt i en ring. En, som skulle föreställa ägaren till "kålrötterna", de som sutto gick bakom ringen, stannade bakom någon och kände med pekfingrarna på den sittandes kinder, sägande: "Jag skall se efter om ni ä' mogna." "Kålrötterna" skulle pösa ut kinderna. Man ansågs mogen om man kunde låta bli att skratta, i annat fall fick man koka ännu. Den som skrattade tre gånger fick giva pant. (Fröken Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis socken). 46 Bröllopsbjudning En gick omkring och bjöd till bröllops sägande: "Min fru hälsa o' bad skicka o' bad att ni ska va' så god o' kom' ti' bröllops." Detta sades till var och en. Därefter börjades ånyo från början, men tillades orden "o' tag gaffel o' kniv." Följande gång tillades "sked o' tallrik". Följande gång "tvål o' handduk". Slutligen sade den, som gick omkring: "De' kan inga bröllop bli å' för bruden (el. brudgummen) ble' död." De övriga började nu att gråta och den, som gått omkring skulle apa efter allt som sades. (Fredriksson 56 år Björnvik, Strömfors socken) 47 Giftermålsleken En pojke och flicka i armkrok kommo in i rummet till de övriga och sade: "God' da'!" "Go-da, välkommna! Varifrån kommer det unga pari?" sade de som voro i rummet. "Vi kommer från giftermål." "Jaha. Hvem ha' ni då bortgift?" frågade de som sutto i rummet. "Älsta dotrån på gårdn, me 15 hästar, 16 präster, halta höna blinner tupp, han som gissar han ska upp. Sorpaståndjin nåt åräu sidon." (= sopkvastskaftet el. ugnskvasten är åt andra sidan). Med händerna visade båda två, åt vilket ================================================================================ Sida 152 ================================================================================ Transkription: 152. 130 håll bruden, som man skulle gissa på och som var en av sällskapet eller någon, som alla kände, bodde. Var och en frågades i tur och ordning. Den som gissade rätt fick gå ut ur rummet samt taga någon med sig och komma överens om någon som de, som voro inne, skulle få gissa på (E. Danielsbacka 57 år. Vesterby, Pyttis socken). 48 Är du nöjd med din vän? Dessa ord frågade en deltagare, som gick omkring bland de andra, vilka sutto parvis i ring. Svarade någon, ja, så sade den, som gick omkring: "Visa prov." Paret i fråga skulle då omfamna varandra eller klappa varandra på kinden (el. sitta nysta) eller något annat dylikt. "Bättre kan jag mina tossor lappa, (kyssa) än du din käresta klappa", sade nu den, som gick omkring, samt gick vidare och frågade. Sade någon nej eller kun- de någon inte visa prov, fick den gå in i ringen i stället för den förra. (E. Danielsbacka 57 år, Vesterby, Pyttis). 49 Tiggarleken Samma som "bult, bult, skuparult." Den, för vil- ken tiggaren knackade, frågade: "Vem knackar på min dörr?" "En gammal, fattig tiggare". "Va' vill han ha'?" "Lite' i mig, lite på mig o' lite i min påse." Var och en fick säga något, som tiggaren skulle få. Den, som gav det sämsta, blev vriden i öronen, men fick bliva tiggare i stället för den förre. (Hellman, fröken 22 år Kytala Strömfors s.) Stejk nors 50 Stika nors Två deltagare sutto mitt emot varandra och tittade stint i ögonen. Den, som först blinkade eller började skratta, hade förlorat och blev "stikt nors" (Hansson 59 år, Eriksson 28 år, Björnvik, Strömfors ================================================================================ Sida 153 ================================================================================ Transkription: 431. 153. 51 Vems finger? En deltagare lade sitt huvud i någons famn. De övriga placerade sina pekfingrar på dennes rygg. En av deltagarna pekade turvis på vart finger för vart ord som han sjöng i visan: "Tri trö trenna, budi budi benna, vem skall denna hiti hiti heta, laget om livet, vems finger håller jag på?" Sången av- stannade. Den, som hade huvudet i en annans famn, skulle nu gissa på vems finger sista ordet i sången fallit. Gissade han rätt, bytte han och den, som han gissat på, plats samt leken fortsattes. (Hälla Emma Bär, Tessjö, Strömfors) 52 Fikonlek (blindbockslek.) Då bb. leddes omkring med en bindel för ögonen, frågade han av ledaren: "Vart ska' du för mej?" "Till bondegård," sade ledaren. "Va' gör jä' där?" "Ät gröt o' mjölk." "Vart får jag sked?" "I gamla mor dins tassan." "Men om hon int' ger" sade bb. "Gå o' plock fikon från farmors rëve o' ta' fast om du får," sade ledaren samt skuffade till bb, som nu skulle taga fast någon. (Polis Henriksson, 53 år, Strömfors bruk) 53 Fiskarleken el. håll och släpp. Man satt i en ring och höll med händerna i en duk. från kanterna. Man satt med jämna mellanrum. En ledde leken och stod på sidan av ringen och sade, förande handen i en krets på duken: "Jag fiskar, jag fiskar i min faders rike, såväl för de fattige, som för de rike. när jag ber er släppa så skall ni hålla o när jag ber er hålla skall ni släppa." Sedan ropade han om vart an- nat orden släpp och håll. Om någon gjorde fel så fick han giva pant. (Polis Henriksson 53 år, Strömfors bruk) ================================================================================ Sida 154 ================================================================================ Transkription: 157. 132 54 Klapplek En av deltagarna fick gå ut ur rummet. De andra kommo överens om vad den som gått ut skulle göra t.ex lyfta en pall. Sedan fick han el. hon komma in. Då han närmade sig pallen skulle man klappa i händerna, tills han slutligen hade lyft pallen. Sedan fick en annan gå ut. (Fru Sjödahl 78 år, Strömfors bruk o sock.) 55 Dynleken Tvenne rader av stolar stodo uppställda emot varand- ra på några meters mellanrum. På stolarna sutto turvis dam och herre. Tvenne dynor användes. Vid given signal kastade vardera raden sin dyna till motsatta sidan åt följande man och sedan vidare i sicksack. Funnos lika många pojkar som flickor, kastade alltid flickorna till va- randra och pojkarna till varandra. Vanligtvis skulle dynorna kastas tre varv. Det laget segrade, vars dyna först kom i mål (Fru Grahn, Kulla gård, Strömfors socken). 56 Domaredans Man tog varandra i hand och bildade en ring. En deltagare var inne i ringen och snurrade en brin- nande pörtsticka runt i luften. De övriga sjöngo föl- jande visa: "Nu ville vi begynna en domaredans, men domaren var icke själv hemma men den som till domaredansen vill gå, hans hjärta skall bäva och brinna. Somliga säga de åhhåhå, somliga säga de såssåså. Somliga dricka både mjöd och vin, som- liga sova de hos kärestan sin. Men har du nu sovit hos kärestan din, så skall du för ljuset nu le, le le." Alla andra fingo skratta utom den som var i ringen, annars fick han el. hon giva pant. En annan fick gå in i ringen och leken fortsattes. (Frk. Smids 74 år, Svartbäck, Pyttis. ================================================================================ Sida 155 ================================================================================ Transkription: 433 155. 57 Fru Sola En av deltagarna valdes till fru Sola, en till gubben Grå samt två el. tre till hundar. De övriga ställ- de sig i en rad. Gubben Grå gick nu med en käpp i handen till var och en stannade och knackade i gol- vet. "Vem ä' dé som klappar på min gyllne port sedan klockan slagit 12?", frågade den som stod i ledet. "Gubben Grå", svarade denne. "Va' vill han då?" "Träffa fru Sola." "Tripp en trappa högre opp." Gubben Grå fortsatte nu till var och en tills han kom till sista (vilken var fru Sola) som svarade: "Ja hon ä' hemma." "Månne man kunde få badstubad?", frågade gubben Grå. "Ja." "Men bara int' ni' ha' arga hundar, som bita mig." "Vi ha' inte", sade fru Sola. Gubben Grå gick nu avsides. Hundarna, som varit gömda, rusade nu fram för att bita gubben Grå. Fru Sola och de andra kommo till gubben Grås hjälp, och befriade honom. Deltagarna bytte nu roller och leken börjades ånyo. (Fru Hildebrand 54 år, Vesterby, Pyttis socken, hemma från Vörå). 58 Biskopsleken Man satt parvis i en ring. Var och en hade en titel t.ex. kung o. drottning, biskop o -innan klockare o. -rsfar, kyrkovärden o -dinnan, gravgrävare o.s.v. Man började i tur och ordning fråga varandra: "Vart va' du när jag var där?" "Hos t.ex biskopen?", svarade den tillfrågade. Var nu biskopen i lägre rang, skulle han stiga upp och stå annars sitta. Gjorde han orätt, blev han nedflyttad i rang. Den till- frågade fick nu göra frågan av någon annan. Det gällde för deltagarna att bliva kung. (Taarikas-Sofi 44 år, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 156 ================================================================================ Transkription: 156. 734 59 Kråkleken Man satt nedhukad i ring och höll varandra om livet, hoppade kråka d.v.s. jämfota framåt samt sjöng: "Jag fattig fågeln, jag fattig fågeln, som kom- mer luntandes o' truntandes över åkrar o' ängar, med hästar springande, med bjällror klingande från moreland, från toreland som ligger bakom böljorna. (Fanny Lammans 48 år, Vestuby, Pyttis socken). Melodi N:o 7 i nothäftet. Stundom hoppade man kråka hållande i varandras händer, d.v.s. man stod bredbent, framåtlutad efter varand- ra med vänstra armen bakåtstucken mellan benen samt med högra handen fattande om främre deltagarens vänstra hand. (Sven Stenvall 22 år, Kungsböle, Strömfors socken). Man brukade även hålla händerna på varandras axlar (Polis Henriksson 53 år, Strömfors Bruk, Strömfors sock). Man brukade även hoppa i kapp en viss vägsträcka. Detta om sommaren vid fester. Händerna voro ihopknäppta under låren. Knäna böjda. (Svensson 52 år Bullers, Vankterpåelandet Strömfors). Flickorna hade händerna på höfterna. Kallades även att hoppa kråka, då ena foten var bakåtlyftad. (Posten Björk 63 år, Tessjö, Strömfors socken). 60. Grytlockslek Man satt i en ring. En ställde sig mig mitt i ringen och snurrade runt ett grytlock på samma gång ropande ett av de närvarandes namn. Denne skulle springa och taga fatt i grytlocket förrän det hunnit falla omkull på golvet. Hann han, fick han åter sätta sig i ringen och den förre fick åter ropa någons namn. I annat fall fick han snurra grytlocket. (Fru Grönkvist 49 år, Svartbäck Pyttis socken). ================================================================================ Sida 157 ================================================================================ Transkription: 157. B. 118 b. Bro, bro, breja (Vesterby, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 158 ================================================================================ Transkription: 158. 135 B. 118 a. Bro, bro, breja. (Vesterby, Pyttis socken). 61 Bro, bro, breja (bro, bro, brella; vacker blomma) a/ Ett par bildade en bro av sina uppåtsträckta armar. De andra bildade en ring efter varandra, hål- lande varandra om livet, samt började gå under bron sjungande: "Bro, bro, breja, va fattas bro breja. Bro, breja fattas ingenting, bara stockar och stenar, alla goda renar. I fjol for vi härförbi, i år far vi likaså. Vi ä' Kungens krigsfolk. Vi vandra över land o' bygga broar uppå strand. Frida vill vi hålla, o' lörda vill vi ligga, o' han som inte säger kärestans namn, han skall under broen ligga. Va' heter han?". Bron stängdes d.v.s. armarna fälldes ned. Den, som blev under bron d.v.s. mellan armarna, måste säga sin kä- restas namn, i annat fall måste pant givas (Marie Trogen 47 år, Tessjö, Strömfors socken). Stundom lektes samma lek efter samma melodie, sjungen med orden: "Äppelträdet står under berg o' backar alla ville därunder hoppa. Ingen slipper i le- ken fram, förrän han säger sin kärestas namn, va' heter han?" (Samma). ================================================================================ Sida 159 ================================================================================ Transkription: 159. b/ Följande ord sjöngos: "Eben nego stå på borgen lucka alla så ville de därunder bocka, rosor o fjär plocka de här. Ingen slipper i dansen fram förrän han säger sin kärestas namn och huru heter han (el. hon)?" Sades t. ex. namnet Edvard, sedan sjöngs vidare: "Edvard, Edvard hette han, tolv guldringar hade han, hans hästar de voro så springande, hans klockor de voro så klingande. Tag ljuset i hand, tag flickan i famn. Ske god lycka i all land." Leken fort- sattes ånyo. (Blomkvist 47 år Bernts ödar, Bullers, ö. Söderby, Vaaktu- päätandet, Strömfors socken). c/ Efter orden "alla goda renar" i a/ sjöngs: "Krigsman for igenom liksman. Han som allra ettarst (sist) blir, skall under broen ligga och tigga." Annars lika som b. (utan panter) (Anton Falck 83 år, Vesterby, Pyttis socken). № 1 (Melodin i nothäftet) d/ Följande ord sjöngos: Bro, bro, brella, klockan ringer elva, kejsaren står på sitt höga slott, så vitt som snö, så svart som moln. Varför den kejsaren skall uti döden. Den, som kommer allra sist han bränner sig på glöden." Resten liksom c. (Hulda Sandberg 36 år, Kvarnby, Vesterby, Pyttis socken). e/ Efter orden "alla goda renar" i a/ sjöngs: "I fjol körd' vi där fram, i år körd' vi här fram. o. s. v. Resten lika som a/ (Fru Smids 57 år, Svartbäck, Pyttis socken). № 8 (Melodin i nothäftet) f/ Leken "vacker blomma" lektes på samma sätt som a/ men utan panter. Följande ord sjöngos: "Liten blomma, liten blomma, klockare hi, klockare hå, siver, saver, som." Porten lägges ned och följande fråga göres "vem tycker du om?" Den, som var mellan armarna, sade sin kärestas för och tillnamn. Sedan fortsattes sången och bron höjdes. "För- till-namnet har tretton ringar på sina fingrar. Klockare hi o klockare hå, siver, saver, som. Leken var slut och börjades ånyo. (Frk. Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis). g/ Leken d/ lektes även så, att den, som blev under bron, fick gå ut ur ringen och ställa sig bakom de, som bildade bron hål- lande varandra om livet. Till slut bildades två led som stodo ================================================================================ Sida 160 ================================================================================ Transkription: 160. 137 emot varandra, hållande varandra om livet utom det paret, som bildade bron, vilket höll varandra i hand. Nu följde dragkamp. Sedan någotdera ledet brustit, slu- tade leken. (Fröken Elna Knapas 20 år, Vesterby, Pyttis socken). h) Ringen som gick under bron, kallades på folk- språket "remppä", emedan deltagarna voro tätt efter va- randra som en svans. (Sten Stenvall 22 år, Kungsböle, Strömfors socken) 62 Skrattskola En var lärare. De andra sutto i en rad. Lä- raren försökte nu i tur och ordning få deltagarna att skratta genom att berätta något roligt eller fi- gurera framför den, som skulle narras att skratta. Den- ne skulle vara alldeles allvarlig, annars måste pant givas. De andra fingo skratta. (Frk. Hellström, 17 år, Kungsböle, Strömfors socken). 63 Spårvagnsleken Man satt i en ring och en var in i ringen och före- ställde konduktör. De andra hade namn såsom, gubbe, gumma, skomakare, skräddare, barn o.s.v. Kon- duktören berättade: "Det var en gång för länge sedan en gubbe och gumma, som bodde i en liten stuga." Gubben och gumman skulle byta plats med varandra och konduktören skulle då passa på och försöka taga sig en plats. Den blev konduktör, som blev utan plats. Denne fick berätta vad som helst, men då ordet spårvagn nämndes, måste alla byta plats med varand- ra. (David Stenbäck 23 år, Pyttis socken, Svartbäck). 64 Nyårsaftonslek Alla ogifta pojkar och flickor togo korn i sina händer ================================================================================ Sida 161 ================================================================================ Transkription: 138 161. samt satte sig i en ring. En höna släpptes nu in i ringen. Den, ur vilkens hand hönan åt skulle instundande år bliva gift. (Fru Grahn, Kulla gård, Strömfors socken). Då klockan slagit 12 stöptes nyårslyckor av tenn. Dessa höllos i närheten av en belyst vägg så att skuggan föll på väggen. Skuggan föreställde då nå- gonting t.ex. en båt vilket då skulle betyda sjöresa o.s.v. Det vatten, uti vilket lyckorna stöpts, skulle föras ut till väg där tre vägskäl möttes samt hällas ut. Från det håll varifrån bjällerklang hördes, skulle bröl- lop hållas instundande år. (Andtas 58 år, Kyrkobyn, Pyttis). Man brukade även ensam föra ut vattnet till tre vägskäl. Man skulle då få se sin tillkommande. (Sompiskan 44 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). 65 Påsklekar Mellan 12-3 på påsknatten brukade man sätta sig på ett stugutak, som minst tre gånger blivit ömsat d.v.s. tre gånger reparerat eller omlagat. Man skulle då få se påsketrollet. (Vilhelm Vinkvist 34 år, Näsby, Strömfors socken). Satte man sig ensam på taket skulle man få se sin brud, eller brudgum, Därefter skulle man gå ut i byn och knacka på andras dörrar. Den som då kom och öppnade, skulle bliva ens tillkommande. Man skulle då taga henne eller honom, vanligtvis var det dock en pojke som gick och sökte, för bröstet samt säga: "Si nu så hitta jag min älskling!" Om man på påsknatten åt sju stycken stekta ström mingar med stjärten förut så skulle man i drömmen se sin tillkommande. (Sompiskan, 44 år, Strömfors bruk). ================================================================================ Sida 162 ================================================================================ Transkription: 162. VI a. ================================================================================ Sida 163 ================================================================================ Transkription: 163. Pantutlösningar № 1 Drá timmerstockar sid 139. № 34 Skjuta till måls sid 150 " 2 Flyga (fara luftskepp) " " " 35 Drottningen av Saba " " " 3 Läsa för dumma prästen " 140 " 36 Visa på Finlands karta " " " 4 Laga barkskor " " " 5 Torka vattnet med knivarna " " " 6 Blåsa stjärnorna än dansa " 141 36 st. lekar " 7 Omsa muren " " " 8 Hå rättegång " " " 9 Ro på Svarta havet (-till Hogland) " " " 10 Ro " 142 " 11 Apa efter " " " 12 Officersleken (famna muren) " " " 13 Svälja gaffel " 143 " 14 Testamentera " " " 15 Stå i brunnen " " " 16 Påvens lik " " " 17 Köra järn " 144 " 18 Skjuta hare " " " 19 Väva tyg " 145 " 20 Trådlös telegraf " 146 " 21 Bygga bro " " " 22 Sårade soldaten (operation) " " " 23 Laga eld på slottet " " " 24 Tända eld " " " 147 " 25 Vara smedslärling " " " 26 Maria brudstol (kungsstol, vittne, f-n) " " " 27 Göra ny almanack (låta knivarna dansa) " 148 " 28 Se på stjärnorna " " " 29 Hoppa gris, häst, loppa " " " 30 Kyssa klockan (pussa -) " " " 31 Plocka ärter under snön " 149 " 32 Romersk excersis " " " 33 Räkna veckans dagar " " ================================================================================ Sida 164 ================================================================================ Transkription: 364. 139 Pantutlösningar En av deltagarna tog en pant, visade den för alla samt frågade: "Vems pant brinner i elden?" Den, som ägde panten svarade. Domaren, eller den förre, frågade: "Vad vill du göra rätt för den?" "Allt vad domaren be- faller men inte allt ändå," sade den tillfrågade. Domaren bestämde nu något som den, som ägde panten skulle göra. Den, som löst ut sin pant, blir domare efter den föregående. (Frk. Kallström 17 år, Kungsböle Strömfors socken). Tvenne deltagare låtsades spela fiol på två pört- stickor, samlade panter av var och en samt sjöngo: "Här ä' två främmande spelmän, som spela me' två fioler. Mamsell (till en flicka) ä' goder o' ger opp sin pant o' giver den i spilemans hand, som spelar med två fioler." Efter det de erhållit en gåva sjöngo de: "Tack, tack ska du ha för din fästegåva, du ska' nog få din fästman i år om vi två får råda." Flickorna fingo lösa ut sina panter genom att säga fästmannens namn. De båda spelmännen visade varje pant sägande: "Jag sveder o' bränner, vem som panten äger o' känner." (Fru Ståhl 83 år, Mogenpörtön, Pyttis socken). 1 Dra' timmerstockar Den, som skulle lösa ut sin pant, skulle lägga pan- nan emot en dörr, som var gjord av spåntade bräder, d.v.s. bräderna lagda parallella med golvet. Sedan skul- le man draga pannan nedåt emot golvet så att det hördes när dörren darrade. (Man skulle draga så mån- ga gånger, som det bestämdes. (Frk. Kallström 17 år, Kungsböle, Strömfors) 2 Flyga el. fara luftskepp. Den, som skulle lösa ut sin pant och som skulle flyga, ================================================================================ Sida 165 ================================================================================ Transkription: 140 165. ställdes med förbundna ögon på en planka, bordsskiva eller upp och ned vänd pall. Tvenne handfasta pojkar lyfte nu långsamt upp plankan och en annan malade på en kaffekvarn. Efter en stund fälldes långsamt en tjock bok på den flygandes huvud, liksom om taket skulle tagit emot. Det hela verkade mycket naturligt för den som flög. (Fru Grahn, Kulla gård, Strömfors socken). 3 Läsa för dumma prästen En föreställde präst och satt framför en skärm, bakom vilken stod en handfast pojke. En matta var lagd fram- för stolen och gick under denna samt bakom skärmen. Den, som skulle lösa ut sin pant samt läsa för dumma prästen, kom nu in i rummet och ställde sig framför prästen, på mattan. Prästen gav nu olika frågor, tills med ens pojken bakom skärmen knyckte till mattan så att den, som stod, föll omkull. (Hartell, 56 år, Kulla, Strömfors s.) 4 Laga barkskor Den, som skulle lösa ut sin pant, ställde sig på en lång, hal barkbit för att mäta sina fötter. En an- nan, som skulle taga mått av hans fötter, ryckte plötsligt till barkbiten så att den, som stod på, föll. (Hartell, Kulla, Strömfors) 5 Torka vattnet med knivarna Den som skulle lösa ut sin pant, skulle sätta sig på golvet bredbent bakom en vattenfläck, samt med två knivar i händerna skulle han nu hacka i golvet så att vattnet skulle försvinna. Medan han höll på med detta, kom en deltagare och drog honom i benen över den våta fläcken som nu blev torkad. (Maria Trogén 47 år, Tessjö, Strömfors socken) ================================================================================ Sida 166 ================================================================================ Transkription: 166. 141 6 Blåsa stjärnorna att dansa Talgljus droppades på ett fat fyllt med vat- ten. Den, som skulle lösa ut sin pant, skulle nu ställa sig invid och blåsa emot vattenytan för att få stjärnorna att dansa d.v.s. av det det droppa- de talgljuset bildades stjärnor på vattenytan. En delta- gare ställde sig brevid och höll handen över för den- nes huvud för att ingen skulle komma och göra illa. Plötsligt skulle han trycka ned handen emot vattenfatet så att vattnet skvättade omkring på den. som blåste. Ofta kunde det vara flera som blåste. (Maria Trogen 47 år, Tessjö, Strömfors socken). 7 Ömsa muren Den, som skulle lösa ut sin pant, gick ut ur rummet. En annan grep nu tag i en gryta eller panna under denna. Den, som gått ut, kom nu in och skulle med en tång gripa tag i pannan. Den andre tog då och strök sina nedsotade händer över ansiktet på den förre. (Maria Trogen 47 år, Tessjö, Strömfors socken). 8 Hå rättegång Den, som skulle lösa ut sin pant, blev domare. En annan blev tjuv och gick ut ur rummet samt svärtade ned sina händer. Då han blev inkallad skulle han bedja domaren ursäkt för något brott som han gjort t.ex. stulit en häst. Han kom allt närmare do- maren och skulle till sist smeka domaren med sina sotiga fing- rar samt springa ut. (Roskvist 58 år, Kytälä, Strömfors socken). 9 Ro på Svarta havet el. till Hogland Den, som skulle lösa ut sin pant, samt en annan satte sig mitt emot varandra på en långbänk, samt låtsades ro. ================================================================================ Sida 167 ================================================================================ Transkription: 142 167. De hade mössor på huvudena samt skulle nu byta mös- sor. Efter en stund skulle de torka svetten med mössorna Den, som skulle lösa sin pant, blev då sotig i ansiktet ty mös- san, som han fick var sotig inuti. (Andtas 59 år, Kyrkobyn, Pyttis s). Ro till Hogland gick till på samma sätt men ögonen voro förbundna (Roskvist 58 år, Kytala, Strömfors socken). 10 Ro Den, som löste ut sin pant, skulle känna till leken. De övriga ställde sig nu framför denna, turvis pojke och flicka. Alla bredbenta samt togo tag i varandras axlar. Alla rörde sig i takt framåt och bakåt liksom om de rodde. Plöts- ligt skulle sista man draga de andra bakåt så att de föllo omkull. (Polis Henriksson 53 år, Strömfors bruk, Strömfors sock). 11 Apa efter Den, som löste ut sin pant, samt en annan ställde sig mitt emot varandra med ett tefat i händerna. Den, som löste ut panten, skulle apa efter vad den andre gjorde. d.v.s. stryka under tefatet några gånger samt stryka sig i ansiktet, turvis under fatet och i ansiktet. Det fat som, den, som löste ut sin pant, hade, var undertill sotat. (Eriksson 28 år, Björnvik, Strömfors socken). 12 Officersleken el. famna muren Den, som löste ut sin pant, ställde sig med ryggen emot en ugn, en flicka ställde sig emot honom, en pojke med ryggen vänd mot hennes rygg o.s.v. parvis emot varandra. En kommen- derade: "Helt om", "Omfamning". Den första fick famna mu- ren. (Fröken Stenbäck 17 år, Svartbäck, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 168 ================================================================================ Transkription: 168-143 13 Svälja gaffel. Den som skulle lösa ut sin pant gick ut ur rummet. Fanns det flere, fingo alla gå ut. En och en kommo de in. En deltagare hade ställt sig att stå på en stol med en gaffel i ena handen samt ett glas vatten i andra han- den. Han fällde nu gaffeln i golvet och den som kom in skulle taga upp den. Den som stod på stolen hällde nu vatten över denne. (Fröken Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis socken). 14 Testamentera Den som löste ut panten, skulle "hålla öga" d.v.s. ställde sig på knä med huvudet i någons famn. Nu pekades på alla i tur och ordning och frågades samtidigt: "Vad får den där?" Den, som "höll öga" sade då t.ex. örfil, kyss o.s.v. Sedan alla fått någonting, skulle han få allt själv tillbaks vad han givit. (Frk. Smids. 17 år. Svartbäck, Pyttis socken). 15 Stå i brunnen Den, som löste ut sin pant, ställde sig mitt på golvet. En deltagare kom fram och frågade: "Hur många alnar ä' brunnen djup?" Den tillfrågade svarade då t.ex. 10 alnar, och han skulle då själv hoppa 10 gånger högt i luften. (Frk Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis) 16 Påvens lik Den som löste panten gick ut ur rummet. En deltagare lade sig i en knut samt hade mun full med vatten varefter en stor duk lades på honom. Den utgångne fick nu komma och skulle få se på påvens lik. Han skulle gå till knuten samt taga bort duken. Med det samma skulle "liket" spruta vatten över den andre. (Fröken Stenbäck 17 år, Svartbäck, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 169 ================================================================================ Transkription: 169.144 B. 119 Köra järn (Västerby, Pyttis socken). 17. Köra järn Den eller de, som skulle lösa ut sina panter satte sig på marken eller golvet bredbenta och efter varandra. Domaren eller någon deltagare fick föreställa kusk och ställde sig bakom "järnlasset" d.v.s. de sittande. Ingen fick titta bakom sig. Sedan började kusken köra d.v.s. tog tag i närmast framför sittandes hår och luggade honom. Sedan skulle denne åter göra detsamma med framför sittande. Slutligen luggade alla i "järnlasset" varandra. (Häradsdomare Ståhl 48 år, Kungsböle, Strömfors s.) 18. Skjuta hare Den, som skulle lösa sin pant, valde någon av sällskapet, helst turvis pojke och flicka. Doma- ren eller någon, som kände till leken ställde sig att B. 120. Skjuta hare. (Kungsböle Strömfors sock.) ================================================================================ Sida 170 ================================================================================ Transkription: 170. 445 stå på ena knäet. Den förste satte sig på dennes knä och de andra efter varandra i famnen på varandra. Plöts- ligt ryckte den, som satt på ena knäet sitt ben undan så att alla föllo bakåt. (Frk. Källström 17 år, Kungs- böle, Strömfors socken). B. 121. Väva tyg. (Vesterby, Pyttis socken). 19 Väva tyg Den, som skulle lösa ut sin pant, satte sig på marken el. golvet samt hade i ena handen en skott- spole. Var spolen i vänstra handen lyftes vänstra benet upp i luften samt vänstra handen med spolen stacks under benet yttre vägen samt drogs tillbaks. Benet sänktes ned varefter man, stödd på händerna skulle stöta bakdelen tvenne gånger i marken. Satt man på golvet hördes tvenne dunkningar. Därefter lyftes benet åter och man fortsatte så många gånger, som bestämts t.ex. 10 ggr. Det hela påminde mycket om att väva tyg och be- nämndes även så. (Hndtas 59 år, Kyrkobyn, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 171 ================================================================================ Transkription: 171. 146 20 Trådlös telegraf. Den som löste ut sin pant, fick välja sig en flicka el. pojke till par. Den ena tog en kort sticka t.ex en tändsticka i munnen och den andre skulle nu med tänderna gripa tag i den andra ändan. Båda skulle nu bita utav tändstickan (Frk. Källström 17 år, Kungsböle, Strömfors) 21 Bygga bro Den, som skulle lösa ut sin pant valde sig en pojke eller flicka och denna åter en följande, så att par bildades. Man ställde sig sedan sida vid sida pojkarna vända åt ena sidan, flickorna åt motsatta. Alla voro i armkrok. En sticka el. sockerbit skulle sedan gå från mun till mun från den ena till den andra ändan. (Edv. Danielsbacka 57. år, Vesterby, Pyttis socken). 22 Sårade soldaten el. operation Den, som skulle lösa ut sin pant, band en bindel för ögonen. Den ena underarmen blottades till armbågen för att operationen skulle kunna företagas. Med en kolbit ritades nu på övre sidan av handen ett ansikte d.v.s. ögon, näsa och mun. Sedan skulle armen bliva för- bunden d.v.s. en vit duk bands omkring armen så att armen liknade ett lindebarn. Bindeln för ögonen togs nu bort. (Fru Lindgren 48 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). 23. Laga eld på slottet Ett ljus placerades att stå på golvet. Den, som skulle lösa ut panten, ställde sig på knä på golvet och fick se ljuset. Därefter bands en bindel för ögonen och han el. hon skulle nu krypa över golvet fram till ljuset, samt blåsa ut det. (Fru Lindgren. 48 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 172 ================================================================================ Transkription: 447 172. 24 "Tända eld på slottet" Den, som skulle lösa ut sin pant, skulle sätta sig på en kullstjälpt tom butelj, som låg på golvet. I vardera handen höll han ett ljus, av vilka det ena brann. Fötterna voro lagda på varandra. Det gällde nu att tända eld på på det andra ljuset. (Fru Lindgren 48 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). 25 Vara smedslärling Den som skulle lösa ut sin pant lade sig på alla fyra på golvet, varpå ett täcke lades ovanpå honom el. henne. Den, som var under täcket bultade med händerna i golvet. En deltagare, som stod bredvid täcket (och var smed) frågade nu högt, "om smedslärlingen var svettig" och kände efter under täcket på dennes ansikte. Efter en stund fick lärlingen komma ut och var då sotig i ansiktet, ty "smeden" hade haft sotiga fingrar. (Svidis värdinnan 67 år, Svenskby, Strömfors socken). 26 Maria brudstol (Kungsstol, sittsoffa.) Den, som löste ut sin pant, fick gå ut ur rummet. Tvenne stolar ställdes nu bredvid varandra med 70-80 cm:s mellanrum. En filt lades nu över båda stolarna, så att det hela såg ut som en soffa. Tvenne delta- gare satte sig på var sin stol, varpå den utgångne kal- lades in och inbjöds att sätta sig på "Maria brudstol" d.v.s. mitt emellan de tvenne deltagarna. Samtidigt stego dessa upp och den, som skulle sätta sig, föll på golvet. (Frk. Kallström 17 år, Kungsböle, Strömfors socken). Kallades "kungsstol" i Kulla, Strömfors sock., P. Sederkrans 47 år - " - "sittsoffa" Kyrkoby, Pyttis sock., Jespas 56 år. ================================================================================ Sida 173 ================================================================================ Transkription: 173. 148 27 Göra ny almanack el. när knivarna dansa. Den, som skulle lösa ut sin pant, satte sig på en stol och tittade genom ärmen på en gammal rock, som var svept kring hans huvud. En, som stod bredvid, och höll i rockärmen och frågade hurudant väder det skulle bliva varje månad börjande med januari. Då den, som var in uti rocken, spådde regn och slaskväder häll- des vatten genom ärmen. (Roskvist 58 år, Kytala, Strömfors sock) Samma ställning, men den som stod utanför, frågade: "Vill du se hur det gick när knivarna dansade?" Och då den andre svarade "ja", hälldes vatten genom ärmen. (Sven Stenvall 22 år, Kungsböle, Strömfors socken). 28 Se på stjärnorna Den som skulle lösa ut sin pant, ställde sig bred- vid en så med vatten och tittade i vattnet för att få se stjärnorna. En annan, som stod bredvid, tryckte plötsligt ned dennes huvud i vattnet. (Roskvist 58 år, Kytala, Strömfors socken). 29 Hoppa gris, häst el. loppa Tvenne deltagare höllo i en käpp emellan sig samt 0,5 m ungefär från golvet. Den som skulle lösa ut panten, skulle hoppa över käppen. Detta kallades att hoppa "gris". Skulle man "hoppa häst", var käp- pen ungefär 70-80 cm från golvet, samt 90-100 cm då man skulle "hoppa loppa" (Frk. Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis s.). 30 Kyssa el. pussa klockan Den, som skulle lösa ut sin pant, fick välja sig ett par, samt båda ställde sig på knä på golvet mitt emot varandra. En deltagare ställde sig bredvid och höll i ena ================================================================================ Sida 174 ================================================================================ Transkription: 149 174. handen en klockked i vars andra ända hängde en klocka. Klockan hölls nu nära intill parets munnar och efter det den, som stod bredvid, räknat till tre, skulle de på samma gång kyssa klockan. Ibland drogs klockan undan i det avgörande ögonblicket. Händerna skulle hållas på ryggen. (Fru Grahn, Kulla, Strömfors s.) 31 Plocka rosor under snön S 7: plocka Den, som skulle lösa ut sin pant, valde sig en snödroppar pojke el. flicka samt denna åter ett par ännu. Allt på vit snö som allt fyra deltagare. Domaren blandade nu hörnen av en näsduk samt lät de två paren välja var sitt hörn. Var och en skulle nu hålla i sitt hörn och näsduken skulle bredas ut. Råkade nu en pojke komma mitt emot en flicka, skulle paren omfamna varandra turvis under näsduken (Roskvist 58 år, Kytäla, Strömfors socken). 32 Romersk exercis Ett par ställde sig mitt emot varandra. Domaren kommenderade, vänstra arm framåt, höger arm uppåt - lyft. Ett steg emot varandra - marsch. Omfamning. (Frk Hellman 22 år Kytäla, Strömfors socken). 33 Räkna veckans dagar Tvenne stolar ställdes med ryggarna emot varandra. Ett par satte sig på stolarna samt började omfamna varandra en gång för var dag i veckan. Efter varje om- famning skulle paret vända sig helt om på stolen d.v.s. man satt med benen åt sidan. Stundom användes i stället för omfamning en sticka, som skulle givas och tagas turvis. (Frk. Hellman 22 år, Kytäla, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 175 ================================================================================ Transkription: 175. 150 34 Skjuta till måls el. sticka fingret i jägarns öga. Den som skulle skjuta till måls ställde sig på golvet vid ena väggen (av ett rum) samt fick se ett mål t. ex. en tavla som häng- de på motsatta väggen. En bindel bands för ögonen och han el. hon skulle nu börja gå framåt och med ett finger försöka träffa målet. Men domaren tog en kopp med gröt samt ställde den så att fingret träffade gröten i stället för målet. (Lärar Karling 48 år, Kyrkoby, Pyttis socken). Kallades att "stick- ka fingret i jägarns öga" i en kopp mjöl. (Fru Grahn, Kulla gård, Strömfors socken). 35 Drottningen av Saba En pojke och en flicka äro inne i rummet, samt de som känna till leken. Kommer en pojke in bindes en bindel för hans ögon. Dessförinnan såg han dock att en flicka satt på en stol mitt i rummet. Den andre pojken berömmer drottningens av Saba skönhet och säger att hon vill kyssa honom vilket dock pojken gör. Sedan tages bindeln bort och nästa in. Är det en flicka så blir det tvärtom, kungen av Saba." (Frk. Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis s). 36 Vis på Finlands karta Domaren ledde den, som skulle lösa ut sin pant och som hade förbundna ögon, fram till en karta på väggen och bad honom visa Finlands gränser. Domaren kunde ibland rätta den andres handrörelser. Då Ladoga slutligen visades doppade domaren den andres hand i ett fat vatten. (Fru Grahn 43, Kulla gård, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 176 ================================================================================ Transkription: 176. VI b ================================================================================ Sida 177 ================================================================================ Transkription: 177. Tidsfördriv och trollkonster N:o 1 Hörn, hörn sid 151 " 2 Opp jenkis o' ner jenkis " " " 3 Hand opp, hand ner... " " " 4 Skåpråtta (sknapråttan, skräptunna) " 152 " 5 Moppe " 153 " 6 15 streck, 30 streck " " " 7 Skriva brev " 154 " 8 Stickspel " " " 9 Paskiflaska " " " 10 Penningleken " 155 " 11 Drá långsticka " " " 12 Huru björn går i mossan " " " 13 Sticka med halm genom dörren " " " 14 Blåsa såpbubblor " 156 " 15 Trollbössar (snurri-bussa, snurra) " " " 16 Loppor (vikiloppor, gräshoppor) " " " 17 Vrida vatten ur ett knivskaft " 157 " 18 Få en slant att stå " " " 19 Slå en kaffeböna el. sten i en flaska " " " 20 Få ett ägg in i en flaska " 158 " 21 Få en knapp att hänga på en bränd björntråd " " " 22 " ett bläckkärl att frysa fast på hällen " " " 23 Slå sot genom bordet " " " 24 Gnida med aska på handen, så att bokstäver framträda " 159 " 25 Bockanbord " " " 26 Gissa rätt på kniven " " " 27 " " " tre föremål " " " 28 Slå bort händerna med två fingrar " 160 28 tidsfördriv o. trollkonster ================================================================================ Sida 178 ================================================================================ Transkription: 178. 157 Tidsfördriv och trollkonster. 1 Horn, horn Deltagarna satte sig kring ett bord. En ledde leken och ropade: "Horn, horn t.ex. oxhorn!" Händerna skulle då läggas på bordet, ty oxen hade horn. Men nämndes ett djur som icke hade horn t.ex. tupphorn, så fick ingen sätta händerna på bordet, gjorde någon det, blev den utesluten ur leken eller också giva pant. Man fortsatte tills endast en blev kvar, som var bäst. Stun- dom lektes så att den, som kom bort ur spelet, blev alltid i turen att ropa. (Fru Lihr 47 år, Marby, Strömfors socken) 2 Opp jinkis o ner jinkis Man satte sig kring ett bord. En började leken med att ropa: "Moses säger tummen opp, Moses säger tummen ner,..." De andra skulle lyfta upp tummen eller vända den nedåt, allt efter huru det ropades. Men lämnades ordet "Moses" bort, skul- le man icke göra någonting. Den som gjorde orätt, kom bort ur leken. Lektes tills endast en blev kvar vilken var bäst. Antingen ropade en och samma hela tiden, eller ropade den, som kom bort ur leken. (Fru Lihr 47 år, Marby, Strömfors socken). 3 Hand opp, hand ner... Man delade sig i två partier och valde tvenne ledare. Vardera partiet satte sig på var sin sida om ett bord. Ena ledaren hade en ring i handen. Den andra ledaren ropa- de nu: "Hand opp, hand ner..o.s.v. händerna på bordet!" Den motstående ledaren måste visa ringen och handen vid kommandot "opp" samt hava handen under bordet vid ordet "ner". Alla övriga till samma parti, hade händerna under bordet. Vid kommandot "händerna på bordet", gav ledaren has- tigt ringen till någon av sitt parti, varefter allas händer ================================================================================ Sida 179 ================================================================================ Transkription: 152 179. skulle läggas på bordet. Det motstående partiets ledare skulle nu gissa i vems hand ringen var. För rätt gissning erhölls ett plus (+) och ringen bytte sida. Men gissades orätt erhöll motståndaren (+) och fingo ännu behålla ringen. Plusen (+) skrevos upp på papper. Det parti, som först erhöll t.ex 10 (+), segrade (Frk. Smids 17 år, Svartbäck, Pyttis socken). 4 Skåpråtta (sknapråttan, skräptunna) En deltagare hade en sticka gömd i handen. De övriga gissade i vilken hand stickan var. Den eller de som gissade rätt, fingo ett "halvbröd" d.v.s. på ett papper eller en griffeltavla drogos streck så att marginaler bildades en för var deltagare, varefter ett snett streck drogs för den som gissade rätt. I tur och ordning fick var och en gömma stickan. Den som andra gången gissa- de rätt fick ett "helbröd". Den som först erhöll till tre helbröd segrade och den sämsta blev skåpråtta el. skräptunna. Anna Erik Lisa [UPPREPADE TECKEN] } "helbröd" [UPPREPADE TECKEN] } "halvbröd" [UPPREPADE TECKEN] segra- skåp- re råtta T.ex. Erik segrade och Lisa blev skåp- råtta. Den bästa, i detta fall Erik, fick berätta en saga och på samma gång rita en råtta: "Det var en gång en gumma o. en gubbe som hade en stuga (Huvudet), som hade två fönster (=ögonen) och grenaris utanför trappan (=munnen och skägg). Di blev osams och byggde en vägg mitt i huset (=näsan) samt var sin skilda skorsten (=öronen) Gubben sku' sen gå till bronn (=brunnen) efter vatn (=vatten) (ryggen) Gumman gick också till bronn efter vatn men så föll hon å så föll hon, å så gick hon igen en bit å så föll hon, å så föll hon. (ritades alla fyra ben). Sen träffades gubben o gumman å så började de kasta vatn på varandra. (svansen). (Hulda Sandberg 86 år, Kvarnby, Vesterby, Pyttis socken). Kallades "skräptunna". Kulla Strömfors sock. Lärar Hagman 28). Kallades "Gömma sticko" el. sknapråttan i Vesterby, Pyttis s. Toivo Kantola 34 år) ================================================================================ Sida 180 ================================================================================ Transkription: 5 Moppe Högst fyra personer kunde deltaga i spelet På papper ritades följande figur. Man spelade med en tär- ning. Var och en hade sin knapp. Man kastade i tur och ordning. Den som fick 6 fick sätta ut sin knapp i den svarta rutan t.ex. A, samt fick kasta en gång till, vilket man alltid fick göra då man fick 6. Det po- ängantal man fick, sam- ma antal rutor fick man flytta knappen framåt medsols längs kanterna t.ex 5. De övriga börja var från sin svarta ruta. Man fick "blåsa bort" d.v.s. knuf- fa bort motståndaren, som fick börja ånyo, om knappen kom på samma ruta som motståndarens befann sig. Efter ett helt varv runt kom man "hem", d.v.s. gå upp längs mittersta linjen t.ex. A E. Sedan fick man räkna bakåt från E, ifall man icke lyckades slå ett sådant rutantal att man kom till rutan E, varvid man hade segrat. (Hulda Sandberg, 56 år, Kvarnby, Pyttis s.). 6/ 15 streck, 30 streck. Man brukade på väggen eller på ett papper draga små lodräta streck, så snabbt som möjligt, ett för vart ord av följande mening, som högt sades: "Liron, laron, list, kråkan sit- ter på en kvist. Hon skär ett, hon skär två, femton skäror (Frk. Smids 17 år, Svartbäck är de' på." Eller: "Kalle, Nalle, Nock, sitter på en stock. Pyttis) När stocken ruttnar, äter han den opp opp." Eller "Vill du o' vill du o' villi, vili vill du, med mig uti lunden gå. O' jämen, jömen, jämen, jämen, jömen, o' här ska' di trettio streckena stå." I förra fallen skulle det bliva 15, i senare fallet 30 streck (Fru Grahn 43, Kulla gård, Strömfors) ================================================================================ Sida 181 ================================================================================ Transkription: 154 181. 7. Skriva brev Var och en i sällskapet hade en pappersbit och en penna. Var och en skrev överst på pappret en av de när- varande flickornas namn. Sedan vek man pappret så att icke namnet syntes, varefter man bytte papper med varandra Sedan skrevs en gosses namn, därefter var de träffades, vad de gjorde, vad folk de sade och vad följden blev. Var gång skulle pappret vikas och bytas. Sedan alla skri- vit samlades pappren och någon läste högt upp dem (Polis Henriksson 53 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). 8 Stickspel Man hade t.ex 50 stycken lika långa, smala stickor, även tändstickor användes, som höllos i ena handen tillsammans, varefter handen hastigt drogs bort och stickorna breddes ut på bordet. En sticka var gjord till en liten spade och något fuktad, för att den skulle vara böjlig och stark. Man skulle nu med den lilla spaden plocka bort stickorna, så dock att de övriga icke rördes, ty då blev det följande i turen som fick börja plocka, efter att hava ånyo kastat ut stickorna. Efter det stickorna tagit slut, räknade var och en de stickor han el. hon erhållit. Den segrade, som erhållit de flesta. (Kyrkoherde Wallén, Strömfors bruk, Strömfors socken). Stundom räknades poäng och en del stickor voro 10 el. 5. t.ex kung och drottning och dessa hade något igenkännings- tecken (Disponent Lindgren, Strömfors bruk, Strömfors socken). 9 Snurra flaska Man satte sig runt ett bord. En tom butelj lades på bordet, varefter någon snurrade runt den frå- gande högt t.ex. "Vem blir först gift?" På den person flaskmynningen pekade, den skulle då bliva det som sagts samt blev i turen att snurra. (Lärar Holländer 63 år, Svartbäck, Pyttis s.). ================================================================================ Sida 182 ================================================================================ Transkription: 182. 155 10 Penningleken En 25-pennis slant, något fuktig, trycktes mot pannan pannan på en som icke kände till leken. Han el. hon skulle nu bocka med huvudet så att slanten lossnade. Förr- än detta gjordes frågade man: "Hur många gånger har du varit kär?" el. något annat dylikt. Så många gånger man tills slanten föll bockade, hade man varit kär. Men slanten föll aldrig ty slanten togs oförmärkt bort genast, efter det man tryckt den hårt emot pannan. Känslan, av att slanten var kvar, bevarades en lång stund. (Emerentia Sjödal 78 år, Strömfors bruk, Strömfors s). 11 Dra' långsticka Ofta, då ingen i sällskapet ville utföra någon sak, tillgrep man att dra' långsticka. En i sällskapet gick något avsides och tog lika många stickor som deltagare funnos samt höll dem i en rad i handen. En av stickorna var något längre än de andra. Den, som fick denna sticka, sedan alla tagit var sin sticka, måste göra det blivit ålagt. (Karl Hackman 62 år, Finnby, Strömfors socken). 12 Hur björn går i mossan. Någon i sällskapet frågade av någon annan: "Vet du hur björnen går i mossan?" Svarade den tillfrågade "nej", grep den förstnämnde tag i senares hår samt krafsade med handen i det och sade: "Jo så här går den." (Eriksson 28 Björnvik, Strömfors s.) 13 Sticka med halm genom dörren. Någon i sällskapet lovade göra detta så att den andra skulle skrika. Den i sällskapet, som icke trodde härpå gick ut ur rum- met och ställde sig bredvid dörren. "Sticker de redan?" frågade den, som var inne. "Nej", svarade den, som stod utanför. "Men det tog ändå", sade den andre, "eftersom du skrek." (Hartell 56 år, Kulla, Strömfors socken) ================================================================================ Sida 183 ================================================================================ Transkription: 14 Blåsa såpbubblor. Man hade ett halmstrå samt ett fat med litet tvål- vatten. Genom halmstrået sög man upp något av tvålvat- net varefter det åter försiktigt blåstes ut så att såp- bubblor bildades. (Hellman 56 år, Kytälä, Strömfors socken). 15 Trillbisar (murri-bussa, snurra) Av en tom trådrulle avskars hälften varefter en 8-12 cm lång, rund käpp stacks igenom hålet, så att 1-2 mm. syntes på andra sidan. En knappnåls- ända stacks in i denna ända så att ett par mm. av knappnålen syntes. Med båda händerna grep man tag i skaftet a och tvinnade det runt samt lät det hela snurra runt på golvet eller bordet. (Henrik Kullberg 43 år, Näsby, Strömfors socken). Kallades "murri-bussa" och sattes ofta i gång med ett snöre vars ena ända var tvinnad några varv runt handtaget. (Härtill Kulla, Strömfors socken). Kallades snurra och skaftet var ofta löst instucket i ett handtag av trä. Skaftet var omvirat med ett snöre, i vilket man drog, varvid snurran löste sig ur handtaget och började snurra runt (Hellman 56 år, Lappom, Kytälä, Strömfors s.) 16 Loppor (bitiloppor, gräshoppor). I ena ändan av en 8-10 cm lång träbit gjordes en fåra varefter en trådbit virades 4-6 varv omkring ändan Därefter stacks en sticka mellan tråden, varefter stickan svängdes så, att den kom in i fåran varefter stickans andra ända fastgjordes med litet beck. "Loppan" lades sedan på bordet vilande på stickan. När sedan becket efter en stund gav efter, gjorde loppan ett högt och långt hopp. (Hellman 56 år, Lappom, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 184 ================================================================================ Transkription: 184. 157 17 Vrida vatten ur ett knivskaft Den, som skulle förevisa denna trollkonst, lade i ena örat en liten våt svamp. Sedan visades kniven att den var alldeles torr. En deltagare tillsades att rita ett kors med sitt finger på armbågen på den, som skulle utföra tricket. Denne passade då på och tog ut den lilla svamp- el. bomullsbiten. Sedan låtsades han el. hon vrida vatten ur knivskaftet, dock utan att låta någon märka att han el. hon hade någonting annat i han- den. (Fru Grahn 73 år, Kulla gård, Strömfors socken). 18 Få en slant att stå. En gammal 10-pennis slant el. en mera tung slant ställdes att stå på en pappersbit, som var lagd på bordet så att den något stack utanför kanten. Sedan skulle pappret dragas undan, men så att slanten fortfarande hölls att stå. Det var en liten konst i det hela. Slanten ställdes i dess längd- riktning emot den, som skulle slå. Sedan fuktades fin- gertopparna något och pappret slogs till med fingertopparna, vilka klibbade sig fast vid pappret och drogo det med sig, under det att slanten fortfarande blev att stå på bordet (Hellman 56 år, Lappom, Strömfors socken). 19 Slå en kaffeböna el. sten i en flaska På en flaskmynning lades en papp-bit samt på denna ovanpå flaskmynningen en kaffeböna. Papp- el. pappbiten skulle nu ryckas bort så att kaffebönan hölls på platsen och sedan föll in i flaskan. Det gick mycket väl, om man knäppte med fingret emot pappret. (T. Sederkrans, 47 år, Kulla, Strömfors) Man brukade även lägga en tunn näverring på flaskmynningen och ovanpå nävret en liten sten. Man skulle slå till nävret så att ste- nen föll i flaskan. Man låtsades sikta mot yttre kanten, men slog emot den inre (Eklund 59 år, Lill-Abborfors, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 185 ================================================================================ Transkription: 158 185. 20 Få ett ägg in i en flaska Ägget doppades i ätikka och fick ligga en kort stund däri. Sedan kunde man mangla det, så att det blev avlångt och så att man kunde sticka in det ge- nom en flaskmynning. I flaskan återtog det sin ur- sprungliga form. För att få ut ägget oskadat måste flas- kan slås sönder. (Eklund 59 år, Lill-Abborfors, Strömfors bruk). 21 Få en knapp att hänga på en bränd björntråd Björntråden doppades i en stark saltlake varefter en knapp eller en ring träddes på tråden, som blev fastbun- den mellan tvenne närbelägna ställen eller även upphängd nå- gonstans. Sedan tände man eld på björntråden. Knappen el. ringen hölls dock fortfarande på sin plats. (Eklund 59. Lill-Abborfors, Marknadsbacken, Strömfors bruk). 22 Få ett bläckkärl att frysa fast på hällen Man hällde något vatten på ett ställe av hällen, varefter man lade därpå en handfull snö, som blandats med lika mycket salt. Ett bläckkärl, som även fuktats undertill, lades ovan- på detta. Efter en kort stund frös detta fast på hällen. (Eklund 59 år, Lill-Abborfors, Marknadsbacken, Strömfors sock.). 23 Slå sot genom bordet En sot- el. kolbit eller en sotfläck lades på bordet invid ena kanten. Man lovade nu slå sotet genom bordet så att det blev märken efter i handen. Händerna visades och voro full- komligt rena. Man lutade sig framåt, stack ena armen under bordet och slog med den andra handen på sotet. När den hand vi- sades, som varit under bordet, var den sotig. På ena kängspetsen ha- de lagts litet sot och från detta härledde det. (Lärar Holländer 63 år Svartbäck, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 186 ================================================================================ Transkription: 86:159 24 Gnida med aska på handen, så att bokstäver framträdde. Dessförinnan hade man ritat bokstäver med tvål eller mjölk, vilka sedan framträdde rätt tydligt, då detta ställe av handen gneds med aska. (Berättas 59 år, Kyrkobyn, Pyttis socken). 25 Bockanbord Man ställde sig omkring ett runt bord, tätt intill va- randra samt med handflatorna emot bordsskivan. Genom svettens inverkan skulle sedan bordet börja hoppa eller bocka, som det kallades. (Lärar Hållander 63 år, Svartbäck, Pyttis). 26 Gissa rätt på kniven En av de deltagande gick ut ur rummet. En an- nan slog in kniv i bordet, varpå man rörde t.ex vid skaftet. a. Den, som gått ut kallades nu in, och han el. hon sade då vid vilket ställe kniven berörts, a, b eller c. Försöket gjordes flere gånger och personen i fråga gissade alltid rätt. Den, som gått ut, var nämligen i för- bund med en bland sällskapet. Då denne tittade t.ex. uppåt, hade kniven berörts upptill; rakt framåt, så var det vid mitten b); nedåt, så var det åter vid c. (Paaskas-Sofi 44 år, Strömfors bruk, Strömfors socken). 27 Gissa rätt på tre föremål Samma som föregående. Det gällde nu att gissa på ett av tre föremål, vilka voro lagda på ett bord. Den, som ropade in den, som gått och den senare, voro invigda i saken. Ropade han, ordet "kom", betydde det det närmaste föremålet; "kom in" betydde det andra och "kom in nu" betydde det tredje el. sista föremålet, som berörts eller som sällskapet tänkt på. (Blomkvist 48 Bullers, Vaah- terpäälandet, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 187 ================================================================================ Transkription: 160.187. 28 Slå bort händerna med två fingrar Någon i sällskapet lade sina händer, som voro knutna, på varandra, och någon annan skulle slå bort dem med tvenne fingrar. Man siktade t.ex. på den övre, men slog på den undre. Sällan förmådde man hålla knytnävarna så stadigt på varandra att de ej rubbades. Men man kunde även lura den andra, genom att sätta den nedre handens tumme uppåt. Då voro händerna stadigt på sin plats. (Bernts 53 år, Söderby, Buller vaktarpålandet, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 188 ================================================================================ Transkription: 188. VII obs ================================================================================ Sida 189 ================================================================================ Transkription: 189. Kraft och vighetsprov N:o 1 Dra fingerkrok sid 161. N:o 34 Lyft sten s 174 " 2 Bryta arm " " " 35 Vigtlyftning " " 3 " hand (armbrottning) " 162 " 36 Spjärna kråka (skjuta-) 175 " 4 Helsingfors brottning " " " 37 Vända pannkaka 176 " 5 Bryta märling " " " 38 Kravla sig upp på långbänk " " 6 Studsa kniv " 163 " 39 Ta' stickan från långbänken 177 " 7 Bryta nagelsticka " " " 40 " " " en stol " " 8 Bryt' stabbar (bryta ben) " " " 41 " " " golvet 178 " 9 Dra' tumsticka (-krok) " 164 " 42 Met' girsar " " 10 " pölsk (kattsvans) " " " 43 Gå dubbel genom remmen 179 " 11 Handkavla " 165 " 44 " genom bakbundna händer " " 12 Dra gränst (-nackrem) " 166 " 45 " mellan käppen o armarna " " 13 " hako på stigan " " " 46 Tåhopp över käppen 180 " 14 Häng upa krokarm upa stigan " " " 47 Käpphopp 180 " 15 Dra rygg " 167 " 48 Stiga upp på ett ben 181 " 16 " Björn " " " 49 Bära käring på ra(ryggsäxa) " " 17 Dragkamp " " " 50 Slå klackarna baktill 183 " 18 Dra' armstyvtvehår " 168 " 51 Vipp opp sej på tårna " " 19 " lass huve el. ösfeik " " " 52 Stiga upp från skräddarställning " " 20 Flå katto på stigan " " " 53 Sparka sej upp o' stå " " 21 Bottenkast (livtag, famnkast) " 169 " 54 Stiga upp med benen raka " " 22 Bältkast " 170 " 55 " " bunden 184 " 23 Kragakast (bröstkast) " " " 56 Släppa sig på golvet, knäna böjda " " 24 Väga salt (vägg saltti) " " " 57 Hoppa högst " " 25 Kasta kärrhjul (hjula, kärrgång) " 171 " 58 Sätta foten på nacken " " 26 Brottning " " " 59 Björnmarsch (knut på benen) 185 " 27 Lyfta knygla (knöllyftning) " " " 60 Kullerbytta " 28 Stiga upp med tåa på nacken " 172 " 61 Skräddarkonsten 1 " 29 Bära fyra karlar " " " 62 Ta' å' sej rocken på stången " 30 Lyfta med nacken en karl " 173 " 63 Sko hästen (hästskor) " 31 " en karl raklång " " " 64 Kasta el. skjuta käring 187 " 32 " kung " " " 65 Höjdsparkning " " 33 " en stol med en hand " 174 " 66 Sparka nyckel " 87 st. lekar. fortsättning å näst ================================================================================ Sida 190 ================================================================================ Transkription: VII Kraft- och vighetsprov. B. 65. Dra' fingerkrok. (Strömfors bruk, Strömfors sock.) fingerkrok 1 Dra' fingerkrok Man ställde sig parvis emot varandra med ena han- den knuten och samma hands långfinger, vanligtvis, krökt och gripet om den andres långfinger. Sedan gällde det att draga bakåt. Den, som släppte greppet, förlorade. Ofta placerade man en länk av ståltråd eller fiolsträng emellan långfingren, men det var mycket farligt, ty raknade fingret kunde det lätt hända att skinn och kött revs från fingret. Man ställde sig även på vardera sidan om en tröskel och tog stöd emot tröskeln med ena foten. Även över bordet drogs fingerkrok. Ena handen fick då vara stödd emot bordet (Gösta Fredriksson 56 år, Björnvik, Strömfors socken). 2 Bryta arm Tvenne deltagare lade (högra armbågen och överarmen emot bordet samt grepo tag i varandras händer. ================================================================================ Sida 191 ================================================================================ Transkription: 191. 162 B. 66 Bryta arm. (Kvarnby, Pyttis sock.) En tredje var domare och stod på sidan av bordet. Vid givet tecken skulle man pressa ned motstånda- rens hand emot bordet. Då hade man vunnit. (Sixten Björk 63 år, Tessjö, Strömfors socken) 3 Bryta hand (armbrottning) Tvenne deltagare stodo mitt emot varandra och med grepp om högra handen el. vänstra. Den andra handen var på höften. Vid ett givet tecken skulle man bryta den andres hand åt ena eller andra sidan så, att denne förlorade balansen och då förlorade. (Roskvist, 58 år, Kytäla och Salenius 26 år, Kulla, Strömfors socken) 4 Helsingfors brottning. Ungefär som föregående. Fötterna skulle stå på en och samma linje. Man höll icke varandra i hand, utan man skulle slå till varandra och få den andre att förlora balansen. Knäna voro litet böjda, för att man skulle stå stadigt. (Bernts, 53 år, Bullers, Vahterpää landet, Strömfors) 5 Bryta märling. En märling, band på sjömansspråk, bands omkring överarmens muskel, på det tjockaste stället samt ganska spänt. Sedan böjde man underarmen och spände mus- keln så att märlingen brast. Gällde det tävlan mel- lan starka karlar ökades antalet varv kring muskeln, ================================================================================ Sida 192 ================================================================================ Transkription: 192.163 allt efter det man warit i stånd till att spränga märlingen. Segrare var den, som kunde spränga det mesta antalet märlingsvarv. (Bents, 53, Bullers, Vaahterpäälandet, Strömfors). 6 Studsa kniv. Armen var blottad liksom på B. 67, samt böjd så att muskeln var spänd. En kniv fälldes sedan, B. 67. Bryta märling. börjande från låg höjd, emot muskeln. (Kungsböle Strömfors snk) Det gällde då att hava muskeln så hårt spänd att knivudden icke trängde in genom huden, utan studsade upp i luften. Allt efter det skickligheten ökades, ökades höjden varifrån kniven fälldes. I stället för kniv användes vassa stenar av olika tyngd och storlek, beroende på skickligheten. (Bents, 53 år, Bullers, Vaahterpäälandet, Strömfors) 7 Bryta nagelsticka. En 5-8 cm lång och 0,5-1 cm tjock sticka lades på na- gelbanden under långfingret. Sedan skulle man trycka ned långfingret utan att böja det, så att stickan brast. Den blev bäst, som kunde bryta utav den tjockaste stic- kan. (Löndfors 43 år, Bullers, Vaahterpäälandet, Strömfors socken) 8 Bryt' stäbbar (bryta stubbar, bryta ben). Tvenne deltagare lade sig sida vid sida, men huvude- na åt motsatt håll, på marken el. golvet. Huvudet var invid den andres höft. Det inre benet, det som var när- mast den andre, lyftes rakt upp i luften samt omkring den andres ben (se B. 68.) Vid givet tecken av någon åskådare, skulle vardera samtidigt trycka ned benet så, ================================================================================ Sida 193 ================================================================================ Transkription: 193. 164 B. 68. Bryt stabbe. (Kulla, Strömfors sock.) att den andre gjorde en kullerbytta bakåt och då hade förlorat. (Lärar Holländer 63, Svartbäck, Pyttis socken). 9 Dra tumsticka (-kil). Två deltagare stodo mitt emot varandra och höllo med tummarna fast en 6-12 cm lång, stundom en tändsticka, och någ- ra mm. tjock sticka (se B. 69.). Ofta var stickan avsmalnande emot båda ändarna, så att den såg ut som en kil. Det gällde för deltagarna att draga stickan åt var sitt håll. Den, som längst kunde hålla stickan mellan tummarna blev segrare. (Hartell 56 år, Kulla, Strömfors socken). 10 Dra pulik (kattsvans, kissanhäntä) B. 69. Dra tumsticka. (Tessjö, Strömfors sock.). Två deltagare ställde sig med sidan emot varandra samt an- siktet vänt åt motsatt håll. I högra el. vänstra handen höllo de i en sticka, som var minst två knytnävar lång samt på mitten 2-3 cm tjock. pulik B. 70. Dra pulik el. kattsvans. (Kulla, Strömfors sock.). ================================================================================ Sida 194 ================================================================================ Transkription: 198.165 Även i sittande ställning på marken el. golvet kunde man dra' kattsvans (se B. 71). Det gällde sedan att draga åt var sitt håll utan att släppa taget, ty då förlorade man. Stundom var kattsvansen alldeles slät, men i stället hal, i synnerhet var detta fallet om våren då kattsvansen gjordes av lönn. Stundom placerades kattsvansen mellan tänderna och sedan gällde det att draga (Smeden Påhlman 48 år, Tessjö, Strömfors socken). B. 71. Dra' kattsvans sittande. (Virkböle, Strömfors socken). N Handkavla Deltagarna voro två och satte sig på golvet el. marken mitt emot va- randra med fötterna emot en träklabb eller emot varandras fotsulor. Båda höllo i ett kavelträ eller en käpp (se B. 72). Vid givet tecken av en domare, som stod bredvid, drogo båda bakåt och försökte draga den andre med sig. För säkerhets skull att de icke skulle stöta sig ställde sig två åskådare bakom de tävlandes ryggar. Den segrade, som blev dragen över på motståndarens sida. Även utan käpp brukade man draga handkavla (B. 73). I stället för en käpp kunde man använda ett rep. (Karl Hukman 62 år, Finnby, Strömfors socken) B. 72 Handkavla. (Tessjö, Strömfors sock.) B. 73 Handkavla utan trä. Kungsböle (Strömfors sock.) ================================================================================ Sida 195 ================================================================================ Transkription: 195. 166 12 Dra' girsnot eller dra nackrem. Deltagarna voro två och ställde sig i den ställning som B. 74 utvisar. En rem B. 74. Dra' girsnot el. nackrem. var placerad omkring (Kejtala Strömfors socken) bådas nackar. Det gällde sedan att gå bakåt samt draga den andre med sig. Den, som var i stånd därtill blev segrare. Man bruka- de även dra' girsnot i stående ställning med händerna på höfterna eller också stående bakom ett bord och stöd- jande sig emot detta. (Salenius 57 år, Kejtala, Strömfors socken). Man kunde även draga girsnot på så sätt att två deltagare stodo på golvet mitt emot varandra. Vänstra benet på båda var förenat med ett rep, ävenså det högra benet. Repen korsade varandra och voro bundna nere vid vristerna. Det gällde sedan att genom knyckningar få den andra att falla omkull. Händerna fingo icke begagnas (Gösta Fredriksson 56 år, Björnvik, Strömfors socken). drå hako opa stigo 13 Dra' hako upa stigan. På en stege, som lutade emot ett tak, brukade man häva sig upp på spolarna så att haken kom ovanom spolen. Det var ofta en tävlan i att kunna draga det flesta antalet arm- styrkehäv, som det även kallades. (Toivo Kantola 34 år, Kvarnby, Pyttis socken). opa opa 14 Häng upa krokarm upa stigan. B. 75 Dra hako upa stigan. Det gällde att på en arm, samt (Kvarnby, Pyttis socken). dessutom böjd, hålla sig längst uppe ================================================================================ Sida 196 ================================================================================ Transkription: 196. 107 på stegen eller på ståndjin (stång) En stod bredvid på marken och räknade antalet sekunder (J. Kantola 34 år, Kvarnby, Pyttis). 15 Dra rygg. På en del bondgårdar hade man på gårdsplanen uppfört en pundrusieranstang (=gymnastik- stång) mellan tvenne stolpar, träd eller vid ett staket (se B. 76). På den- na stång brukade man ibland an- nat dra rygg d.v.s. fatta grepp kring stången träda benen mellan armarna samt häva sig upp på rygg på stån- gen. Det gällde att draga det flesta antalet gånger (J. Kantola 34 år, Pyttis). B 76. Dra rygg. (Kvarnby, Pyttis socken) 16 Dra björn. En föreställde björn och lade tömmar eller ett rep under båda armarna samt kring nacken så att det bildade tömmar. Vid andra ändan av tömmarna ställde sig två eller flere deltagare. Sedan skulle björnen gå framåt och de andra gå bakåt. Det upp- stod en dragkamp mellan björnen och de andra. Björnen segrade ifall han lyckades draga de andra med sig, i motsatt fall de andra. (J. Armitas 52 år, Vesterby, Pyttis socken). 17 Dragkamp. Deltagarna delade sig i tvenne lika stora partier. Vardera ställde sig vid ett rep så att ena partiet hade ena hälften, andra partiet andra hälften. Sedan gällde det att draga åt var sitt håll. Några meter från vardera repändan var på marken draget ett streck. Det parti segrade, som lyckades komma fram till sitt streck. (Eriksson 28 år, Björnvik, Strömfors sn). ================================================================================ Sida 197 ================================================================================ Transkription: 197.468 18 Dra armstyrtschär (se B. 108). armstyrtsjär Man lade sig på golvet eller marken så, att man endast var stödd på händerna och tårna. Däref- ter böjde man armarna samt sträckte dem. Kroppen skul- le hållas så rak som möjligt och fick inte beröra marken. Den var hevast bäst, som kunde dra de flesta armstyrtschärna. Stående på händerna med fötter- na emot en vägg, kunde man även dra armstyrkor. Eller också stående på händerna på en långbänk, vil- ket var det svåraste. (Nyholm, 52 år, Vargas, Strömfors socken). I den ställning man hade, då man var stödd på händer och fötter, brukade man göra ett litet hopp upp i luften alldeles raklång samt i luften slå ihop händer och fötter samt vid nedhoppet åter intaga den ursprungliga ställningen (Knutas 52 år, Vesterby, Pyttis). 19 Dra låss huve el. örleik En deltagare ställde sig med ryggen emot en vägg. En annan grep tag i dennes båda öron, samt skulle försöka draga huvudet bort från väggen. Den andre skulle hålla emot så att huvudet icke rördes bort från väggen. På förhand var bestämt huru många gånger man fick draga ifall det icke lyckades eller också inom en viss tidrymd. (Mattila 40 år, Virböle Strömfors socken) Även från liggande ställning på golvet försökte man från öronen lyfta upp den, som låg. Den andre försökte hålla sig så styv som möjligt samt hade tvålat in sina öronen så att det var svårt att gripa tag. (Vokman 62 år Virböle, Strömfors sn) 20 Flå kätto på stigan På stigan (=stegen) brukade man flå kätto d.v.s. hoppade upp och grep tag i en spole, därefter lyfte man upp fötterna samt trädde dem mellan armarna (se. B. 77). Man kunde ================================================================================ Sida 198 ================================================================================ Transkription: 198. 169 från denna ställning hoppa ned el. gå tillbaks samma väg. Man hade flått katton både fram- och baklänges då. (Eriksson 29 år, Björnvik, Strömfors) Man försvårade detta genom att från ställningen B. 77 träda benen genom det spol-mellanrum, som var strax ovanom händerna, samt komma tillbaks till utgångs- ställningen genom nedanom varande mellanrum. Det fordrades en mjuk rygg. Man kunde även göra det något lättare i det man trädde fötterna genom det mellanrum som var nedanom händerna och sedan gick igenom följande samt förflyttade händerna framåt nedåt till följande spole (se B. 78). (Sirén 65 år, Tesjö kom- munalhem, Strömfors socken). Man brukade flå katto i ladan på bården (takbjälken uppe vid takåsen). (Dyring 62 år, Tesjö, Strömfors sock) B. 77. Flå katto på stegan. (Kujtala, Strömfors socken). B. 78. Flå katto. (Kujtala, Strömfors sock.) 21 Mittomkast el. livtag. el. famnkast. Ett slags brottning, men greppet måste hela tiden vara om livet på varandra. Det gällde sedan att få den andre med skuldrorna emot marken. (Hellman 56 år, Kujtala, Strömfors). Kallades mittomkast i Västerby, Pyttis sock. Andtas 59 år B. 79. Mittomkast el. livtag Den enas grepp. (Björnvik, Strömfors sock.) ================================================================================ Sida 199 ================================================================================ Transkription: 199.170 22 Bältkast Med vänstra handen fatta- des tag framifrån kring bältet. Med högra åter kring bältet på ryggen (se B. 80). Vardera ha- de dessa grepp kring motstånda- ren. Sedan gällde det att kasta motståndaren med axlarna emot mar- ken. Var det en stark och vig karl, böjde han knäna något samt kastade med en knyck sin motståndare över sin axel så (med den andre för sig. att denne hamnade på rygg) (Hellman 56 år, Kytala, Strömfors sock) B. 80 Bältkast. (Björnvik, Strömfors sock.) 23 Kragakast. (höftkast). Hade deltagarna rockar på sig fattades tag i kragen (se B 81) och sedan skulle man få mot- ståndaren på rygg. (Andtas 59 år, Kyrkobyn, Pyttis socken). 24 Våga salt. B 81 Kragakast (Björnvik, Strömfors sock.) M. våga saltti. Man ställde sig parvis med ryggarna emot varandra och i armkrok. Sedan böjde man sig turvis framåt. (se B. 82). De, som voro skickliga i att våga salt, brukade böja sig så mycket framåt B. 82. Våga salt (Tessjö, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 200 ================================================================================ Transkription: 200/71 att den ena fick överbalan- sen och kom på fötter fram- för den andre. Turvis böjde de sig så djupt. Det hela såg ut som ett rullande kärrhjul (Anton Falck 70 år Vesterby Pyttis socken) Kallades väga saltti i Kvarnby, Pyttis socken, Toivo Kantola 34 år 25 Kasta kärrhjul (hjula, kärr- gång) B 83. Väga salt med överkast Man ställde sig bredbent (Mogenpört, Pyttis sock.) och med armarna utåtlyftade. Sedan vaggade man litet åt ena sidan, tog fart samt svängde runt i luften åt andra sidan så att hän- derna togo i marken. Kroppen hölls så styv som möjligt. Det gällde att "hjula" de flesta varven samt även så vackert som möjligt (se. B. 13) Anton Falck 83 år, Ves- terby, Pyttis). Kallades hjula el. kärrgång (Smeden Lök 70 år, Strömfors bruk) 26 Brottning En lade sig på mage på marken. En annan ställde sig grensle över hans rygg, stack sina armar B. 84. Brottning (Kungsböle, Strömfors sock.) under hans armar samt kring dennes nacke. Den som låg under skulle stiga upp, medan den, som låg ovanpå skulle hindra det genom att pressa nacken på den andre emot marken (se B. 84) (Salenius 57 år, Kulla, Strömfors) 27 Lyfta knyla (knöl-lyftning) Starka karlar visade prov på sin styrka genom ================================================================================ Sida 201 ================================================================================ Transkription: 201. 172 B. 85. Japanska kriget Lyfta knyta. (Kvarnby, Pyttis socken). att lyfta knyta d.v.s. lyfta en karl på var arm upp på ett bord. Karlarna sutto först på golvet el. marken med böjda knän och armarna om knäna. Den som skulle lyfta stack sina armar under knäna på dem samt grep tag i armen. Därefter lyfte han båda på en gång (se B. 85). (P. Sederkrans 47 år, Kulla, Strömfors socken). 28 Stiga upp med två på nacken En lade sig på golvet el. marken på mage. Tvenne andra satte sig mitt emot varandra invid axlarna på den som låg, samt hade knäna och fötterna ovan ryggen på densamme, och höllo i varandras händer att de icke skulle falla. Den, som låg under, skulle nu försöka stiga upp och stå, hela tiden hållande dessa två på nacken. (Knutas 52 år, Kvarnby, Pyttis socken). 29 Bära fyra karlar Den, som skulle bära, tog en bastant käpp i var hand ================================================================================ Sida 202 ================================================================================ Transkription: 202. 173 samt höll i den från mitten. En karl satte sig nu grensle på var käpp, med benen på var sida om handen och med ansiktet vänt emot armen. En karl knäppte sina händer om nacken på den, som skulle bära, samt hängde på bröstet på denne, så även en annan som å- ter hängde på ryggen. Med dessa fyra karlar skulle han nu gå ett visst antal steg t.ex 10. Var han i stånd därtill hade han visat prov på sin styrka (Muntas 52, Kvarnby, Pyttis socken). 30 Lyfta med nacken en karl En karl satte sig på golvet, bredbent och med händer- na knäppta under knäna. Den, som skulle lyfta, stack sitt huvud mellan hans ben så att dennes händer vilade emot nacken. Därefter skulle skulle han resa sig med den andre vilande på nacken (Helenius 57 år, Kulla, Strömfors). 31 Lyfta en karl raklång En lade sig på rygg på golvet el. marken med händerna på nacken. Den, som skulle lyfta ställde sig vid fotän- B. 86. Lyfta en karl raklång (Kungsböle dan, stack sina hän- Strömfors sock.) der under den andres knän samt försökte lyfta upp denne att stå. Den andre försökte hålla emot eller vara "lömalös" d.v.s. utan stadga i kroppen, ty då var det svårt att lyfta. Se B. 86. (Edward Da- nielsbacka 54 år, Kvarnby, Pyttis socken) 32 Lyfta kung Då man lyfte barn upp i luften. Greppet var omkring öronen och tummarna uppåt mot pannan. Den som lyfte stod framför den som (Gösta Fredriksson, 56 år, Björnvik, Strömfors socken). skulle lyftas. ================================================================================ Sida 203 ================================================================================ Transkription: 203. 174 33 Lyft en stol med en hand. På folkfester ha- de man ofta tävlin- gar i att lyfta en stol med en hand. B. 87. Lyfta en stol med en hand På stolen var ofta Kungsböle, Strömfors socken) lagd en tallrik med vatten. Man började från den ställning B. 87 utvisar. Stolen skulle lyftas upp i luften så att man till sist höll den på rak arm. (se B. 88). Den som kunde göra detta utan att vattnet i tall- riken spilldes ut, erhöll något mindre pris. I stället för en tallrik med vatten brukade även olika vikter läggas på stolen. (Vikman 70 år Kungsböle, Strömfors socken). B 88. Lyfta en stol. (Kungsböle, Strömfors socken). 34 Lyft sten. Man hade ofta skilda viktlyftningsstenar, vilka man provade styrkan på. Dessa kunde väga flere tiotal kilogram. Stundom, för att få bättre tag, lades ett rep i tvenne öglor omkring stenen. Sedan gällde det att lyfta stenen det flesta antal gånger. (Knutas 52 år, Kvarnby, Pyttis socken). 35 Viktlyftning Man övade sig ofta i att lyfta vikter. T.ex. brukade man med ett finger lyfta upp ett lispund = = ungefär 8 kg, samt sänka det ned mot axeln och ryggen ================================================================================ Sida 204 ================================================================================ Transkription: 204. 175 Från ryggen skulle man sedan lyfta upp det så många gånger man orkade. Även med en hand lyfte man tre lisp. som hade denna form [ritning av en vikt med siffran 3] och ställde det vinkelrätt emot en vägg, där man sedan höll det så länge man orkade. Det var dock en liten konst i att ställa vikten emot väggen. Näm- ligen den kant, som var emot golvet, ställdes först emot väggen, på följande sätt [ritning av en vikt mot en vägg]. Man brukade även med en hand försöka lyfta upp fem lispund = 42 kg. Händerna höllos på ryggen, ena handen på den andra hand- loven. Med den fria handen skulle man från golvet bakom fötterna lyfta upp vikten. Knäna måste böjas, men skulle sedan sträckas. Det var svårt att hålla balansen. Samma viktmängd försökte man även hålla utsträckt på en arm så länge som möjligt. Även städen i smedjor försökte man lyfta. T.ex. i smeden Pihlmans smedja i Tessjö fanns ett stort städe som vägde ungefär 290 kg. Det fanns icke många som orkade lyfta det från marken men en gång lyfte en till synes svag och klen karl, såväl städet som en därpå sittande gosse. (Smeden Lönn, 70 år, Strömfors bruk, Strömfors. (Skomakar Hartus, Kulla, Strömfors) 36 Spjäna kråka (skjuta skata, kråka) På höängen brukade man spjäna = sparka kråka. En pojke lade sig på rygg på marken med armarna bakåt utsträckta. En annan ställde sig på händerna samt lutade sig emot den liggan- des fotsulor (se B. 89). Därefter skulle den, som låg, sträcka sina ben samt föra armarna framåt, uppåt allt detta med en knyck så, att den som stod flög ett stycke fram- åt och föll ned i höet. (Lärar Hag- man 28 år, Kulla, Strömfors socken). Kallades skjuta kråka i kyrkobyn, Pyttis socken (Andtas 59 år) B 89. Skjuta skata. (Björnvik, Strömfors socken) ================================================================================ Sida 205 ================================================================================ Transkription: 205. 176 B. 90. Vända pannkaka. Ta sticka från långbänken. Kravla sig upp på l.b. (Kvarnby, Pyttis socken). 37 Vända pannkaka Småpojkar ställdes framåtböjda, bredbenta samt med armarna mellan benen. Den, som skulle vända ställde sig framför, grep tag om händerna samt lyfte gossen upp från händerna, varvid denne gjorde en helvändning i luften d.v.s. blev vänd liksom en pann- kaka. (David Stenbäck 22 år, Svartbäck, Pyttis socken). 38 Kravla sig upp på långbänken. Man lade sig på golvet vid ändan av långbänken och med underbenen lagda på denna, se B. 90. Hän- derna voro på höfterna. Man skulle sedan försöka kravla d.v.s. försöka komma upp på långbänken i lig- gande ställning utan tillhjälp av armarna. (Mattila 40 år Vireböle, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 206 ================================================================================ Transkription: 206:177 39 Ta' stickan från långbänken En sticka lades på mitten av långbänken. Den som skulle taga stickan, ställde sig att stå på långbänken bakom stickan, böjde sig ned så att händerna, stuckna mellan benen, grepo tag i långbänkens sidor. Sedan skulle man böja sig så mycket framåt, att man med mun- nen kunde taga upp stickan. B. 96) Ett annat sätt var, att stödd på händerna och armbågarna, raklång och parallellt med bänken taga stickan med munnen (Hindtas 27 år, Kyrkoby, Pyttis) Ett tredje sätt var att liggande tvärs över bänken göra ett kringslag framåt och taga stickan, som var lagd mellan benen på bänken. Armarna voro utsträckta åt sidorna och benen fingo ej beröra golvet. (Stenvall 22 år Kungsböle, Strömfors) Ett fjärde sätt var att stickan lades på ändan av långbänken. Den som skulle taga stickan, satte sig på marken med underbe- nen lagda på bänken och stickan lagd mellan benen. Sedan skulle stickan tagas med munnen utan tillhjälp av händerna. (Maskinkarl Levander 37, Kulla, Strömfors socken). Ett femte sätt var att böja sig bakåt över en tvärlagd långbänk och taga stickan som var lagd på golvet på andra sidan bänken. För att man icke skulle taga överbalans, satte sig en person på dennes fötter. (Smeden Ståhlberg 68 år, Näsby, Strömfors socken (Danielsbacka 56 år Kvarn- by, Pyttis socken). 40 Ta' stickan från en stol En sticka lades på en stol in- vid ryggstödet. Därefter skulle man sätta sig på stolen på kanten av motsatta sidan, på vilken stickan låg. Sedan skulle man böja sig bakåt och åt sidan samt taga stickan med munnen. Marken fick ej berö- ras, men väl stolbenen. I händelse man skulle falla stodo några per- soner bakom, färdiga att taga emot. (Lärar Veckman, 25, Tessjö folkskola, Strömfors sock.) B. 97. Ta stickan från en stol. (Tessjö, Strömfors sock.). ================================================================================ Sida 207 ================================================================================ Transkription: 207. 78 41 Ta' stickan från golvet Man ställde sig med ryggen emot en vägg, samt skulle taga med handen upp en sticka, som var lagd på golvet invid tårna. Knäna fingo ej böjas. (Hartell 53 Kulla, Strömfors socken). Ett annat sätt var att med hän- derna på ryggen böja sig ned och med munnen taga en sticka, som var lagd på golvet mellan hälarna. Knäna fingo böjas. (Robert Eklund 65 år, Tessjö Kommunalhem, Strömfors) Sittande på golvet bredbent och med grepp om vrister- na brukade man även taga upp en sticka från golvet med munnen. Stickan var lagd mellan knäna. (Disponent Lindgren 52 år, Strömfors bruk, Strömfors socken) Stödjande sig på (samt fötterna) en arm brukade man även taga stickan med munnen. Kroppen var utsträckt åt sidan samt fick ej beröra marken. Armen, på vil- ken man var stödd fick böjas i armbågsleden. (Lärar Veckman 25 år, Tessjö folkskola, Strömfors sock.) B. 92. Ta' stickan med munnen stödd på en arm (Tessjö, Strömfors sock.) 42 Met' grisar I vardera handen placerades en 8-10 cm lång kapul, som ha- de följande form [ritad form]. Stödd på dessa kapulor samt tåspetsarna (se B. 93) skulle man nu gå framåt en viss be- stämd sträcka t.ex 3 m, samt med munnen taga upp en sticka från golvet och sedan gå baklänges tillbaka. Medan man gick framåt frågade åskådarna: "Vart ska' du gå?" B. 93. Met' grisar. (Mogenspört Tuskas, Pyttis sock.) ================================================================================ Sida 208 ================================================================================ Transkription: 208. 479 "Met' gorsar!" svarade den, som gick på golvet. "Bara du inte drunknar?" frågade åskådarna. "Int' med de' här huvudet än!" svarade den tillfrågade och skulle på samma gång lyfta upp ena pulikan till huvudet. Detta var det svåraste, ty man kunde lätt mista balansen och fick då börja från början. (Smeden Pihlman 85, Tessjö, Strömfors sock). 43 Gå dubbel genom remmen. En livrem användes för ändamålet. Ändarna knö- tos ihop så att remmen bildade en ring, som hade den storleken som den fick då den spändes omkring knäna och under fötterna, vid sittande ställning. Rem- men lades sedan på golvet. Den, som skulle göra försöket, ställde sig på knä med tårna inom ringen och med ryggen vänd emot ringen. Sedan skulle han böja sig bakåt och träda armar, huvud och till sist kroppen igenom rem- men. (Postmästar Björk 63, Tessjö, Strömfors socken). 44 Gå genom bakbundna händer. Händerna voro på ryggen samt bundna med en rem el. ett rep. Sedan skulle man träda benen mellan armarna så att händerna kommo framför. (P. Söderkrans 77 Kulla, Strömfors socken). Ofta skulle man efter att detta var gjort sätta mossa i öronen eller också knäppa upp västen och taga den av sig, så långt man fick den (Blomster 38 Vaahterpää landit, Bullers, Strömfors socken). 45 Gå mellan käppen och armarna (Armgång eller armvräng). En 1 m:s käpp hölls med framgrepp i från vardera ändan (se B. 94). Därefter lyftes ena benet sedan det andra benet över. Käppen skulle sedan från ryggen lyftas över huvudet, käppen var då i snett läge. Då käppen återkommit till sitt ursprungliga läge, voro hän- ================================================================================ Sida 209 ================================================================================ Transkription: 209.180 derna inåtvridna med fingrarna uppåt. Sedan skulle käppen åter föras samma väg tillbaks (Lärar Veckman 72 år Tessjö, Strömfors socken) Kallades armgång el. -vräng i Strömfors Bruk (polis Henriksson 53) B 94. Gå mellan käppen och armarna (Tessjö, Strömfors sock.) 46 Tåhopp över käppen En käpp lades på marken. Någon ställde sig på ena sidan om käppen samt grep tag med hän- derna i sina tår. Därefter skulle han hoppa över käppen utan att taget lossnade. (Hartell 56, Kulla, Strömfors s.) B 95 Tåhopp över käppen (Kvarnby, Pyttis sock.) 47 Käpphopp En käpp av 0,5-1 m:s längd hölls med grepp om vardera ändan framför den som skulle hoppa. Det gällde att hoppa över käppen utan att greppet lossnade samt därefter hoppa tillbaka till utgångsställningen (Postmästar Björk 63 år Tessjö, Strömfors socken). B 96. Käpphopp (Kvarnby, Pyttis socken) ================================================================================ Sida 210 ================================================================================ Transkription: 210.181 48 Stiga upp på ett ben Med ena benet framåtlyftat till ho- risontal ställning samt armarna även i denna ställning eller också utåtlyftade, skulle man böja det andra knäet så att man kom att sitta på foten (se B 97). Från denna ställning skulle man åter resa sig upp till ur- sprunglig ställning. Ofta gjordes detta i tävlingsform, i det att det gällde att stiga upp det flesta antal gånger. (Postmästar Björk 63, Tessjö, Strömfors socken) Man brukade även stiga upp från sittande ställning. Ena benet var sträckt och fick ej beröra marken. (P. Sederkrans 47, Kulla, Strömfors s) B 97. Stiga upp på ett ben (Björnvik, Strömfors socken) På bröllop bru- kades detta ofta samt även i följande form. En tändsticksask ställdes på marken. På fyra fotlängders avstånd från denna ställde sig någon att stå, lyfte armarna och ena benet framåt till horisontalt läge. Därefter böjdes det andra knäet, så att man kom att stå på ena foten. Från denna ställning, se B. 98, skulle man sedan med tåspetsen skuffa omkull tändsticksasken samt därefter stiga upp till utgångsställningen utan att hava berört marken. (Ögård 54 år, Mogenpört, Pyttis sck.) B 98. Skuffa omkull en tändsticksask (Mogenpört, Pyttis socken). 49 Bära käringpåsa (rysspåsa, väga tattarpundet, latmansbörda, bära saltsäck, gammelpigans börda). En rem bands omkring ena foten, varefter remmen lades ================================================================================ Sida 211 ================================================================================ Transkription: 211. 482 över samma sidas axel samt hölls fast med ena handen så att foten hela tiden låg emot låret. Däref- ter ställde man sig att stå på ett ben och den ombundna fotens knä mot marken. Från denna ställning skulle man stiga upp att stå på ett ben, utan att foten kom ifrån sitt läge emot låret. Det var redan svårt att stiga upp en gång, men de som voro skickliga gjorde detta flere gånger B. 99. Våga tattarpundet å rad i tävlingsform. Man kun- (Kylälä, Strömfors sock.). de komma upp till 10-15 ggr. Kallades bära käringpåsa i Kulla, Strömfors s., Lärar Hagman 28 " " rysspåsa " " " , P. Söderkrans 47 " våga tattarpundet " Tessjö " , Postm. Björk 63 " latmansbörda " Bullers, Vahterpäälandet, Strömfors s., Berns 53 " bära saltsäck " Kyrkobyn i Pyttis socken, Hndtas 59 " gammelpigans börda " " " " -"- 59. B. 100 Tschineka Vipp opp sej på tårna Slå klackarna baktill (Kvarnby, Pyttis socken) ================================================================================ Sida 212 ================================================================================ Transkription: 212483 50 Slå klackarna baktill. Man övade sig ofta i att sparka foten bakåt så att den träffade låret. Turvis vänster och höger fot. Det var liksom om man sparkat sig själv. (se B. 100). (Edv. Danielbacka 54, Vesterby, Pyttis socken). 51 Vipp opp sej på tårna. Man satt på golvet el. marken med knäna ihop samt benen utåt. Armarna voro utåtlyftade. Från denna ställning skulle man utan hjälp av armarna resa sig till stående ställning. (Skomakar Hartell 56 Kulla, Strömfors sock.). (se B. 100). 52 Stiga upp från skräddarställningen. Från skräddarställningen, d.v.s. med benen kors- lagda sittande på golvet, skulle man utan händernas hjälp stiga upp till stående ställning. (Salenius 57 Kulla, Strömfors socken) 53 Sparka sig upp o stå. Man lade sig på rygg på golvet med en tjock mat- ta eller ett täcke under. Båda benen lyftes sedan upp i luften samt i krokig ställning så nära magen som möj- ligt. Med en kraftig spark av båda benen skulle man försöka komma i stående ställning. Händerna kun- de även läggas på knäna samt hjälpa till att erhålla mera kraft vid sparken (Salenius 57, Kulla, Strömfors socken). 54 Stiga upp med benen raka Från sittande ställning på golvet, med benen raka, skulle man stiga upp att stå utan att böja benen. Med armarna fick ================================================================================ Sida 213 ================================================================================ Transkription: 213-184 60 man hjälpa till genom att skuffa efter. (Robert Eklund Torsjö kommunalhem, Strömfors socken). 55 Stiga upp bundin Man låg på mage på golvet. Händerna voro på ryggen samt bundna. Även vristerna voro ihopbundna, samt knäna. Sedan skulle man försöka komma upp till stående ställ- ning. (Hellman 56, Lappom, Strömfors socken). 56 Frestpast släpp de opå gålvi så att du int buäjer knädren (Försök släppa dig på golvet, så att du inte böjer knäna). Man stod på golvet med händerna till sidorna. Därefter böjde man sig framåt, men lutade sig på samma gång bakåt så att man långsamt föll att sitta på golvet (Toivo Kantola 34 Kvarnby, Pyttis socken). 57 Hoppa högst Man satte sig på marken med be- nen raklånga samt armarna framåtlyftade. Sedan skulle man hoppa upp i luften utan att varken hjälpa till med händer eller fötter. Kallades även att hoppa på stjärten, stussen. De som voro skickliga kunde hoppa t.o.m. en halv meter högt. (P. Sederkrans 47, Kulla, Strömfors socken). (se B. 101) B. 101. Hoppa högst. (Kytälä, Strömfors socken) 58 Sätta foten på nacken Man försökte ibland i stående ställning kyssa sulorna och sedan man blivit skickligare, sätta foten på nacken. Om man låg på golvet eller marken var det ================================================================================ Sida 214 ================================================================================ Transkription: lättare. Var man riktigt skick- lig lade man båda fötterna på nacken, se B. 102. 59 Björnmarsch (knut på benen, sitta Buddha.) Man satte sig på golvet el. marken i skräddarställning med benen i kors, blott med den skill- naden att fötterna nu lades med ytterkanterna emot låret ovanom knäet (se B 103). I denna ställning kunde man slå kuller- bytta bakåt och framåt samt gå framåt stödd på knäna och händerna. Bakifrån sett såg man ut som en björn (se. B 104). (Salenius 57, Kulla, Strömfors sock.) Kallades "knut på benen" på Bullers, Vahterpää landt, Strömfors sock, Bernts. Kallades "sitta Buddha" på Kulla, Strömfors sock., fru Grahn 73). B. 102. Fötterna på nacken. (Mogenpört, Pyttis sock.) B. 103. Knut på benen (Kulla, Ström- fors socken.) 60 Kullerbytta (se B. 13) Från skräddarställningen, med benen i kors och med grepp om tårna gjordes kullerbytta framåt och bakåt flere varv efter va- randra (Edv. Danielsbacka 57 år Vesterby, Pyttis socken). B. 104. Björnmarsch (Kulla, Strömfors sock.). ================================================================================ Sida 215 ================================================================================ Transkription: 215. 486 61 Skräddarkonsten Man satte sig på en flaska, vanligt- vis en 3/4 stops butelj, som låg på golvet el. marken. Benen höllos raka, den ena foten ovanpå den andra. Sedan gällde det att träda en tråd genom ett synålsöga. Det fordrades god balanseringsförmåga. Stundom voro även fötterna lagda på en kullstjälpt flaska. (Lindfors, Bullers, Vackterskärdet, Strömfors Skräddarkonsten utfördes ibland sittande på en rund stock, som var lagd emellan tvenne bänkar, en halv meter ifrån golvet. (Postm. Björk 63, Tessjö, Strömfors socken) B. 105. Skräddarkonsten (Västerböle (Strömfors snk.) 62 Ta å sej rocken på stången Ena ändan av en stång var lagd på ett tvärträde av en lutande stege, den andra var lagd på någons axel. Det gällde sedan att sittande på stången med benen i kors lagda på stången, taga av sig rocken utan att falla ned ifrån stången. Stången kunde hållas på olika avstånd ifrån marken beroende på skickligheten. (Sirén 64, Tessjö kommunalhem, Strömfors socken). 63 Sko hästen, el. hästskor. Man satt på en stång som var lagd på tvenne bän- kar på 2-3 m:s avstånd ifrån varandra. I händerna höll man en 1,5-2 m lång käpp, samt benen voro i kors lagda på stången. På vardera ändan av båda bänkarna var en mind- re käpp el. trästicka. Det gällde nu att utan att falla ned ifrån stången, med käppen slå ned käpparna från bänkän- dorna. (Svidis-gubben, 69 år Svenskby, Strömfors socken). ================================================================================ Sida 216 ================================================================================ Transkription: 216. 187. 64 Kasta el. skjuta käring En tjock, rund stång vilade på tvenne remmar, som i två ögglor hängde ned från taket i ett rum. Stången var ungefär 2 m. högt från golvet. Man skul- le sedan sätta sig på stången emellan ögglorna med en käpp (2-3 m lång) i händerna. Benen voro lagda i kors på stången. En hatt el. mössa var lagd på stång- ändan framför den, som satt. Nu gällde att sticka käp- pen emellan den framför varande remmen samt skuffa ned hatten utan att själv hava fallit ned från stången. Käppen skulle kvickt dragas tillbaka så att den ej blev emellan remmen. (Kallades "skjuta käring" i Kyr- kobyn, Pyttis socken, Andtas 59, " "kasta -"- , i Ström- fors bruk, Strömfors -"- polis Henriksson 53). 65 Höjdsparkning En kniv stacks in i väggen eller t.ex. i en lutande stege, så att den vid lätt be- röring föll ned. Det gällde nu att på ett avstånd av ett steg ifrån väggen el. stegen sparka med foten ned kniven. Knivens avstånd från golvet el. marken höjdes i samma mån man var i stånd att sparka ned B. 106. Höjdsparkning. kniven. I stället för kniv an- (Mogenpört, Pyttis snk.) vändes även en sticka, som stacks in i springorna. (Postm. Björk 63, Tessjö, Strömfors socken) 66 Sparka nyckel Från taket hängde ett snöre vid vilket en nyckel var fastbunden. Det gällde att med foten sparka ================================================================================ Sida 217 ================================================================================ Transkription: 217. 188 till nyckeln så att den rördes. Nyckeln höjdes allt efter som den blivit träffad (Österman 70 år, Kytälä, Strömfors socken). B. 107 Sparka stövel Byta mössor (Kvarnby Pyttis socken). 67 Sparka stövel på långbänken Man lade sig på rygg tvärs över långbänken. En stövel placerades mellan fötterna. Det gällde nu att gunga med benen fram och tillbaka samt kasta stöveln framåt, dock så att man icke själv föll ned ifrån långbänken. Ofta gällde det vem som kunde sparka eller egentligen kasta längst. (Svelis-värden, Svenskby, S-fors) 68 Byta mössor En lade sig på rygg på golvet med fötterna på en långbänk. En annan satte sig på fötterna. Den, som låg skulle nu resa sig upp utan armarnas hjälp samt taga mössan från den andres huvud, sätt den på sitt eget huvud och därefter lägga sin egen mössa på den, som satt. (Frk Kallström 17 år Kungs- böle, Strömfors socken) ================================================================================ Sida 218 ================================================================================ Transkription: 218. 189 B. 108. Slå varmhandske. Stå på huvudet. Dra armstyrkor (Kvarnby, Pyttis socken) 69) Stå opå hyvo. stå ope hyvo Stödd på händerna och underarmarna brukade man (T. Kantola 34 år, Kvarnby, stå på huvudet, se B. 108. Stundom gjorde man detta Pyttis socken). på långbänken, vilket var svårare. (Polis Henriksson 53, Ström- fors bruk, Strömfors socken). 70) Marss opå händren (Gå på händer). På bröllop visade man ofta sin skicklighet i att stå samt gå på händer. Ofta tävlade man om vem som kunde stå längst eller också gå längsta sträckan på händer. (Toivo Kantola 34 år, Kvarnby, Pyttis socken) 71) Släcka ljuset En rem el. ett rep var bun- B. 109. Stå på händer. det med båda ändorna vid tak- (Mogenpört, Pyttis sock.) ================================================================================ Sida 219 ================================================================================ Transkription: 219. 190 bjälkarna så att det bildades en lång öggla 1-2 m från golvet. En ställde sig att stå på händer. Hans fötter stuckos in i ögglan, stundom bundos de. Nu skulle han gå baklänges på händerna samt blåsa ut ett ljus som ställts på ett visst avstånd. Repet spändes och drog benen uppåt så att han slutligen endast var stödd på fingerspetsarna. Ofta hände det att man förlorade balansen och började svänga lik en pendel, med huvudet nedåt. Ögglan höjdes eller ljuset förflyttades längre bort allt efter som skick- lighet ökades. Stundom gällde det att munnen taga upp en sockerbit el. något annat föremål. Gick till på samma sätt (Postm. Björk 63, Tessjö, Strömfors sock.) 72 Sjömannens ed Om sommaren bundos tvenne långa linor mel- lan två björkar så att linorna korsade varandra. Sedan gällde det att från den ena björken utmed linorna gå över till den andra björken. Man gick på alla fyra d.v.s. händerna grepo tag i var sin lina, ävenså stodo fötterna på var sin lina. Linornas korsningsställe skulle hela tiden vara beläget mel- lan händerna och fötterna. (Postm. Björk 63, Tessjö, Strömfors s.) 73 Gå under käppen (kniven, hammaren, lokan). En käpp, ju kortare desto svårare, omfattades med ena handen vid ena ändan samt med andra handen vid andra ändan. Det var ingen skillnad vilken hand var vid övre el. nedre ändan. Käp- pens enda ända placerades emot en väggknut el. emot marken. Sedan gällde det att gå under käp- pen d.v.s. vrida kroppen åt vänster eller höger ett helt varv utan att hava förflyttat händerna eller käppen. Det gällde att hava en böjlig rygg. ================================================================================ Sida 220 ================================================================================ Transkription: 220. 191 Kroppen fick ej heller beröra marken. Man brukade även sticka en kniv i jorden samt gå under kniven d.v.s hållan- de i knivskaftet antingen med en el. två händer. I stället för kniv el. käpp kunde man även använda en hammare el. en större bodnyckel. Även under en hästloka brukade man gå. Den konvexa delen ställdes emot en vägg och grepp fatta- des om den övre ändan. En annan person höll sin ena fot på lokan så att den icke skulle falla omkull. Resten gick till på samma sätt som ovan. (Postm. Björk 63, Tessjö, Strömfors) B. 110. Gå under käppen (Kertala, Strömfors sock.) 74 Luta sig mot väggen En armlängds avstånd ifrån en vägg ställde sig en person samt lutade sig emot väggen så att endast pannan berörde denna. Fötterna voro slutna samt händerna på ryggen. Sedan skulle man försöka kom- ma till stående ställning bakåt utan att dock gå benen. Allt efter det man lyckades ökade man avstån- det något. (Skomakar Hartell 86, Kulla, Strömfors socken). 75 Fälla sig emot golvet Man stod i knäställning på golvet. Det gällde nu att fälla sig framåt, så att man utan hjälp av händer el. armar kom att ligga framstupa på golvet. Huvudet måste vara bakåtböjt samt även ryggen samt hela kroppen var i bågform så att man liksom gun- gade då man föll framåt, annars kunde det hända att man stötte sig. (Bernts 53, Bullers, Vahterpäälandet, Strömfors sock). ================================================================================ Sida 221 ================================================================================ Transkription: 221. 192 76 Tvinna sej kring en stör, träd. En stör stacks in i marken så att den stod stadigt. Därefter fattade man med t.ex vänstra handen tag i stören ungefär 0,5 m. från marken. Armen hölls alldeles rak. Den högra armen böjdes vid armbågen samt greppet om stören togs så att handen vilade intill axelhålan samt överarmen tryckte stören intill hög- ra sidan. Några hastiga steg togs varefter man skulle snurra runt stören. Benen höllos då rakt utåt På samma sätt tvinnade el. snurrade man sig runt slät och icke alltför tjock björk Även inomhus snur- rade man runt den järnstör som brukade stå vid kanten av de stora, öppna spisarne eller ug- narna (P. Sederkrans 47, Kulla, Strömfors socken). 77 Kastspring (Saltomortal), huvud-, nack-, kraft-, luftspring. Man skulle först springa några steg, sedan taga ett jämfota, kraftigt, men icke för långt hopp framåt, (händerna fingo beröra marken) varefter man skulle snurra runt ett helt varv i luften, för att sedan komma ned och stå på fötterna. Vid hu- vudspring fick huvudet samt händerna beröra marken. Vid luftspring fingo varken huvud el. händer beröra marken. Vid nackspring lade man sig på rygg på golvet, böjde benen samt skulle med en hastig sparkning samt med nackens tillhjälp komma upp till stående ställning, utan hän- dernas användning. (Edv. Danielsbacka 57, Teskeby, Pyttis sock.). 78 Överslag på långbänk Man lade sig på rygg på golvet samt fattade med händerna tag i en rem som var bunden omkring en långbänk, ett stycke ifrån ändan. Sedan skulle man lyfta benen samt slutligen hela kroppen så att man kom att ligga på mage på långbänken (Eklund, 59 år, Lill-Abborfors, Strömfors) ================================================================================ Sida 222 ================================================================================ Transkription: 222 193 B. 111. Stick ögona ur skomakarn! (Svartbäck, Pyttis sn.) 79. Tvenne personer ställde sig med ryggarna emot varand- ra, bredbenta samt med ett långt brödspett mellan benen, se bild 111. Framför den ena ställdes en "skomakare", d.v.s. en trefoting gjord av tvinnad julhalm. Denna lek var näm- ligen mycket bruklig fordom, då man vid jultiden hade långhalm på golven. Den, som stod närmast brödspettet, skulle försöka "sticka ögona ur skomakaren" d.v.s. få omkull den. Den andre åter skulle hindra detta genom att sticka skaftet mellan benen på "skomakarn". Sedan "sko- makarn" fallit bytte man platser, och leken börjades ånyo. (Skrädder Dyring 62 år, Tessjö, Strömfors socken). Som "skomakare" användes ofta en kvast. (Fanny Mickels 42 år, Kungströle, Strömfors). Man brukade även använda två "skomakare", en framför vardera deltagaren. Det gällde att stöta omkull den andres samt rädda egen skomakare (Sirén 64 år, Tessjö kommunalhem, Strömfors socken). Stundom gjordes en öggla av halm ovanpå "skomakarn". Skomakar- na voro två samt deltagarna skulle draga skaftet åt var sitt håll samt försöka sticka skaftet genom hålet på egen skomakare (Salenius 57 år, Kulla, Strömfors socken). Kallades även "sotarleken", men ögonen voro då förbundna på båda deltagarna. (Fru Stenvall 68 år, Kungströle, Strömfors) ================================================================================ Sida 223 ================================================================================ Transkription: 223. 194 80 Vadmalsvävning Man satte sig grensle mitt på långbänken. Se- dan knackade man med långbänken tvenne gånger emot golvet varefter man saksade d.v.s. böjde över- kroppen framåt så att benen lyftes upp i luften, varefter man vred kroppen och benen så, att man kom att göra helvändning. Sedan knackade man åter tvenne gånger och fortsatte. Stundom gällde det att så snabbt som möjligt "väva vadmal" ett visst antal gånger t.ex 10 ggr. (Eriksson 28 år, Björnvik, Strömfors sock.) 81 Fälda björn Tvenne remmar behövdes. En av del- tagarna som visste huru det försiggick, blev bunden kring handlederna samt vristerna. En annan, som icke visste huru det gick till, satte sig på golvet bredbent. Den bundne ställde sig nu så, att han med sina händer grep om ena vristen, samt med sina fötter på vardera sidan om B. 112. Fälda björn (Virböle, Strömfors sock.) fälda B. 113. Fälda björn (Virböle, Strömfors sock.) den andra vristen på den, som satt, se B. 112. Sedan skulle han, som satt, sticka sitt huvud framåt så mycket som möjligt, så att han, som stod vilade emot den sittandes rygg. Plötsligt fällde sig den ståen- de åt sidan bakom den sittande, så att denne även föll på rygg med benen utbredda, se B. 113. De övriga, åskådarna ================================================================================ Sida 224 ================================================================================ Transkription: 227. 195. kunde nu göra vad de ville med den, som låg med utbredda ben, t. ex. draga ned byxorna eller öppna byxknapparna. (Häradsdomare Ståhl 48, Finnby, Strömfors sock) 82 Simma på land. Man ställde sig på två led, på ett stegs avstånd samt med ansiktena vända emot varandra. Parvis tog man tag i varandras händer. En deltagare kastade sig raklång i armarna på de två första paren. Dessa gåvo fart med armarna och kastade honom framåt så att han föll i armarna på de följande paren. Så fort gick det tills de två sista paren kastade honom i en höhög el. t.ex. en uppspänd presenning. Följande i turen fick börja att simma. De, som simmat, bildade nya par i slutet av leden. (Vikman 72 år, Finnby, Strömfors socken). Lek under gymnastik timmarna i Sv. Really- ceum i H:fors på 1890-talet 83 Slå är i bordi (slå är i bordet) Starka karlar ville ofta visa att de hade hårda knytnävar genom blotta knytnäven slå på bordet så kraftigt att märken efter knogarna syntes kvar (Knutas 52, Västerby, Pyttis socken). 84 Slå in träpligg. Man hade en plankbit i vilken man gjort små hål med en syl. I hålen voro tumslånga pliggar ställda. Sedan gällde det att med ett slag av blotta knytnäven slå in åtminstone en pligg i plankan. Karl den, som kunde slå in de flesta. (Arb. Danielsbacka 57, Västerby, Pyttis) 85 Stångas Tvenne pojkar lade sig på golvet på alla fyra, samt med huvudena emot varandra. Vid given signal ================================================================================ Sida 225 ================================================================================ Transkription: 225. 196 av en bredvidstående, började pojkarna stångas d.v. s. med små steg gå framåt och skuffa eller knuffa den andre framför sig. Den som skuffade motstån- daren en viss bestämd sträcka framför sig, segra- de i tvekampen. Stundom placerades pojkarna på t.ex 1 m:s av- stånd från varandra, i samma ställning, men med förbundna ögon samt 0,5 m. lång käpp i ena handen. Det gällde sedan, att, vid given signal av en på sidan stående åskådare börja sticka varand- ra. Den segrade som till först hunnit träffa den andre ett visst bestämt antal gånger. Leken kallades "sticka skomakaren". (Österman 70 år, Rytala, Strömfors socken) 86 Spänna häst. Man ställde en häst tvärs över en väg. Hästen var förspänd med repskaklar. Den, som var kusk, band repets andra ända kring sitt liv samt satte sig på en dikeskant med fötterna emot den andra kanten samt ansiktet vänt emot vägen. Nu gällde det för en annan, på sidan stående person, att genom piskslag få hästen att gå framåt samt draga upp mannen, som skulle hålla emot av alla krafter. Ett sätt att hålla sig kvar, var att knycka till rem- marna då hästen skulle spänna till. Den, som satt, segrade ifall han kunnat hålla sig kvar en viss bestämd tid; i motsatt fall hade han förlorat. En viss Hafrén från Pockar i Lappträsk socken lär hava va- rit synnerligen skicklig. (Salenius 57 år, Kulla, Strömfors s.) 87 Kast me eit bein opå ståndjin ikring. På en gymnastikstång (se B. 76) brukade man, med stån- gen vilande under ena knävecket, snurra runt framåt eller bakåt flere varv. (Toivo Kantola 34 år, Kvarnby, Pyttis socken). ================================================================================ Sida 226 ================================================================================ Transkription: 226. forts. av Kraft och vighetsprov N:o 67 Sparka stövel på långbänken sid 188 " 68 Byta mössor " " " 69 Stå åpa hyvo " 189 " 70 Marss opa händren (gå på händer) " " " 71 Släcka ljuset " " " 72 Sjömannens ed " 190 " 73 Gå ondi hamarn, kniven, lokan. " " " 74 Luta sig mot väggen " 191 " 75 Fälla sig emot golvet " " " 76 Tvinn' sej kring en stör " 192 " 77 Kastspring, huvud-, nack- luft-. " " " 78 Överslag på långbänk " " " 79 Stick ögona ur skomakarn " 193 " 80 Vadmalsvävning " 194 " 81 Gälda björn " " " 82 Simma på land " 195 " 83 Slå är i bordi " " " 84 Slå in träplugg " " " 85 Stångas " " " 86 Spänna häst " 196 " 87 Kast me eit bein opa ståndjin ikring " " 87 st. lekar. ================================================================================ Sida 227 ================================================================================ Transkription: 227. VIII ================================================================================ Sida 228 ================================================================================ Transkription: 228. 36 lekräkningar. ================================================================================ Sida 229 ================================================================================ Transkription: 229. 197 VIII Lekräkningar. Vid början av någon lek, där t.ex. en av deltagarna skall kura, taga fast de andra o.s.v. bestämmes detta vanligen genom lekräkning. Varje by har alltid någon liten förändring i en lekräkning, som kanske är allmän. Variationer av samma lekräkning finnes otaliga. Innehållet i dessa lekräkningar har i flesta fall ingen betydelse. Då en lekräkning skall försiggå, ställa sig deltagarna i en mindre ring kring den, som skall räkna. Sedan börjar han, el. hon, börjande med sig själv högt säga lekräkningen och pekar i tur och ordning på varje deltagare för vart ord. Den, vid vilken lekräkningen slutar, blir då bort ur följande lekräkning, som genast börjas av samma person eller av någon annan om han eller hon kommit bort. Ofta brukades även så, att den, som först blev bort ur lek- räkningen, blev den som skulle kura eller något annat. I förra fallet fortgick lekräk- ningen, tills endast en deltagare fanns kvar, vilken fick gå i kura, bliva påve eller dy- likt. 1. Äppel, päppel, pirum, parum, puff! Kråkan satt på hallonkvist. Hon sa' ett, hon sa' tu, ute skall du vara nu. (Vickmans, Tessjö, Strömfors). 2. Pelle Plytt Plytt Plytt skogens stutt, stutt, stutt, åtta mil, mil, mil, som en pil, pil, pil. (Fröken, Stenbäck, Svartbäck Pyttis). ================================================================================ Sida 230 ================================================================================ Transkription: +98 230. 3. Mammas lilla sockerråtta räkna rätt, så bli vi åtta ett, två, [UPPREPADE TECKEN] åtta. (Frk. Stenback 17, Svartbäck Pyttis). 4. Jag gick en dag på Brända bron, då hörde jag en klocka slå. "Vad slog hon då" (den, vilken får ordet "då" säger ett räkneord t.ex. "femton". Lekräknaren fortsätter då att räkna till femton. Den femtonde kommer då bort ur lekräkningen.) (Veckman 25, Tessjö, Strömfors) 5. Anicka dranicka dross. Bibbla, babbla, boss. Askon tamps Pimp pamp. Ve ut, gå ut, till din egen knut. Ut! (Ögårds 24, Mogenpört, Pyttis.) 6 Anicka, dranicka, sudivalé går och ger en silversvan en dag efter jul. Anicka dranicka jungfrubrud. (Rockas 60, Svartbäck, Pyttis). 7. Anicka, dranicka, söderman ä häckla, väckla, domare. Kung, Karl, general gick igenom silversal. Åtta veckor före jul, dansar Anna-Brita brud. (Frk. Edla Knapas 20, Vesterby, Pyttis). ================================================================================ Sida 231 ================================================================================ Transkription: 231. 199 8. Anicka, dranicka säj mej dill, Vickla, vackla, do mig dill. Spänt i spåra, spjut i hand. Minn i maka, bränn i kaka Bond stut, knäpp ut (Boxberg 32 Kulla, Strömfors socken). 9 Anicka, dranicka, domen din Fickla, fackla, visan sin Min ä maka, bränn ä kaka Stick spjut, bönn ut. (Blomster 38 Bullers, Vaahterpäälandet, Strömfors). 10 Anicka, dranicka, drejön drex skottla fyra, fem o sex. Bing, bang, rosendrang Brenne maka, brenne kaka. ett knäpp ut. Vet hut, gå ut i din egen knut. Ut. (Roskvist 58 Kytala, Strömfors socken). F.k. Källström 17, Virböle, -"- -"- 11 Anicka, dranicka, veijön veks Gottla via vimman seks Pinn, pann, ryssän taun Minne maka, bränne kaka bond stup, stiger ut a polme sinke dolme kaik kaik grävne funk klockan fyra, fem o seks den som gissar den skall ut. (Fru Pukonen 56 Lill-Abborfors, Strömfors socken). 12 Anicka, dranicka sudivalé Få vi göra silversal två veckor efter jul få vi dansa jungfrubrud (Fru Stenvall 68 Kungsböle, Strömfors) ================================================================================ Sida 232 ================================================================================ Transkription: 200 232. 13. Annicka, drannicka, söder vallej, ett, tu, frallallej, när jag gick på stadens gata mötte jag en pepparkaka hon sa' ett, hon sa' tu ute skall du vara nu. (Frk. Smids 17, Svartbäck, Pyttis) 14. Annika, dannika, Davidsson filivilivimpan, filivilivoi salta syra, kunga lyra piff paff, potta ja pois. (Frk. Stenbäck 17, Svartbäck, Pyttis). 15. Matts gick till staden och skulle köpa någonting, han hörde kyrkklockan slå huru mycket slog den? (t.ex. sju, fortsättes att räkna till sju). (Frk. Stenbäck 17, Svartbäck, Pyttis). 16. Apänka, sänka, sänka, varma, Greta, Kalle pänka eskon, peskon, pium, paum, puff. (Frk. Stenbäck 17, Svartbäck, Pyttis). 17. Apala, misala, misinka, miso sebedij, sebedo, extra lara Kajsa, Sara tjeck, veck vällingsäck ut med dej! (Frk. Stenbäck 17, Svartbäck, Pyttis). ================================================================================ Sida 233 ================================================================================ Transkription: 233. 204 18 Ole dole dockan, ole dole doff! Kinkel jäna koff. Ole dole, bilke, bane ole dole doff! (Frk. Stenbäck 17, Svartbäck, Pyttis). 19. Ena bena knapp, du slapp. 20 Siden, sammet trasa, lump. 21 Änka, fränka, fröken, fru. Hitta, tappa stulit, köpt. (Frk. Stenbäck 17, Svartbäck, Pyttis.) 22. Änka, jänka, halmet lå. (Toivo Kantola 34, Kvarnby, Pyttis.) 23. Ena bena tipp, tjingeli, tjängeli tjipp. (Lärar Hagman 28, Kulla, Strömfors). 24. Pappa gran gick till stan, köppte snus, för en lus, kokte soppa på en loppa det var pappas bästa soppa. (Lärar Veckman 24, Torsjö, Strömfors). ================================================================================ Sida 234 ================================================================================ Transkription: 202.234. 25 Iisiki, tiisiki, leickon, leickon millärin, mära, killerin kära ippon, tippon pois (lärar Veckman, 24 Tessjö, Strömfors) Fastän barnen talade svenska, och leken gick på svenska, så användes finsk lekräkning. 26. Yks' tynnuri ruutia täys' ampui miehen oikea silmän pois. (lärar Veckman, 24 Tessjö, Strömfors) 27 Enten, tenten, tilika, menten. Hissun, vissun, vābula, vissun. Elin, kelin kott. (lärar Veckman, 24 Tessjö, Strömfors). 28 Ellen, sellen, sipuli sä, sipuli, säpuli, knorr (lärar Veckman, 24 Tessjö, Strömfors) 29 Kuri-kuri, kaka, i morron ska vi baka kurine kurans kör bocken i svans. När klockan ä sju är dagen ut (Hvilla-Emma, 50 Tessjö, Strömfors). 30 Efton, natton, molikon, timmon tillucka, jeepuu jynsän jeepuu sinipää koppeli silmäni pää. blev och hålla öga (Henrik Kullberg, 43 Näsby, Strömfors). gick fri. ================================================================================ Sida 235 ================================================================================ Transkription: 235. 203 31. Hatschi blutschi blitschi blahoj kakon, ludi hompi, koj. (Vilhelm Vinkvist, 34, Näsby, Strömfors). 32 Deltagarna stodo i en ring med knytnävarna framsträckta. Lekräknaren räknade på knytnävarna och slog ned den sista. Ole dole doff Kinkeri jana koff Koffel jana Biki bana Ole dole doff. (Jespas, 56, Kyrkobyn, Pyttis socken). 33. Äs polme själk i solme luumi leski käli två essen, tessen tyten ply hackade hä timmeri mä tillen, tillen tippen pois. (E. Danielsbacka, 57, Vesterby, Pyttis socken). 34 Yttene, kättene, kortene vonna tillillii puka mennennee puka sini pää puna pää puts! (Fru Grahn, 43, Kulla, Strömfors). ================================================================================ Sida 236 ================================================================================ Transkription: 204/236. 35. Kråkan satt på ladutak o' sjöng för sina små döttrar. Vart ska' vi resa till vintern? Vi frysa om våra små fötter. Jo vi resa till Dannemark köpa där för en halver mark tre trillande pepparkorn Katten blåser i silverhorn tre o' fyra musikanter. (Frk. Kallström, 17, Virböle, Strömfors socken) 36 Kalle låg på pappas golv räkna rätt så bli vi tolv Ett, två - - - - - - - tolv. (Frk. Kallström, 17, Virböle, Strömfors socken).